Elifas tredje tal

22 Då tog Elifas från Teman till orda och sade:

Kan en människa
        vara till nytta för Gud,
    kan en förståndig
        vara till nytta för honom?[a]
(A) Har den Allsmäktige
        någon glädje av din rättfärdighet,
    eller något att tjäna på att du
        lever rent?

Är det för din gudsfruktan
        som han straffar dig
    och går till doms med dig?
Är inte din ondska stor
    och dina missgärningar utan ände?
(B) Du tog ju pant av din broder
        utan orsak
    och plundrade de utblottade
        på deras kläder.
(C) Du gav inget vatten åt den utmattade,
    den hungrige nekade du bröd.
Den som brukar våld
        fick besitta landet,
    och den som är högt aktad
        fick bo där.
Änkor lät du gå tomhänta bort,
    och de faderlösas armar krossades.
10 (D) Därför omges du av snaror
    och förfäras av plötslig skräck,
11 eller av mörker så att du inget ser
    och av vattenmassor som täcker dig.

12 (E) Bor inte Gud i himlens höjd?
    Och se på stjärnorna däruppe,
        hur högt de sitter!
13 (F) Och du säger:
        ”Vad kan Gud veta?
    Kan han döma genom detta töcken?
14 Molnen bildar en slöja
        så att han inte ser
    när han vandrar på himlavalvet.”

15 Vill du hålla dig på forntidens väg
    där fördärvets män[b] gick,
16 (G) män som rycktes bort i förtid
    när deras grund sveptes bort
        av floden?
17 (H) De sade till Gud: ”Lämna oss!
    Vad kan den Allsmäktige göra?”
18 (I) Ändå var det han som fyllde
        deras hus med välstånd.
    Men de gudlösas rådslag
        är fjärran ifrån mig.

19 (J) De rättfärdiga ser det och gläds,
    den oskyldige hånar dem:
20 ”Sannerligen,
        våra motståndare är utrotade,
    och elden har slukat deras överflöd.”

21 Sök nu försoning och frid med Gud,
    så ska lycka komma på din lott.
22 Ta emot undervisning av hans mun,
    bevara hans ord i ditt hjärta.
23 (K) Om du omvänder dig
    till den Allsmäktige
        blir du upprättad,
    om du avlägsnar orätten
        från ditt tält,
24 om du kastar ditt guld i stoftet
    och guldet från Ofir[c]
        bland bäckens stenar,
25 (L) då blir den Allsmäktige ditt guld,
    han blir ditt ädlaste silver.
26 (M) Ja, då ska du glädjas
        i den Allsmäktige
    och lyfta ditt ansikte till Gud.
27 (N) När du ber till honom
        ska han höra dig,
    och du ska få uppfylla dina löften.
28 Allt du beslutar ska gå dig väl,
    och ljus ska skina på dina vägar.
29 (O) När de för nedåt
        ska du säga: ”Uppåt!”
    Då ska han frälsa
        den som sänker sin blick.
30 (P) Han ska rädda också den
        som inte är oskyldig,
    genom dina händers renhet
        ska han räddas.

Footnotes

  1. 22:2 kan en förståndig vara till nytta för honom?   Annan översättning: ”en förståndig är till nytta för sig själv” (jfr Ords 9:12).
  2. 22:15 fördärvets män   Generationen vid syndafloden (se 1 Mos 6:4f).
  3. 22:24 Ofir   Berömt guldproducerande land, troligen i södra Arabien (jfr 1 Mos 10:29, 1 Kung 9:28f).

Elifas talar för tredje gången

22 Elifas från Teman yttrade sig då än en gång:

Kan människan vara användbar för Gud?
    Kan ens den klokaste människa vara till någon nytta för honom?
Har den Väldige någon glädje av din rättfärdighet?
    Vad skulle han vinna på att du är felfri?

Är det för din gudsfruktans skull,
    som han straffar dig
och går till rätta med dig?
    Nej, det är på grund av din ondska
och dina ändlösa synder!
    Du har utan orsak krävt pant av dina bröder
och klätt av dem in på bara kroppen!
    Du har vägrat den törstige vatten
och den svältande bröd,
    trots att du var mäktig
och ägde mark,
    var högaktad
och bodde där.[a]
    Du har skickat i väg änkor tomhänta
och behandlat de faderlösa hårt[b].
10     Det är därför som du nu är omgiven av snaror
och plötslig skräck drabbar dig.
11     Det är så mörkt att du inte kan se,
och vattenmassor täcker dig.

12 Bor inte Gud i himlens höjd?
    Se på stjärnorna högt där uppe!
13 Men du säger:
    ”Vad kan Gud veta?
Hur skulle han kunna döma genom detta mörker?
14     Tjocka moln döljer honom,
så att han inte kan se.
    Han vandrar på himlavalvet.”
15 Du tycks hålla dig till den gamla stigen
    som onda människor vandrat!
16 De rycks bort i förtid,
    och allt de byggt på sköljs bort av en flod.
17 För de har sagt till Gud:
    ”Lämna oss ifred!
Vad kan den Väldige göra oss?”
18     Ändå var det han som fyllde deras hem
med så mycket gott.
    Men jag tar avstånd från de ogudaktigas rådslag.
19 De rättfärdiga ser dem och gläds.
    Den oskyldige hånar dem:
20 ”Våra sista fiender förintas,
    deras rikedom förtärs av elden.”

21 Böj dig nu inför Gud
    och sök fred med honom!
Då ska lyckan komma till dig.
22     Ta till dig hans undervisning
och lägg hans ord på hjärtat!
23     Om du vänder om till den Väldige
ska du bli upprättad,
    om du avlägsnar ondskan från ditt tält,
24 om du kastar bort ditt guld
    och Ofirs guld bland bäckbäddens stenar,[c]
25 så ska den Väldige själv bli ditt guld,
    ditt dyrbaraste silver.
26 Då ska du ha din glädje i den Väldige
    och lyfta blicken upp till Gud.
27 Då kommer du att be till honom,
    han ska höra dig,
och du ska infria alla dina löften.
28     Vad du än önskar få gjort ska lyckas,
och ljuset ska lysa på dina vägar.
29     När de leder neråt, säger du: ”Uppåt!”
och han räddar den nertryckte.
30     Han räddar också den som inte är oskyldig,
detta sker genom dina rena händer.

Footnotes

  1. 22:8 Eller: Den mäktige ägde landet, den högaktade bodde där.
  2. 22:9 Mer ordagrant: brutit ner de föräldralösas kraft.
  3. 22:24 Grundtextens innebörd i denna vers är osäker.