Jesaja 59
Svenska Folkbibeln 2015
Synd, bekännelse och frälsning
59 (A) Se, Herrens hand är inte
för kort för att frälsa,
hans öra är inte
för dövt för att höra.
2 (B) Nej, det är era missgärningar
som skiljer er från er Gud,
era synder döljer
hans ansikte för er
så att han inte hör er.
3 (C) För era händer är fläckade av blod,
era fingrar av skuld.
Era läppar talar lögn,
er tunga bär fram ondska.
4 (D) Ingen ropar efter rättfärdighet,
ingen dömer med sanning.
De litar till tomhet och talar lögn,
de går havande med olycka
och föder fördärv.
5 De kläcker ormägg
och väver spindelnät.
Den som äter av deras ägg dör,
och krossas ett
kommer det ut en orm.
6 (E) Deras spindelnät
duger inte till kläder,
de kan inte skyla sig själva
med vad de tillverkat.
Deras verk är ondskans verk,
deras händer utövar våld.
7 (F) Deras fötter rusar
till det som är ont,
de är snabba
att spilla oskyldigt blod.
Deras tankar är fördärvets tankar,
förödelse och elände
råder på deras vägar.[a]
8 Fridens väg känner de inte,
rätten följer inte i deras spår.
De går krokiga stigar,
ingen som vandrar dem
vet vad frid är.
9 Därför är rättvisan fjärran från oss,
rättfärdigheten når oss inte.
Vi väntar på ljus,
men här råder mörker,
på solsken,
men vi vandrar i dunkel.
10 (G) Vi famlar som blinda längs väggen,
famlar som om vi inte hade ögon.
Vi stapplar mitt på dagen
som vore det skymning.
Bland de friska[b] är vi som döda.
11 (H) Vi brummar alla som björnar
och kuttrar sorgset som duvor.
Vi väntar på rättvisa,
men den kommer inte,
efter frälsning,
men den är fjärran från oss.
12 (I) Våra brott inför dig är många,
våra synder vittnar mot oss.
Våra brott följer med oss,
vi känner våra missgärningar.
13 (J) Vi har gjort uppror
och förnekat Herren,
vi har vänt vår Gud ryggen.
Vi har talat förtryck och avfall,
tänkt ut och fört fram
lögnaktiga ord från våra hjärtan.
14 (K) Rättvisan trängs tillbaka,
rättfärdigheten står långt borta,
för sanningen vacklar på torget,
det som är rätt
kan inte komma fram.
15 (L) Sanningen har försvunnit,
och den som undviker det onda
blir plundrad.
Detta såg Herren,
och han var missnöjd med
att det inte fanns någon rättvisa.
16 (M) Han såg att ingen steg fram,
han var förundrad
över att ingen grep in.
Då hjälpte honom hans egen arm,
och hans rättfärdighet
stödde honom.
17 (N) Han klädde sig i rättfärdighet
som pansar
och satte frälsningens hjälm
på sitt huvud.
Han klädde sig i hämndens dräkt
som klädsel
och svepte sig i lidelse
som en mantel.
18 Efter deras gärningar
ska han löna dem,
med vrede över hans motståndare,
hämnd över hans fiender.
Han ska löna kustländerna
för vad de har gjort.
19 (O) Så ska man frukta Herrens namn
i väster
och hans härlighet
där solen går upp.
När fienden bryter fram
som en flod,
ska Herrens Ande
driva honom på flykten.
20 (P) Återlösaren ska komma till Sion
och till dem i Jakob som vänder om
från sitt uppror,
säger Herren.[c]
21 (Q) Detta är mitt förbund med dem, säger Herren: Min Ande som är över dig och mina ord som jag har lagt i din mun ska inte vika ur din mun eller ur dina barns eller barnbarns mun, från nu och till evig tid, säger Herren.
Footnotes
- 59:7f Citeras av Paulus i Rom 3:15f.
- 59:10 de friska Grundtexten svårtolkad.
- 59:20 Citeras av Paulus i Rom 11:26f som profetia om Messias.
Jesaja 59
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Folkets synder, bekännelse och frälsning
59 Herrens arm är inte för kort för att rädda,
hans öra är inte heller dövt så att han inte hör.
2 Det är era synder som skiljer er från er Gud.
För era synders skull har han vänt sitt ansikte bort ifrån er
och lyssnar inte längre.
3 Era händer är fläckade av blod
och era fingrar av synd.
Ni ljuger med era läppar,
och på era tungor finns ondska.
4 Ingen frågar efter rättfärdighet
och ingen dömer sanningsenligt.
De förtröstar på tomhet och talar lögn.
De går havande med ofärd och föder olycka.
5 De kläcker ormägg
och väver spindelväv.
Den som äter deras ägg dör,
om de krossas kommer det ut en orm.[a]
6 Deras väv duger inte till kläder,
det de åstadkommer räcker inte för att skyla dem själva.
Det de gör är orätt,
våld är vad de utför.
7 Deras fötter skyndar till allt som är ont
och är snara till att utgjuta oskyldigt blod.
De tänker ut onda planer,
och deras väg kantas av våld och förödelse.
8 Fridens väg känner de inte till,
och där de går fram finns ingen rätt.
De har slagit in på krokiga vägar,
ingen som går där kan få någon frid.
9 Därför är rätten långt ifrån oss,
och rättfärdigheten når oss inte.
Vi hoppas på ljus, men det är mörkt,
solsken, men vi vandrar i dunkel.
10 Vi famlar som blinda längs vägen,
vi famlar som om vi saknade ögon,
snavar mitt på dagen, som om det vore skymning.
Bland de livskraftiga är vi som döda.
11 Vi brummar alla som björnar
och kuttrar som sorgsna duvor.
Vi väntar på rättvisa,
men det finns ingen,
på räddning,
men den är långt ifrån oss.
12 Våra överträdelser hopar sig inför dig,
våra synder vittnar mot oss.
Vi bär våra synder med oss,
vi vet om våra missgärningar.
13 Vi har varit upproriska och förnekat Herren,
vi har vänt oss bort från vår Gud.
Vi har talat våld och falskhet
och viskat lögner som vi själva tänkt ut.
14 Rättvisan blir undanträngd,
rättfärdigheten stannar på avstånd,
sanningen vacklar på torget,
och ingen ärlighet får komma fram.
15 Sanningen finns inte,
och den som skyr det onda blir plundrad.
Herren såg detta
och blev bedrövad över att ingen rätt fanns.
16 Han såg att ingen trädde fram,
och han förundrades över att ingen grep in.
Då blev hans egen arm till räddning,
hans rättfärdighet var hans stöd.
17 Han klädde sig i rättfärdighet som ett pansar
och satte räddningen som hjälm på sitt huvud.
Han tog på sig hämndens dräkt
och svepte in sig i harmens mantel.
18 Med vrede ska han betala sina fiender
för vad de gjort,
han bestraffar sina motståndare
och vedergäller fjärran länder.
19 Då ska man frukta Herrens namn
och hans härlighet
från öster till väster,
när han väller fram som en flodvåg
som Herrens Ande[b] driver fram.
20 ”Som befriare ska han komma till Sion,
till dem i Jakob som vänder om från sin synd, säger Herren.
21 Och detta är det förbund jag ingår med dem, säger Herren: Min Ande som fyller dig och mina ord som jag har lagt i din mun ska bli kvar hos dig och dina barn och barnbarn och ska aldrig någonsin lämna er,” säger Herren.
Jesaja 59
Svenska 1917
59 Se, HERRENS arm är icke för kort, så att han ej kan frälsa, och hans öra är icke tillslutet, så att han ej kan höra.
2 Nej, det är edra missgärningar, som skilja eder och eder Gud från varandra, och edra synder dölja hans ansikte för eder, så att han icke hör eder.
3 Ty edra händer äro fläckade av blod och edra fingrar av missgärning, edra läppar tala lögn, och eder tunga frambär orättfärdighet.
4 Ingen höjer sin röst i rättfärdighetens namn, och ingen visar redlighet i vad till rätten hör. De förtrösta på idel tomhet, de tala falskhet, de gå havande med olycka och föda fördärv.
5 De kläcka ut basiliskägg och väva spindelnät. Om någon äter av deras ägg, så dör han, och trampas ett sådant sönder, så kommer en huggorm ut.
6 Deras spindelnät duga icke till kläder, och de kunna ej skyla sig med vad de hava tillverkat; deras verk äro fördärvliga verk, och våldsgärningar öva deras händer.
7 Deras fötter hasta till vad ont är och äro snara, när det gäller att utgjuta oskyldigt blod; deras tankar äro fördärvliga tankar, förödelse och förstöring är på deras vägar.
8 Fridens väg känna de icke, och rätten följer ej i deras spår; de gå krokiga stigar, och ingen som vandrar så vet, vad frid är.
9 Därför är rätten fjärran ifrån oss, och rättfärdighet tillfaller oss icke; vi bida efter ljus, men se, mörker råder, efter solsken, men vi få vandra i djupaste natt.
10 Vi måste famla utefter väggen såsom blinda, famla, såsom hade vi inga ögon; vi stappla mitt på dagen, såsom vore det skymning, mitt i vår fulla kraft äro vi såsom döda.
11 Vi brumma allasammans såsom björnar och sucka alltjämt såsom duvor; vi bida efter rätten, men den kommer icke, efter frälsningen, men den är fjärran ifrån oss.
12 Ty många äro våra överträdelser inför dig, och våra synder vittna emot oss; ja, våra överträdelser hava vi för våra ögon, och våra missgärningar känna vi.
13 Genom överträdelse och förnekelse hava vi felat mot HERREN, vi hava vikit bort ifrån vår Gud; vi hava talat förtryck och avfällighet, lögnläror hava vi förkunnat och hämtat fram ur våra hjärtan.
14 Rätten tränges tillbaka, och rättfärdigheten står långt borta, ja, sanningen vacklar på torget, och vad rätt är kan ej komma fram.
15 Så måste sanningen hålla sig undan, och den som vände sig ifrån det onda blev plundrad. Detta såg HERREN, och det misshagade honom, att det icke fanns någon rätt.
16 Och han såg, att ingen trädde fram; han förundrade sig över att ingen grep in. Då hjälpte honom hans egen arm, och hans rättfärdighet understödde honom.
17 Och han klädde sig i rättfärdighet såsom i ett pansar och satte frälsningens hjälm på sitt huvud; han klädde sig i hämndens dräkt såsom i en livklädnad och höljde sig i nitälskan såsom i en mantel.
18 Efter deras gärningar skall han nu vedergälla dem; vrede skall han låta komma över sina ovänner och över sina fiender lönen för vad de hava gjort; ja, havsländerna skall han vedergälla, vad de hava gjort.
19 Så skall HERRENS namn bliva fruktat i väster och hans härlighet, där solen går upp. När fienden bryter fram lik en ström, skall HERRENS andedräkt förjaga honom.
20 Men såsom en förlossare kommer HERREN för Sion och för dem i Jakob, som omvända sig från sin överträdelse, säger HERREN.
21 Och detta är det förbund, som jag å min sida gör med dem, säger HERREN: min Ande, som är över dig, och orden, som jag har lagt i din mun, de skola icke vika ur din mun, ej heller ur dina barns eller barnbarns mun från nu och till evig tid, säger HERREN.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.