(A) Själva är vi från i går
        och vet ingenting,
    en skugga är våra dagar på jorden.

Read full chapter

Vi är bara från gårdagen och vet ingenting,
    som en skugga är våra dagar här på jorden.

Read full chapter

(A) Alla våra dagar försvinner
        genom din vrede,
    vi slutar våra år som en suck.
10 (B) Vårt liv varar sjuttio år,
        eller åttio om krafterna räcker.
    När det är som bäst
        är det möda och bekymmer.
    Snart är det slut och vi flyger bort.

11 (C) Vem känner din vredes kraft
        och din harm
    så att han fruktar dig?
12 (D) Lär oss att våra dagar är räknade,
    så att vi får visa hjärtan.

13 (E) Kom tillbaka, Herre!
        Hur länge dröjer du?
    Förbarma dig över dina tjänare!
14 Mätta oss med din nåd
        när morgonen gryr,
    så att vi får jubla och glädjas
        i alla våra dagar.
15 Gläd oss lika många dagar
        som du plågat oss,
    lika många år
        som vi sett det onda.
16 Låt din gärning bli synlig
        för dina tjänare
    och din härlighet över deras barn,
17 och låt Herren vår Guds ljuvlighet
        vila över oss.
    Ge oss framgång
        med våra händers verk,
    ja, ge framgång
        åt våra händers verk.

Read full chapter

Våra dagar försvinner under din vrede,
    vi slutar våra år med en suck.
10 Vi blir sjuttio år,
    kanske åttio, om krafterna räcker.
Men våra flyende[a] år är möda och besvär.
    Snart har de försvunnit, och vi är borta.
11 Vem känner din vredes styrka,
    vem fruktar att drabbas av din förbittring?[b]
12 Lär oss att inse hur få våra dagar är,
    så att vi får visa hjärtan.

13 Herre, kom åter! Hur länge ska detta vara?
    Förbarma dig över dina tjänare!
14 Mätta oss med din nåd var morgon,
    så att vi får sjunga och glädjas i alla våra dagar.
15 Ge oss glädje lika många dagar som du har plågat oss,
    lika många år som vi har sett det onda.
16 Låt dina tjänare få se dina gärningar
    och deras barn din härlighet.

17 Herre, vår Gud, visa oss din godhet
    och ge oss framgång i allt vad vi gör.

Read full chapter

Footnotes

  1. 90:10 Grundtextens innebörd är osäker. Kan ev. också översättas deras stolthet, eller: Men även våra bästa år…
  2. 90:11 Tanken kan också vara: Din vrede är lika stor som den tillbörliga fruktan för dig.

12 [a]Mina dagar är
        som en utdragen skugga,
    jag vissnar som gräs.

Read full chapter

12 Mitt liv är som kvällsskuggan,
    jag vissnar som gräset.

Read full chapter

15 [a]Människans dagar är som gräset,
    hon blomstrar som blomman
        på ängen.
16 Vinden sveper fram över den
        och den är borta,
    dess plats minns den inte mer.
17 [b]Men Herrens nåd varar
    från evighet till evighet
        över dem som vördar honom
    och hans rättfärdighet
        ända till barnbarnen,
18 [c]när man håller hans förbund
    och tänker på hans befallningar
        och följer dem.

19 [d]Herren har grundat sin tron
        i himlen,
    hans rike råder över allt.
20 [e]Lova Herren, ni hans änglar,
        ni starka hjältar
    som utför hans befallning
        så snart ni hör ljudet av den.
21 Lova Herren, alla hans härar,
    ni hans tjänare
        som gör hans vilja.
22 Lova Herren, alla hans verk,
        överallt i hans välde.
    Lova Herren, min själ!

Read full chapter

15 Människans dagar är som gräset,
    hon blomstrar som en blomma på ängen;
16 när vinden drar fram över den är den borta,
    och dess plats kommer inte ihåg den mer.
17 Men Herrens nåd varar från evighet till evighet
    mot dem som fruktar honom,
    och hans rättfärdighet till kommande generationer,
18 till dem som håller hans förbund
    och tänker på hans befallningar och följer dem.
19 Herren har rest sin tron i himlen,
    och han regerar över allt.

20 Lova Herren, ni hans änglar, ni mäktiga,
    som lyder och utför hans befallningar.
21 Lova Herren, alla hans härskaror
    som tjänar honom och gör hans vilja.
22 Lova Herren, alla hans verk,
    överallt där han härskar.

Lova Herren, min själ!

Read full chapter

[a]Människan är som en vindpust,
    hennes dagar som en försvinnande
        skugga.

Read full chapter

Människan är som en vindfläkt,
    hennes liv som en flyende skugga.

Read full chapter

(A) Hör, någon säger: "Predika!"
    Och en annan[a] svarar:
        "Vad ska jag predika?"
    "Allt kött är gräs,
        och all dess härlighet
            som blomman på marken.[b]
Gräset vissnar,
    blomman faller av
        när Herrens Ande blåser på det.
    Ja, folket är gräs!
(B) Gräset vissnar,
        blomman faller av,
    men vår Guds ord består för evigt."

Sion, du glädjens budbärarinna,
        stig upp på ett högt berg.
    Jerusalem,
        du glädjens budbärarinna,[c]
            höj din röst med kraft!
    Höj den utan fruktan,
        säg till Juda städer:
            "Se er Gud!"

10 (C) Ja, Herren Gud kommer med kraft,
        hans arm visar sin makt.
    Se, han har med sig sin lön,
        hans segerbyte
            går framför honom.
11 (D) Han vallar sin hjord som en herde,
        han samlar lammen i sina armar
            och bär dem i sin famn.
    Sakta för han moderfåren fram.

Ingen kan liknas vid Gud

12 (E) Vem har mätt vattnen
        i sin kupade hand
    och mätt upp himlens vidd
        med sina fingrar?
    Vem har samlat jordens stoft
        i ett mått,
    vägt bergen på en våg
        och höjderna i en vågskål?
13 (F) Vem har utforskat Herrens Ande?
    Vem kan ge honom råd
        och undervisa honom?[d]
14 Vem rådfrågar han,
    vem ska ge honom förstånd
        och lära honom den rätta stigen,
    lära honom kunskap
        och visa honom förståndets väg?

15 (G) Se, folken är som en droppe
        i en spann,
    som ett dammkorn i en vågskål.
        Kustländerna lyfter han
            som ett stoftkorn.
16 Libanons skog
        räcker inte till offerved,
    dess djur inte till brännoffer.
17 Alla folk är som ingenting
        inför honom,
    mindre än noll och tomhet
        anser han dem vara.
18 (H) Vem vill ni likna Gud vid?
        Vad vill ni jämföra honom med?

19 (I) Hantverkaren gjuter en gudabild,
    och guldsmeden belägger den
        med guld
    och smider silverkedjor.
20 Den som inte har råd
        att offra så mycket
    väljer ett stycke trä
        som inte ruttnar.
    Sedan söker han
        en skicklig hantverkare
    som kan forma en gudabild
        som inte faller omkull.

21 Vet ni inte det?
        Har ni inte hört?
    Har det inte förkunnats för er
        från begynnelsen?
    Har ni inte förstått det
        sedan jordens grund blev lagd?
22 (J) För honom som tronar
    över jordens rund
        är dess invånare som gräshoppor.
    Han breder ut himlen som ett flor,
        spänner ut den som ett tält
            att bo under.
23 (K) Han gör furstar till intet,
    förvandlar jordens domare
        till tomhet.
24 Knappt är de planterade,
        knappt är de sådda,
    knappt har deras stam
        slagit rot i jorden,
    så blåser han på dem
        och de förtorkar,
    och en stormvind
        för bort dem som strå.
25 Vem vill ni då likna mig vid,
    vem är min like?
        säger den Helige.

26 (L) Lyft blicken mot höjden och se:
        Vem har skapat allt detta?
    Det är han som för fram härskaran
        däruppe i räknade skaror.
    Med sin stora makt
        och sin väldiga kraft
    nämner han dem alla vid namn –
        ingen enda uteblir.

27 Hur kan du Jakob säga,
        du Israel påstå:
    "Min väg är dold för Herren,
        Gud bryr sig inte om min rätt"?
28 Vet du inte? Har du inte hört
    att Herren är en evig Gud
        som har skapat jordens ändar?
    Han blir inte trött och mattas inte,
        hans förstånd kan inte utforskas.
29 Han ger den trötte kraft
        och ökar den maktlöses styrka.
30 Ynglingar kan bli trötta och ge upp,
        unga män kan falla.
31 (M) Men de som hoppas på Herren
        får ny kraft,
    de lyfter med vingar som örnar.
    De springer utan att mattas,
        de vandrar utan att bli trötta.

Read full chapter

Footnotes

  1. 40:6 en annan   Jesajarullen från Qumran och Septuaginta: "jag".
  2. 40:6f Citeras av Petrus i 1 Petr 1:24f.
  3. 40:9 Sion … Jerusalem, du glädjens budbärarinna   Annan översättning: "Du som bär glädjebud till Sion/Jerusalem".
  4. 40:13 Citeras av Paulus i Rom 11:34 och 1 Kor 2:16.

En röst säger:
    ”Förkunna!”
Jag frågar:
    ”Vad ska jag förkunna?”

”Människan[a] är som gräset,
    och all hennes prakt är
som ängsblomman.
    Gräset torkar
och blomman vissnar,
    när Herrens vind blåser på dem.
Ja, människorna är gräs.
    Gräset torkar och blomman vissnar,
men vår Guds ord består i evighet.”

Gå upp på ett högt berg,
    du Sion, som bringar glada nyheter,
höj din röst, du som kommer med glädjebud,
    höj din röst, Jerusalem,
ropa, var inte rädd!
    Tala om för städerna i Juda:
        ”Se, er Gud!”
10 Ja, Herren, Herren kommer med kraft,
    och han ska regera med makt.
Han har med sig sin lön,
    hans arbetslön går före honom.
11 Han vallar sin hjord som en herde.
    Lammen samlar han i sina armar
och bär dem i sin famn,
    och varsamt leder han tackorna.

12 Vem kan mäta vattnen i sin kupade hand
    och himlarna med sina fingrar?
Vem kan lägga jordens stoft i ett mått,
    och vem väger bergen och höjderna på en våg?
13 Vem kan granska Herrens Ande?
    Vem kan ge honom råd?
14 Vem rådfrågar han
    för att få upplysning
och undervisning om den rätta vägen?
    Vem kan ge honom kunskap
och visa honom insiktens väg?

15 Folken är bara som en droppe i en spann,
    som damm i vågskålen.
Han väger öar som om de var fint damm.
16     Libanons skogar räcker inte till ved,
dess djur inte till brännoffer.
17     Folken på jorden är ingenting inför honom.
I hans ögon betyder de ingenting.

18 Vem kan ni då likna Gud vid?
    Vad kan ni jämföra honom med?
19 Med en avgud
    som gjuts av en hantverkare
och som guldsmeden drar över med guld
    och gör silverkedjor åt? [b]
20 Den fattige som inte kan ge ett sådant offer
    väljer ett stycke trä som inte ruttnar,
och anlitar en skicklig hantverkare
    som ställer upp en avgudabild
som inte faller omkull.

21 Förstår ni inte? Har ni inte hört?
    Har det inte berättats för er från början?
Har ni inte insett det
    sedan jorden grundlades?
22 Han sitter högt ovanför jordens rund,
    och dess befolkning är
som gräshoppor för honom.
    Han breder ut himlarna som en duk
och spänner upp den som ett tält att bo i.
23     Han gör furstarna till intet
och jordens domare till ingenting.
24     Knappt har de hunnit planteras,
knappt sås, knappt slå rot,
    förrän han blåser på dem,
och de vissnar
    och förs bort av stormvinden som agnar.

25 ”Vem kan ni jämföra mig med?
    Vem är lik mig?” frågar den Helige.
26 Se upp mot himlen!
    Vem har skapat allt detta?
Han leder stjärnornas skaror
    och kallar var och en av dem vid namn.
Hans makt och styrka är så stor
    att inte en enda av dem fattas.

27 Hur kan du, Jakob, säga,
    och du, Israel, klaga:
Herren ser inte till mig,
    min Gud tar sig inte an min sak?”
28 Vet du inte, har du inte hört
    att Herren är en evig Gud,
som har skapat hela jorden?
    Han blir aldrig trött och svag.
Ingen kan utforska hans förstånd.
29     Han ger kraft åt den trötte
och styrka åt den svage.
30     Unga kan bli trötta och utmattade,
och unga män kan falla.
31     Men de som hoppas på Herren
får ny kraft,
    de får vingar som örnar.
De springer utan att bli trötta
    och vandrar utan att mattas.

Read full chapter

Footnotes

  1. 40:6 Ordagrant: Allt kött
  2. 40:19 I slutet av v. 19 och i början av v. 20 är grundtextens innebörd osäker.

14 (A) Här har vi ingen stad som består, men vi söker den stad som ska komma.

Read full chapter

14 Här har vi ju inte någon stad som består, utan vi söker den som ska komma.

Read full chapter