²⁸ Jag ger dem evigt liv, och de ska aldrig i evighet gå förlorade. Ingen ska ta dem ifrån mig. ²⁹ Min Fader har gett dem till mig, och han är större än någon annan. Därför kan ingen ta dem ifrån min Faders hand. ³⁰ Jag och Fadern är ett.”

³¹ Då tog judarna än en gång upp stenar för att kasta på honom. ³² Men Jesus sa till dem: ”Jag har låtit er se många goda gärningar från Fadern. För vilken av dem tänker ni stena mig?”

³³ Judarna svarade: ”Det är inte för någon god gärning vi vill stena dig, utan för att du hädar. Du, som är en människa, gör dig själv till Gud.”

³⁴ Då sa Jesus: ”Står det inte i er egen lag att Gud sa: ’Jag säger att ni är gudar^[a]’? ³⁵ Man kallar alltså dem som fick ta emot Guds ord för gudar, och Skriften kan inte göras om intet. ³⁶ Hur kan ni säga om honom som Fadern har helgat och sänt till världen att det är hädelse när jag säger: ’Jag är Guds Son’? ³⁷ Om jag inte gör min Faders gärningar, då behöver ni inte tro på mig. ³⁸ Men om jag gör dem, så tro åtminstone på dem, även om ni inte kan tro på mig. Då ska ni veta och inse att Fadern är i mig och jag i honom.”

³⁹ De försökte då gripa honom igen, men han kom undan. ⁴⁰ Sedan gick Jesus än en gång iväg till den plats på andra sidan Jordan där Johannes döparen först hade döpt, och han stannade där. ⁴¹ Det var många som kom till honom. Och de sa: ”Johannes gjorde inga tecken, men allt han sa om Jesus var sant.” ⁴² Många började där tro på honom.

¹² Medan jag var hos dem, bevarade jag dem i ditt namn som du har gett mig. Jag skyddade dem så att ingen av dem gick förlorad utom den som skulle gå förlorad, så att Skriften skulle gå i uppfyllelse.

¹⁹ Översteprästen ställde nu frågor till Jesus om hans lärjungar och hans undervisning.