Job 15
Svenska Folkbibeln 2015
Elifas andra tal
15 Då tog Elifas från Teman till orda och sade:
2 (A) Ska en vis man tala så i vädret
och fylla sitt bröst
med östanvind?
3 Ska han försvara sin sak
med värdelöst tal,
med ord till ingen nytta?
4 Ja, du gör gudsfruktan om intet
och hindrar andakt inför Gud,
5 för din synd lägger orden i din mun
och du väljer listigt tal.
6 (B) Din egen mun dömer dig, inte jag,
dina egna läppar vittnar emot dig.
7 (C) Var du den första människa
som föddes?
Blev du till innan höjderna fanns?
8 (D) Var du åhörare i Guds hemliga råd?
Har du tagit visheten
för dig själv?
9 (E) Vad vet du som vi inte vet?
Vad förstår du som vi inte förstår?
10 (F) Här hos oss finns
både gråhårsman och åldring,
mycket äldre än din far.
11 Är inte Guds tröst nog för dig,
de milda ord som talas till dig?
12 Varför leds du bort av ditt hjärta
och varför gnistrar dina ögon?
13 Du vänder din ande mot Gud
och öser ut ord ur din mun.
14 (G) Vad är en människa,
att hon skulle vara ren,
att en av kvinna född
skulle vara rättfärdig?
15 (H) Gud kan inte lita på sina heliga,
inför hans ögon
är inte himlarna rena,
16 hur mycket mindre då den
som är avskyvärd och fördärvad,
en människa
som dricker orättfärdighet
som vatten!
17 Lyssna, jag vill säga dig något,
det som jag sett vill jag berätta,
18 vad visa män fört vidare
från sina fäder och inte förtigit,
19 från dem som ensamma fick landet
utan att någon främling
trängde in bland dem:
20 (I) Den gudlöse plågas av ångest
i alla sina dagar,
den våldsammes år är räknade.
21 (J) Skräckröster ljuder i hans öron.
I hans trygghet kommer förhärjaren
över honom.
22 Han har inget hopp om räddning
ur mörkret,
svärdet är bestämt för honom.
23 (K) Han irrar efter bröd
och undrar var det finns.
Han vet att mörkrets dag är nära.
24 Ångest och nöd skrämmer honom,
de slår ner honom
som en kung rustad till strid,
25 för han har lyft sin hand mot Gud
och förhäver sig
mot den Allsmäktige.
26 Med styv nacke
stormar han mot honom,
väl skyddad bakom sina sköldar.
27 (L) Han har täckt sitt ansikte med fetma
och hans midja sväller av fett.
28 Han bosätter sig i ödelagda städer,
i hus där man inte kan bo,
som är bestämda till ruiner.
29 Han blir inte rik,
hans välstånd ska inte bestå,
hans skördar ska inte luta tungt
mot marken.
30 (M) Han kan inte fly undan mörkret,
hans knoppar ska förtorka
av hetta,
han ska förgås
genom Guds[a] muns ande.
31 Han ska inte lita till tomhet,
då bedrar han sig,
för tomhet blir hans lön.
32 (N) I förtid ska hans mått bli fyllt,
och hans krona
ska inte grönska mer.
33 Han ska tappa sina omogna druvor
som en vinstock,
fälla sina blommor som ett olivträd,
34 för den gudlöses hus
blir ofruktsamt
och eld förtär de hus där mutor tas.
35 (O) De går havande med elände
och föder fördärv,
deras moderliv alstrar förvillelse.
Footnotes
- 15:30 Guds Ordagrant: ”hans”.
Job 15
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Elifas talar en andra gång
15 Elifas från Teman svarade:
2 Ska en vis man tala så i vädret,
fylla sitt bröst med het östanvind?
3 Ska han försvara sig med meningslöst prat,
med värdelöst tal?
4 Ja, verkligen! Du undergräver fundamentet för gudsfruktan,
du hindrar andakt inför Gud.
5 Det är din synd som lägger orden i din mun,
och du väljer ett listigt tal,
6 men din egen mun dömer dig, inte jag.
Dina egna ord vittnar mot dig.
7 Var du den första människa som föddes?
Föddes du innan höjderna fanns?
8 Har du lyssnat till Guds råd?
Har du begränsat visdomen till dig själv?
9 Vad vet du mer än vi?
Vad är det för insikter du har och som vi saknar?
10 På vår sida står gamla, grånade män,
som är äldre än din far.
11 Är Guds tröst inte nog för dig,
ord som talas i mildhet?
12 Varför tillåter du ditt hjärta att dra i väg med dig,
varför dessa flammande blickar?
13 Du vänder din vrede mot Gud
och låter orden flöda ur din mun.
14 Skulle en människa kunna vara ren,
en av kvinna född rättfärdig?
15 Han litar inte ens på sina heliga.
Inte ens himlarna är rena inför honom.
16 Hur mycket mindre då en människa,
som är fördärvad och korrumperad
och som dricker synd som vatten!
17 Lyssna på mig, så ska jag förklara något för dig,
låt mig få berätta vad jag har sett,
18 sådant som visa män kan berätta
utan att dölja något
av det de har fått av sina förfäder,
19 (av dem som fick det här landet
då inga främlingar bodde bland dem).
20 Den ogudaktige ängslas under hela sitt liv,
våldsmannen alla de år han får.
21 Han hör skrämmande ljud,
och när han känner sig trygg
kommer plundrarna över honom.
22 Han har inget hopp om att komma ut ur mörkret,
svärdet är bestämt för honom.
23 Han vandrar omkring efter mat
men finner ingen.
Han vet att mörkrets dag är nära.
24 Han skräms av nöd och ångest,
som en kung, beredd för strid,
25 därför att han har knutit näven mot Gud
och utmanat den Väldige.
26 Med sin envishet som en kraftig sköld framför sig
har han gått emot honom.
27 Hans ansikte är fett
och hans midja sväller av fetma.
28 Han bor i ruinstäder
och i hus där ingen kan bo,
hus som är dömda till att bli ruiner.
29 Han ska inte få någon rikedom,
hans ägodelar ska inte spridas ut över landet.[a]
30 Han ska inte undkomma mörkret.
Hans rotskott förbränns av en flamma.
Hans anda ska förgöra honom.[b]
31 Han bör inte lita på tomhet,
för då blir han bedragen,
och tomhet blir hans lön.
32 Innan hans tid är inne
får han sin lön,
och hans krona ska inte grönska mer.
33 Han blir som en vinranka
som fäller karten,
som ett olivträd som fäller sina blommor.
34 De gudlösas hop blir ofruktsam,
och Guds eld förtär deras tält som tar mutor.
35 De är havande med ofärd
och föder olycka,
deras livmoder danar bedräglighet.
Footnotes
- 15:29 Eller: hans ax/skörd ska inte böja sig mot marken. Grundtextens innebörd är osäker.
- 15:30 Eller, om hans syftar på Gud: Guds Ande/anda/andedräkt. ”Hans” kan också översättas dess, och anda, vind/vindfläkt (ande/anda och vind är ett och samma ord i hebreiskan), men då blir syftningen ännu osäkrare.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.