⁹ ”Job fruktar väl inte Gud för ingenting?” svarade Anklagaren. ¹⁰ ”Du har alltid skyddat både honom, hans hus och hans tillhörigheter. Du har välsignat allt han gör, och hans boskapshjordar breder ut sig över landet. ¹¹ Men räck ut din hand och rör vid all hans egendom, så ska du få se att han kommer att förbanna dig rakt i ansiktet!”

¹² Herren svarade Anklagaren: ”Du får göra vad du vill med hans egendom, men Job själv får du inte röra.”

Anklagaren lämnade sedan Herren.

¹³ En dag, när Jobs söner och döttrar festade i den äldste broderns hus, ¹⁴ kom en budbärare till Job och sa: ”Man plöjde med dina oxar och åsnorna betade i närheten, ¹⁵ när sabéerna gick till anfall, drog i väg med dem och dödade allt ditt tjänstefolk utom mig. Jag är den ende som kom undan för att berätta detta för dig.”

¹⁶ Medan denne budbärare fortfarande talade, kom en annan och sa: ”Guds eld föll ner från himlen och brände upp fåren och folket. Jag är den ende som kom undan för att berätta detta för dig.”

¹⁷ Innan mannen hade slutat tala kom ytterligare en och sa: ”Kaldéerna delade upp sig i tre grupper och rövade bort kamelerna. De har även dödat tjänarna. Jag är den ende som kom undan för att berätta detta för dig.”

¹⁸ Medan denne fortfarande talade kom ytterligare en annan och sa: ”Dina söner och döttrar hade fest i din äldste sons hem, ¹⁹ när plötsligt en väldig storm kom svepande från öknen och tog tag i husets fyra hörn, så att taket störtade in och dödade allesammans. Jag är den ende som kom undan för att berätta detta för dig.”

²⁰ Då reste sig Job och rev sönder sin mantel. Han rakade av allt hår, föll ner på marken inför Gud och tillbad. ²¹ Han sa:

²² Under allt detta syndade inte Job och klandrade inte Gud.

Översteprästen Josua

3 Sedan visade han mig översteprästen Josua som stod inför Herrens ängel, och på hans högra sida stod Anklagaren^[a] med anklagelser mot honom. ² Herren sa till Anklagaren: ”Herren ska tillrättavisa dig, Anklagare. Ja, Herren ska tillrättavisa dig, han som har utvalt Jerusalem. Är inte denne en brand ryckt ur elden?”

³ Men Josua var klädd i orena kläder, då han stod inför ängeln. ⁴ Då sa ängeln till dem som stod inför honom: ”Ta av honom de orena kläderna.”

Sedan sa han till Josua: ”Jag har tagit bort din synd och ska nu klä dig i högtidskläder.”

⁵ Då sa han^[b]: ”Sätt en ren turban på hans huvud!” Då satte de en ren turban på hans huvud och klädde honom, medan Herrens ängel stod där.

⁶ Herrens ängel försäkrade Josua: ⁷ ”Så säger härskarornas Herre: ’Om du vandrar på mina vägar och håller mina förordningar, ska du få råda över mitt hus och vakta mina förgårdar. Jag ska ge dig en plats bland dessa som står här.

⁸ Lyssna, Josua, du överstepräst, och dina närmaste, som sitter inför dig, för dessa män är ett förebud: Jag ska låta min tjänare, Skottet^[c], komma. ⁹ Se på stenen som jag lagt framför Josua! På denna enda sten med sju ögon ska jag rista en inskrift, säger härskarornas Herre. Jag ska utplåna detta lands skuld på en enda dag.

¹⁰ På den dagen, säger härskarornas Herre, ska ni var och en kunna bjuda in era grannar under vinrankan och fikonträdet.’ ”

Jesus förutsäger att Petrus ska svika honom

(Matt 26:33-35; Mark 14:29-31; Joh 13:37-38)

³¹ Simon, Simon, Satan har begärt att få sålla er som vete.

Den sjunde ängeln blåser i sin trumpet

¹⁵ Den sjunde ängeln blåste i sin trumpet och starka röster hördes från himlen. De sa: