Job 39:22-38
Svenska Folkbibeln 2015
22 Ger du hästen hans styrka,
klär du hans nacke med man?
23 Får du honom att hoppa
som gräshoppan?
Hans stolta frustning sprider skräck.
24 Han skrapar i marken
och gläds över sin styrka,
han rusar fram mot väpnade skaror.
25 Han ler åt fruktan
och känner ingen rädsla,
han ryggar inte tillbaka för svärd.
26 Runt honom rasslar det av koger,
det blänker av spjut och lansar[a].
27 Han skakar och eggas
när han vinner terräng,
han kan inte stå still
när basunen har ljudit.
28 För varje basunstöt frustar han till,
redan på avstånd vädrar han strid,
kommandorop och härskri.
29 Är det genom din vishet
som höken stiger
och breder ut sina vingar
mot söder?
30 Är det på din befallning
som örnen stiger högt
och bygger sitt näste på höjden?
31 På klippan bor han och vilar,
på klippans topp och bergsfäste.
32 Därifrån spanar han efter byte,
långt i fjärran spejar hans ögon.
33 (A) Hans ungar frossar på blod,
och där de slagna ligger,
där finner man honom.
34 Och Herren svarade Job. Han sade:
35 (B) Du som tvistar med den Allsmäktige,
ska du tillrättavisa honom?
Du som anklagar Gud, ge svar![b]
Job svarar Herren
36 Job svarade Herren och sade:
37 (C) Jag är för liten.
Vad kan jag svara dig?
Jag sätter handen för munnen.
38 En gång har jag talat,
men jag säger inget mer,
två gånger, men jag gör det inte igen.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation