^30 (A) Så säger Herren: Se, jag ska utlämna farao Hofra^[a], Egyptens kung, till hans fiender och till dem som vill ta hans liv, liksom jag har utlämnat Juda kung Sidkia till Babels kung Nebukadressar, som var hans fiende och ville ta hans liv.”

¹³ För så säger Herren Gud: När fyrtio år har gått, ska jag samla egyptierna från de folk där de är utspridda. ^14 (A) Jag ska göra slut på deras fången­skap och låta dem återvända till Patros land^[a], som de härstammar från. Där ska de bli ett obetydligt rike, ¹⁵ ett rike som är obetydligare än andra riken så att det inte mer kan upphöja sig^[b] över folken. Jag ska låta dem bli så få att de inte kan härska över folken. ¹⁶ Israels folk ska inte mer förlita sig på egyptierna, utan de ska minnas sin synd när de vänder sig till dem för att få hjälp. Och de ska inse att jag är Herren Gud.”

¹⁷ I det tjugosjunde året, på första dagen i den första månaden^[c] kom Herrens ord till mig: ¹⁸ ”Människo­barn, Nebukadressar, Ba­bels kung, har låtit sin här utföra ett hårt arbete mot Tyrus. Varje huvud har blivit skalligt och varje skuldra sönderskavd. Men varken han eller hans här har vunnit något av Tyrus genom det arbete de utfört mot det. ^19 (B) Därför säger Herren Gud så: Se, jag ger Egyptens land till Nebukadressar^[d], Babels kung, och han ska föra bort dess rikedomar och plundra och ta byte där. Detta ska hans här få som lön. ²⁰ Som ersättning för hans arbete ger jag honom Egyptens land, för de har utfört sitt verk för min räkning, säger Herren Gud.

^21 (C) På den tiden ska jag låta ett horn växa upp åt Israels hus, och jag ska låta dig öppna munnen mitt ibland dem. Och de ska inse att jag är Herren.”