13 När jag säger:
        ”Min bädd ska trösta mig,
    min viloplats ska lindra min oro”,
14 då skrämmer du mig med drömmar
        och skräckslår mig med syner.
15 Hellre vill jag bli kvävd,
    hellre dö än vara ett benrangel.
16 (A) Jag är trött på det här,
        jag kommer inte att leva för evigt.
    Låt mig vara,
        för mina dagar är en vindfläkt.

17 (B) Vad är då en människa,
    att du gör så stor sak av henne,
        ger akt på henne så noga,
18 synar henne var morgon,
    prövar henne vart ögonblick?
19 (C) När ska du vända din blick
        ifrån mig,
    ge mig tid att svälja min saliv?
20 Har jag syndat, vad gör det dig,
        du människornas bevakare?
    Varför har du gjort mig
        till din måltavla
    och låtit mig bli en börda
        för mig själv[a]?
21 Varför förlåter du inte min synd
        och tar bort min skuld?
    Snart ska jag ligga i stoftet,
        du kommer att söka efter mig
            men jag finns inte mer.

Read full chapter

Footnotes

  1. 7:20 för mig själv   Andra handskrifter (Septuaginta): ”för dig”.

13     Om jag tänker: ”Min bädd ska trösta mig,
min viloplats ska ge mig lindring i mitt elände”,
14     skrämmer du mig med drömmar
och förfärar mig med syner.
15     Jag skulle föredra att bli strypt och dö,
hellre än att fortsätta med denna kropp.
16     Jag avskyr att leva.
Lämna mig ifred, mitt liv är meningslöst!

17 Vad är då en människa,
    eftersom du gör så stor sak av henne
    och ger henne så mycket uppmärksamhet,
18 synar henne varje morgon
    och prövar henne varje ögonblick av dagen?
19 Kan du inte vända blicken från mig en stund,
    lämna mig ensam så jag åtminstone får svälja min saliv?
20 Har min synd skadat dig,
    du mänsklighetens bevakare?
Varför har du valt mig till måltavla?
    Har jag blivit en börda för dig?[a]
21 Varför förlåter du inte min synd
    och utplånar min missgärning?
Snart kommer jag ändå att ligga i stoftet,
    och när du letar efter mig,
finns jag inte mer.

Read full chapter

Footnotes

  1. 7:20 Enligt andra handskrifter: Varför har du valt mig till måltavla, låtit mig bli en börda för mig själv?