Jobs svar på Elifas tredje tal

23 Då tog Job till orda och sade:

Också i dag är min klagan bitter.[a]
    Min hand[b] vilar tungt
        över mitt suckande.
(A) O, om jag visste
        hur jag skulle finna honom,
    hur jag kunde komma
        till hans boning!
Jag skulle lägga fram
        min sak inför honom,
    fylla min mun med bevis.
Jag vill veta
        vad han kan svara mig,
    begrunda vad han har
        att säga mig.
Skulle han bekämpa mig
        med sin stora makt?
    Nej, han skulle lyssna på mig.
En rättfärdig skulle då
        vara hans motpart,
    jag skulle för alltid
        bli frikänd av min domare.

(B) Se, går jag mot öster
        är han inte där,
    går jag mot väster
        finner jag honom inte.
Är han verksam i norr
        skådar jag honom inte,
    vänder han sig åt söder
        ser jag honom inte.
10 (C) Han vet vilken väg jag har vandrat.
    Prövar han mig
        ska jag komma fram som guld.
11 (D) Min fot har hållit fast vid hans spår,
    jag har följt hans väg utan att vika av.
12 (E) Jag har inte övergett
        hans läppars bud,
    hans muns ord är mig en större skatt
        än mitt dagliga bröd.

13 (F) Men han är den ende,
        vem kan stå honom emot?
    Vad han vill, det gör han.
14 Han fullbordar
        vad han beslutat om mig,
    och mycket mer av samma slag.
15 (G) Därför bävar jag för hans ansikte,
    när jag tänker på det
        blir jag rädd för honom.
16 Gud har gjort mitt hjärta försagt,
    den Allsmäktige
        har fått mig att bäva,
17 (H) för jag fick inte förgås
        innan mörkret kom,
    han dolde inte den svarta natten
        för mitt ansikte.

Footnotes

  1. 23:2 bitter   Annan översättning: ”trotsig”.
  2. 23:2 Min hand   Andra handskrifter (Septuaginta och Peshitta): ”Hans hand”.