Johannesevangeliet 12:32-50
Svenska Folkbibeln 2015
32 Och när jag blivit upphöjd från jorden, ska jag dra alla till mig." 33 Detta sade han för att ange på vilket sätt han skulle dö.
34 (A) Då sade folket till honom: "Vi har hört i lagen att Messias ska vara kvar för alltid[a]. Hur kan du då säga att Människosonen måste bli upphöjd? Vad är det för en Människoson[b]?" 35 (B) Jesus sade till dem: "Ännu en kort tid är ljuset bland er. Vandra medan ni har ljuset så att inte mörkret övervinner er. Den som vandrar i mörkret vet inte vart han går. 36 Tro på ljuset medan ni har ljuset, så att ni blir ljusets barn." När Jesus hade sagt detta, drog han sig undan och dolde sig för dem.
Judarnas otro
37 Trots att han hade gjort så många tecken inför dem trodde de inte på honom. 38 Så uppfylldes profeten Jesajas ord: Herre, vem trodde vår predikan, och för vem blev Herrens arm uppenbarad?[c] 39 Alltså kunde de inte tro, för Jesaja har också sagt:
40 Han har förblindat deras ögon
och förhärdat deras hjärta,
så att de inte ser med sina ögon
och förstår med sitt hjärta
och vänder om och blir helade
av mig.[d]
41 Så sade Jesaja därför att han såg hans härlighet och talade om honom.
42 (C) Ändå var det många som trodde på honom, även bland rådsherrarna. Men för fariseernas skull ville de inte bekänna det, för att inte bli uteslutna ur synagogan. 43 (D) De älskade människors ära mer än äran från Gud.
44 (E) Jesus ropade: "Den som tror på mig, han tror inte på mig utan på honom som har sänt mig. 45 (F) Och den som ser mig, han ser honom som har sänt mig. 46 (G) Jag har kommit till världen som ett ljus, för att ingen som tror på mig ska bli kvar i mörkret. 47 (H) Om någon hör mina ord och inte håller dem, så dömer inte jag honom, för jag har inte kommit för att döma världen utan för att frälsa världen. 48 (I) Den som förkastar mig och inte tar emot mina ord har en domare över sig: det ord som jag har talat ska döma honom på den yttersta dagen. 49 (J) Jag har inte talat av mig själv, utan Fadern som har sänt mig har befallt mig vad jag ska säga och tala. 50 Och jag vet att hans befallning är evigt liv. Det jag talar, talar jag därför så som Fadern har sagt mig."
Read full chapter
Johannes 12:32-50
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
32 Och när jag har lyfts upp[a] från jorden ska jag dra alla till mig.” 33 Detta sa han för att göra klart för dem hur han skulle dö.
34 Då sa folket till honom: ”Vi har fått lära oss i lagen[b] att Messias ska stanna för evigt. Hur kan du nu säga att Messias ska lyftas upp? Vem är Människosonen?”
35 Jesus svarade: ”Ljuset ska finnas hos er bara en kort tid till. Vandra medan ni har ljuset, så att inte mörkret får makt över er. Den som vandrar i mörker vet inte vart han går. 36 Tro på ljuset, medan ni fortfarande har ljuset, så ska ni bli ljusets barn.” Sedan Jesus hade sagt detta gick han bort och gömde sig för dem.
Folket vill inte tro på Jesus
37 Trots alla tecken Jesus hade gjort inför dem, trodde de inte på honom. 38 Så gick det i uppfyllelse som profeten Jesaja sagt:
”Herre, vem trodde på vårt budskap,
och för vem har Herren uppenbarat sin makt?”[c]
39 De kunde helt enkelt inte tro, för Jesaja säger också:
40 ”Han har förblindat deras ögon
och gjort deras hjärtan hårda,
så att de inte kan se med sina ögon
och förstå i sitt hjärta och inte vända om
och bli botade av mig.”[d]
41 Detta sa Jesaja eftersom han såg hans härlighet[e], och det var om honom han talade.
42 Ändå fanns det många, till och med i det judiska rådet, som trodde på Jesus, men med tanke på fariseerna vågade de inte erkänna det öppet, för att inte bli uteslutna ur synagogan. 43 De ville hellre bli ärade av människor än av Gud.
44 Jesus ropade: ”Den som tror på mig, tror inte på mig utan på honom som har sänt mig, 45 och den som ser mig, ser honom som har sänt mig. 46 Jag har kommit som ett ljus hit till världen, för att ingen som tror på mig ska bli kvar i mörker. 47 Om någon hör mina ord men inte håller dem, så dömer inte jag honom, för jag har inte kommit för att döma världen, utan för att rädda den. 48 Den som förkastar mig och inte tar emot mina ord, han har en domare: han ska på den sista dagen dömas av det ord jag har talat. 49 Jag har inte talat av mig själv, utan Fadern som har sänt mig har befallt mig vad jag ska säga och tala. 50 Jag vet att hans befallning ger evigt liv. Därför talar jag som Fadern har sagt mig.”
Read full chapterSvenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.