15 (A) För så säger den höge
        och upphöjde,
    han som tronar för evigt
        och heter "den Helige":
    Jag bor i det höga och heliga
        men också hos den
            som är förkrossad
        och har en ödmjuk ande,
    för att ge liv
        åt de ödmjukas ande,
    för att ge liv
        åt de förkrossades hjärtan.
16 (B) Jag ska inte gå till rätta för evigt,
        inte ständigt vredgas,
    för då skulle deras ande
        försmäkta inför mig,
    de själar som jag själv har skapat.

17 (C) Jag var vred
        över hans girighetssynd,
    jag slog honom och
        dolde mig i min vrede.
    Men han vände sig bort
        och gick den väg han själv ville.

Read full chapter