17 (A) Det finns hopp för din framtid,
        säger Herren.
    Dina barn ska komma tillbaka
        till sitt land.

18 (B) Jag har hört hur Efraim klagar:
        ”Du har tuktat mig,
    jag har blivit tuktad
        som en otämd kalv.
    Omvänd mig, så blir jag omvänd!
        För du är Herren min Gud.
19 (C) När jag nu har vänt om
        känner jag ånger,
    och när jag nu besinnat mig
        slår jag mig på höften[a].
    Jag både blygs och skäms
        när jag nu bär
            min ungdoms förnedring.”

Read full chapter

Footnotes

  1. 31:19 slår jag mig på höften   Uttryck för sorg och smärta.