Profetia om Tyrus

23 (A) Profetia om Tyrus[a].

Jämra er, ni Tarshishskepp,
    för det är ödelagt,
        utan hus och utan ingång.
    Från kitteernas land[b]
        når budskapet dem.
Sitt stumma, ni kustlandets invånare!
    Köpmän från Sidon,
        sjöfarande män, uppfyllde dig.
Av Shihors[c] säd
    och Nilflodens skördar
        gjorde du vinster
    genom att fara över stora vatten
        och driva handel.
    Du blev en marknadsplats
        för folken.
Stå där med skam, Sidon,
    för havet har sagt,
        havets fäste säger:
    "Jag har inte haft födslosmärtor,
        inte fött barn,
    inte fött upp unga män
        eller fostrat jungfrur."
När ryktet kommer till Egypten
    bävar man vid nyheterna
        om Tyrus.
Dra bort till Tarshish[d] och jämra er,
    ni kustlandets invånare.

(B) Är detta er stolta stad
        från forna dagar,
    vars fötter bar henne bort
        för att bosätta sig i fjärran?
(C) Vem har bestämt detta om Tyrus,
        hon som delade ut kronor,
    hon vars köpmän var furstar
        och vars handelsmän
            var jordens stormän.
Herren Sebaot har bestämt det,
        för att slå ner all stolt härlighet
    och ödmjuka jordens alla stormän.
10 Bred ut dig över ditt land
        som Nilfloden,
            du dotter Tarshish.
    Du bär ingen boja mer.
11 (D) Han räckte ut sin hand över havet,
        han fick kungariken att skaka.
    Herren befallde att Kanaans fästen
        skulle ödeläggas.
12 Han sade:
    "Du ska aldrig mer stoltsera,
        du kränkta jungfru, dotter Sidon[e].
    Bryt upp och dra bort
        till kitteernas land.
    Men inte heller där ska du få ro.
13 Se på kaldeernas land,
        det folket finns inte mer.[f]
    Assyrierna gav det landet
        åt ökendjur.
    De reste sina belägringstorn,
        rev ner dess borgar
    och förvandlade det till en grushög.
14 Jämra er, ni Tarshishskepp,
    för er befästning är förstörd."

15 (E) På den dagen ska Tyrus vara bortglömt i sjuttio år, lika länge som en kungs dagar. Men efter sjuttio år ska det gå med Tyrus som i visan om den prostituerade:

16 "Ta din harpa och gå runt i staden,
        du bortglömda prostituerade.
    Spela vackert och sjung flitigt,
        så att du blir ihågkommen."

17 För efter sjuttio år ska Herren se till Tyrus, och hon ska åter ta emot prostitutionspengar och begå otukt med jordens alla länder i hela världen. 18 (F) Men hennes handelsvinst och hennes lön ska helgas åt Herren. Det ska inte lagras eller läggas undan, utan hennes vinst ska gå till dem som bor inför Herrens ansikte, för att de ska få äta sig mätta och ha praktfulla kläder.

Read full chapter

Footnotes

  1. 23:1 Tyrus   Stor handelsstad strax norr om Israel (Hes 26-28).
  2. 23:1 kitteernas land   Cypern, allierat med Tyrus. Hit flydde Tyrus kung Lulli ca år 705 f Kr undan assyrierna (jfr vers 12).
  3. 23:3 Shihor   Troligen östra delen av Nildeltat (Jos 13:3, Jer 2:18).
  4. 23:6 Tarshish   Någon av kolonierna som fenicierna från Tyrus hade grundat i Medelhavet (vers 7). Kanske Tartessos i sydvästra Spanien, kanske Sardinien eller Kartago.
  5. 23:12 Sidon   Handelsstad ca 2 mil norr om Tyrus som skövlades av assyrierna år 677 f Kr.
  6. 23:13 det folket finns inte mer   Babel ödelades av assyriern Sanherib 689 f Kr (se 13:1 med not). Annan översättning: "folket som förr inte fanns till".

13 Ve dig, Korasin! Ve dig, Betsaida! För om kraftgärningarna som gjorts i er hade gjorts i Tyrus och Sidon, skulle de för länge sedan ha omvänt sig och suttit i säck och aska[a]. 14 Men Tyrus och Sidon ska få det lindrigare vid domen än ni. 15 (A) Och du, Kapernaum, ska du bli upphöjd till himlen? Nej, du ska ner i helvetet[b]. 16 (B) Den som lyssnar till er lyssnar till mig, och den som förkastar er förkastar mig. Och den som förkastar mig, han förkastar honom som har sänt mig."

17 De sjuttio kom glada tillbaka och berättade: "Herre, till och med de onda andarna lyder oss i ditt namn." 18 (C) Han sade till dem: "Jag såg Satan falla ner från himlen som en blixt. 19 (D) Se, jag har gett er makt att trampa på ormar och skorpioner och över fiendens hela välde. Ingenting ska någonsin skada er. 20 (E) Men gläd er inte över att andarna lyder er, utan gläd er över att era namn är skrivna i himlen."

21 (F) I samma stund jublade Jesus i den helige Ande och sade: "Jag prisar dig Far, himlens och jordens Herre, för att du har dolt detta för de visa och kloka och uppenbarat det för små barn. Ja, Far, så var din goda vilja. 22 (G) Allt har min Far överlämnat åt mig. Och ingen vet vem Sonen är utom Fadern, eller vem Fadern är utom Sonen och den som Sonen vill uppenbara det för."

23 (H) När de var ensamma vände sig Jesus till lärjungarna och sade: "Saliga är de ögon som ser vad ni ser. 24 (I) Jag säger er: Många profeter och kungar ville se vad ni ser men fick inte se det, och höra vad ni hör men fick inte höra det."

Den barmhärtige samariern

25 (J) Sedan kom en laglärd fram för att pröva honom och frågade: "Mästare, vad ska jag göra för att få evigt liv?" 26 Jesus sade till honom: "Vad står det skrivet i lagen? Hur läser du där?" 27 Han svarade: "Du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela din kraft och av hela ditt förstånd, och din nästa som dig själv."[c] 28 (K) Jesus sade till honom: "Du svarade rätt. Gör det, så får du leva."

29 Då ville mannen rättfärdiga sig och frågade Jesus: "Vem är då min nästa?" 30 Jesus svarade: "En man var på väg från Jerusalem ner till Jeriko och råkade ut för rövare. De slet av honom kläderna och misshandlade honom, och sedan försvann de och lämnade honom där halvdöd.

31 En präst råkade komma ner samma väg, och när han fick se mannen gick han förbi. 32 På samma sätt var det med en levit[d]. Han kom till platsen, såg mannen och gick förbi.

33 Men en samarier[e] som var på resa kom också dit, och när han såg mannen förbarmade han sig över honom. 34 Han gick fram och hällde olja och vin[f] i hans sår och förband dem. Sedan lyfte han upp honom på sin åsna, tog honom till ett värdshus och skötte om honom. 35 Nästa dag tog han fram två denarer[g] och gav till värdshusvärden och sade: Sköt om honom. Och kostar det mer ska jag betala när jag kommer tillbaka. 36 Vem av dessa tre tycker du var en nästa för mannen som råkade ut för rövare?" 37 Han svarade: "Den som visade barmhärtighet mot honom." Då sade Jesus till honom: "Gå du och gör som han."

Jesus hos Marta och Maria

38 (L) Medan de var på väg kom Jesus in i en by, och en kvinna som hette Marta tog emot honom i sitt hem[h]. 39 Hon hade en syster, Maria, som satte sig vid Herrens fötter och lyssnade till hans ord. 40 Marta däremot var upptagen med alla förberedelser[i], och hon kom fram och sade: "Herre, bryr du dig inte om att min syster har lämnat mig att sköta allting själv? Säg nu till henne att hon hjälper mig." 41 Herren svarade henne: "Marta, Marta, du bekymrar dig och oroar dig för så mycket. 42 (M) Men bara ett är nödvändigt. Maria har valt den goda delen, och den ska inte tas ifrån henne."

Read full chapter

Footnotes

  1. 10:13 i säck och aska   Att klä sig i mörkt, grovt tyg och strö aska på huvudet var ett uttryck för djup sorg eller ånger (jfr 1 Mos 37:34, 2 Sam 13:19, Jer 6:26, Jona 3:6).
  2. 10:15 helvetet   Grek. Hades. Annan översättning: "dödsriket".
  3. 10:27 3 Mos 19:18, 5 Mos 6:5.
  4. 10:32 levit   Leviterna, en av de tolv stammarna, var tempeltjänare (se 4 Mos 18:2f, 1 Krön 15:26f).
  5. 10:33 samarier   Samarierna var ett halvjudiskt blandfolk vars tro på Israels Gud var uppblandad med hedendom (2 Kung 17:24-34). De var därför illa sedda av judarna (jfr Joh 4:9).
  6. 10:34 hällde olja och vin   för att tvätta och desinficera såren (jfr Jes 1:6).
  7. 10:35 två denarer   Motsvarade två dagslöner för den enkle arbetaren (Matt 20:2).
  8. 10:38 i sitt hem   Orden saknas i några handskrifter.
  9. 10:40 alla förberedelser   Ordagrant: "mycket tjänande".