^14 (A) Jubla, dotter Sion,
        ropa av glädje, Israel!
    Var glad och fröjda dig
        av hela ditt hjärta,
            dotter Jerusalem!
^15 (B) Herren har tagit bort
    straffdomarna från dig
        och röjt bort din fiende.
    Herren, Israels Kung, bor i dig.
        Du ska aldrig mer
            frukta något ont.

¹⁶ På den dagen ska det sägas
        till Jerusalem:
    ”Var inte rädd, Sion,
        låt inte dina händer sjunka!
^17 (C) Herren din Gud bor i dig,
        en hjälte som frälser.
    Han gläder sig över dig med lust,
        han tiger stilla^[a] i sin kärlek,
    han fröjdas över dig med jubel.”

^18 (D) Jag ska samla dem
        som sörjer över högtiderna^[b],
    dem som varit skilda från dig
        och nu bär föraktets börda.
^19 (E) Se, på den tiden ska jag
        ta itu med alla som plågat dig.
    Jag ska frälsa de haltande
        och samla de fördrivna.
    Jag ska göra dem
        till lovsång och berömmelse
    över hela jorden
        där de varit så hånade.
²⁰ På den tiden ska jag föra er hem,
        då ska jag samla er,
    för jag ska göra er
        till berömmelse och lovsång
            bland jordens alla folk
    när jag gör slut på er fångenskap
        inför era ögon, säger Herren.