Job 35
Svenska 1917
35 Och Elihu tog till orda och sade:
2 Menar du att sådant är riktigt? Kan du påstå att du har rätt mot Gud,
3 du som frågar vad rättfärdighet gagnar dig, vad den båtar dig mer än synd?
4 Svar härpå vill jag giva dig, jag ock dina vänner med dig.
5 Skåda upp mot himmelen och se, betrakta skyarna, som gå där högt över dig.
6 Om du syndar, vad gör du väl honom därmed? Och om dina överträdelser äro många, vad skadar du honom därmed?
7 Eller om du är rättfärdig, vad giver du honom, och vad undfår han av din hand?
8 Nej, för din like kunde din ogudaktighet något betyda och för en människoson din rättfärdighet.
9 Väl klagar man, när våldsgärningarna äro många, man ropar om hjälp mot de övermäktigas arm;
10 men ingen frågar: »Var är min Gud, min skapare, han som låter lovsånger ljuda mitt i natten,
11 han som giver oss insikt framför markens djur och vishet framför himmelens fåglar?»
12 Därför är det man får ropa utan svar om skydd mot de ondas övermod.
13 Se, på fåfängliga böner hör icke Gud, den Allsmäktige aktar icke på slikt;
14 allra minst, när du påstår att du icke får skåda honom, att du måste vänta på honom, fastän saken är uppenbar.
15 Och nu menar du att hans vrede ej håller någon räfst, och att han föga bekymrar sig om människors övermod?
16 Ja, till fåfängligt tal spärrar Job upp sin mun, utan insikt talar han stora ord.
Job 35
Svenska Folkbibeln 2015
35 Elihu fortsatte. Han sade:
2 Tycker du det är rätt att säga:
”Min rättfärdighet
är större än Guds”,
3 (A) eftersom du säger:
”Vad hjälper den mig?
Har jag mer nytta av den
än av min synd?”
4 Jag ska svara dig och dina vänner.
5 Blicka upp mot himlen och se,
lägg märke till skyarna
högt över dig.
6 (B) Om du syndar,
vad gör du då mot honom?
Om dina brott är många,
vad skadar det honom?
7 (C) Om du är rättfärdig,
vad ger du honom,
vad får han från din hand?
8 Din ondska påverkar människor
som är lika dig,
och din rättfärdighet människobarn.
9 Man klagar över allt förtryck,
man ropar om hjälp
mot de mäktigas arm.
10 Men ingen frågar:
”Var är Gud som har skapat mig,
han som låter lovsånger
ljuda[a] i natten,
11 han som ger oss
mer kunskap än jordens djur
och mer vishet än[b] himlens fåglar?”
12 Man ropar, men han svarar inte
på grund av de ondas högmod.
13 (D) Nej, Gud hör inte på tomma böner,
den Allsmäktige bryr sig inte
om det.
14 Även när du säger
att du inte ser honom
ligger din sak inför honom,
och du bör vänta på honom.
15 (E) Men nu när han inte straffar i vrede
och inte bryr sig så mycket
om synden,
16 (F) spärrar Job upp sin mun
till tomma ord,
han hopar ord utan insikt.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation