Svar till budbärarna från Nubien

18 Ve dig,

        du land där vingar surrar,
    du land bortom Nubiens strömmar,
(A) du som har sänt budbärare[a]
    över havet,
        i papyrusbåtar över vattnet.
    Ge er av, ni snabba sändebud,
        till det resliga folket
            med glänsande hy,[b]
    till det folk som är fruktat
        vida omkring,
    det starka och segerrika folket
        i landet som delas av floder.

Alla ni världens invånare,
        ni som bor på jorden,
    se upp när man reser baner
        på bergen,
    lyssna när man blåser i basun!
För så har Herren sagt till mig:
    "Stilla ska jag se ner
        från min boning,
    som glödande sol
        från klar himmel,
    som dagg från moln
        under skördetidens hetta."
För innan skördetiden är inne,
    när blomningen är över
        och blomman blir
            en mognande druva,
    ska han skära av[c] rankorna
        med vingårdskniv
            och hugga bort grenarna.
Allt ska lämnas
    åt rovfåglarna i bergen
        och markens djur.
    På dem ska rovfåglarna
        tillbringa sommaren,
    på dem ska markens alla djur
        övervintra.

(B) På den tiden ska gåvor bäras fram
        till Herren Sebaot
    från det resliga folket[d]
        med glänsande hy,
    från det folk som är fruktat
        vida omkring,
    det starka och segerrika folket
        i landet som delas av floder,
    till platsen för Herren Sebaots namn,
        Sions berg.

Footnotes

  1. 18:2 sänt budbärare   Nubien tog vid denna tid över Egypten (19:2) och knöt kontakter både med Jerusalem och med stormakten Assyrien. Kung Sargons (722-705 f Kr) krönikor nämner nubiska budbärare och att man utlämnade Ashdods furste till honom (se 20:1 med not).
  2. 18:2 resliga folket med glänsande hy   Även Herodotos noterar de östafrikanska folkens längd.
  3. 18:5 skära av   Rankor som inte bar frukt skars normalt bort under sommaren (jfr Joh 15:2).
  4. 18:7 gåvor … från det resliga folket   Jfr Ps 68:32, Apg 8:27.

18 Hör, du land där flygfän surra, du land bortom Etiopiens strömmar,

du som har sänt budbärare över havet, i rörskepp hän över vattnet! Gån åstad, I snabba sändebud, till det resliga folket med glänsande hy, till folket som är så fruktat vida omkring, det starka och segerrika folket, vars land genomskäres av strömmar.

I jordkretsens alla inbyggare, I som bon på jorden: sen till, när man reser upp baner på bergen, och när man stöter i basun, så lyssnen därtill.

Ty så har HERREN sagt till mig: »I stillhet vill jag skåda ned från min boning, såsom solglans glöder från en klar himmel, såsom molnet utgjuter dagg under skördetidens hetta.»

Ty förrän skördetiden är inne, just när blomningen är slut och blomman förbytes i mognad druva, skall han avskära rankorna med vingårdskniv och hugga av rotskotten och skaffa dem bort.

Alltsammans skall lämnas till pris åt rovfåglarna på bergen och åt djuren på marken; rovfåglarna skola där hava sina nästen över sommaren och markens alla djur ligga där om vintern.

På den tiden skola skänker bäras fram till HERREN Sebaot från det resliga folket med glänsande hy, från folket som är så fruktat vida omkring, det starka och segerrika folket, vars land genomskäres av strömmar -- till den plats där HERREN Sebaots namn bor, till Sions berg.