(A) Stormen kommer från sin kammare,
    kölden kommer med
        nordanvinden.
10 (B) Gud sänder frost
        med sin andedräkt,
    och de vida vattnen fryser till.
11 Han lastar skyarna med väta
    och sprider sina åskmoln
        vida omkring.
12 (C) De far runt åt alla håll
        efter hans styrning
    och utför allt han befaller dem
        över hela jordens yta.
13 Han låter dem komma som straff,
    för att hjälpa hans land
        eller visa hans godhet.

14 Lyssna till detta, Job,
    stanna och tänk på Guds under!
15 Förstår du hur Gud styr dem
    och låter blixten lysa fram
        från sitt moln?
16 Förstår du lagen för skyarnas jämvikt,
    den Allvises underverk,
17 hur dina kläder blir heta
    när jorden blir stilla
        under sunnanvinden?
18 Kan du, med honom,
        breda ut skyarna som ett valv,
    fasta som en spegel av gjuten metall?

19 Lär oss vad vi ska säga till honom,
    i vårt mörker har vi inget
        att lägga fram.
20 Ska det kungöras för honom
        att jag vill tala?
    Ingen ber väl om att bli slukad?
21 Ingen kan väl se på ljuset
        som strålar i skyarna
    när vinden har gått fram
        och skingrat dem?
22 Från norr[a] kommer en glans av guld,
    ett skrämmande majestät
        omger Gud.
23 (D) Den Allsmäktige kan vi inte finna,
        han är upphöjd i kraft och dom.
    Han kan inte kränka
        sin stora rättfärdighet.
24 Därför fruktar människorna honom.
    Han bryr sig inte om dem
        som tycker sig vara visa.

Read full chapter

Footnotes

  1. 37:22 Från norr   Väderstrecket förknippas med Guds boning (jfr Ps 48:13 med not).