27 (A) Vattnets droppar drar han uppåt,
    de strilar som regn från dimman.

Read full chapter

27 Han drar upp vattendropparna
    och silar ner dem som regn till sin ström[a],

Read full chapter

Footnotes

  1. 36:27 Det hebreiska ordets betydelse är osäker.

11 Han lastar skyarna med väta
    och sprider sina åskmoln
        vida omkring.
12 (A) De far runt åt alla håll
        efter hans styrning
    och utför allt han befaller dem
        över hela jordens yta.
13 Han låter dem komma som straff,
    för att hjälpa hans land
        eller visa hans godhet.

14 Lyssna till detta, Job,
    stanna och tänk på Guds under!
15 Förstår du hur Gud styr dem
    och låter blixten lysa fram
        från sitt moln?
16 Förstår du lagen för skyarnas jämvikt,
    den Allvises underverk,
17 hur dina kläder blir heta
    när jorden blir stilla
        under sunnanvinden?
18 Kan du, med honom,
        breda ut skyarna som ett valv,
    fasta som en spegel av gjuten metall?

19 Lär oss vad vi ska säga till honom,
    i vårt mörker har vi inget
        att lägga fram.
20 Ska det kungöras för honom
        att jag vill tala?
    Ingen ber väl om att bli slukad?
21 Ingen kan väl se på ljuset
        som strålar i skyarna
    när vinden har gått fram
        och skingrat dem?
22 Från norr[a] kommer en glans av guld,
    ett skrämmande majestät
        omger Gud.
23 (B) Den Allsmäktige kan vi inte finna,
        han är upphöjd i kraft och dom.
    Han kan inte kränka
        sin stora rättfärdighet.
24 Därför fruktar människorna honom.
    Han bryr sig inte om dem
        som tycker sig vara visa.

Read full chapter

Footnotes

  1. 37:22 Från norr   Väderstrecket förknippas med Guds boning (jfr Ps 48:13 med not).

11 Han fyller molnen med fukt
    och sprider ut sina blixtar genom dem.
12 De virvlar runt åt alla håll,
    så som han vill,
de utför hans befallningar på hela jorden.
13     Han sänder dem som straff,
eller för att på jorden visa sin nåd.

14 Lyssna nu, Job, stanna upp
    och tänk på Guds under!
15 Vet du hur Gud styr dem
    och hur han får blixtarna att skjuta fram ur molnen?
16 Förstår du dig på molnens balans,
    den Allvetandes under?
17 När du lider av hettan i de kläder du bär,
    och marken blir stilla i sunnanvinden,
18 kan du då, så som han gör, breda ut molnen,
    hårda och blanka som spegeln?

19 Lär oss vad vi ska säga till honom!
    I det mörker vi bor i kan vi ju inte föra vår talan.
20 Går det att meddela honom att jag vill tala?
    Vill någon bli uppslukad levande?[a]
21 Ingen kan ju se på solen,
    så stark som den är,
    när vinden har sopat himlen ren.
22 Norrifrån kommer en gyllene glans,
    det är Gud i hans skrämmande majestät.
23 Vi kan aldrig nå fram till den Väldige;
    han är upphöjd i styrka,
rättvisa och stor rättfärdighet
    och kan inte kränkas.
24 Därför fruktar människor för honom.
    Är det inte de som är visa i sina hjärtan som han ser?[b]

Read full chapter

Footnotes

  1. 37:20 Grundtextens innebörd är osäker.
  2. 37:24 Versens senare del är svåröversättlig. Eller: han ser inte ens åt de visa Eller, enligt Septuaginta: men de visa ska frukta honom i sina hjärtan.

10 (A) Du tar hand om jorden
        och vattnar den,
    du gör den mycket rik.
        Guds flod är full av vatten.
    Du skaffar säd åt människorna
        när du så bereder jorden.
11 (B) Du vattnar dess fåror
        och jämnar det plöjda,
    du mjukar upp den med skurar
        och välsignar dess gröda.
12 (C) Du kröner året[a] med ditt goda,
    dina spår dryper av rikedom.
13 (D) Vildmarkens beten dryper,
    höjderna klär sig i glädje,
14 ängarna fylls av hjordar
        och dalarna täcks med säd.
    Man ropar av glädje och sjunger.

Read full chapter

Footnotes

  1. 65:12 kröner året   Det judiska nyåret firas i september efter fruktskörden (2 Mos 23:16).

10 Du tar hand om jorden och vattnar den,
    du gör den bördig, rik.
Guds flod är full av vatten.
    Du förbereder sådden,
    för så har du ordnat det.
11 Du vattnar fårorna, jämnar de upplöjda fälten,
    låter regnskurar mjuka upp jorden,
    och du välsignar dess växt.
12 Du kröner året med det goda,
    och dina vagnar fylls av överflöd.
13 Betesmarkerna i ödemarken grönskar,
    höjderna klär sig i glädjerop.
14 Ängarna fylls av fårhjordar,
    och dalarna täcks av säd.
Man sjunger och ropar av glädje.

Read full chapter