⁴⁹ En av dem, Kajafas, som var överstepräst det året, sa då till dem: ”Nu förstår ni nog ingenting! ⁵⁰ Ni bör ju inse att det är bättre för er om en enda människa dör än att hela folket går under.”

⁵¹ Detta sa han inte av sig själv. Nej, eftersom han var överstepräst det året talade han profetiskt att Jesus skulle dö för folket, ⁵² och inte bara för dem, utan också för alla kringspridda Guds barn, för att samla och förena dem. ⁵³ Från den stunden var de fast beslutna att döda Jesus.

⁵⁴ Jesus vandrade därför inte längre öppet omkring bland judarna utan drog sig bort till utkanten av öknen, till Efraim, där han stannade med sina lärjungar.

⁵⁵ Den judiska påskhögtiden närmade sig nu, och många från landet kom till Jerusalem i förväg för att gå igenom reningsceremonierna före påsken. ⁵⁶ De sökte efter Jesus, och medan de stod i templet frågade de varandra: ”Vad tror ni? Har han inte tänkt komma till högtiden?” ⁵⁷ Men översteprästerna och fariseerna hade befallt att den som visste var Jesus höll hus genast måste rapportera om detta, så att de kunde arrestera honom.