Jona 2
Svenska Folkbibeln 2015
Jonas bön i fiskens buk
2 (A) Men Herren sände en stor fisk[a] som slukade Jona, och han var i fiskens buk i tre dagar och tre nätter[b]. 2 Och Jona bad till Herren sin Gud i fiskens buk. 3 (B) Han sade:
”Jag ropade till Herren i min nöd,
och han svarade mig.
Från dödsrikets buk
ropade jag på hjälp,
och du hörde min röst.
4 (C) Du kastade mig i djupet,
mitt i havet,
och strömmarna omslöt mig,
alla dina böljor och vågor
svepte över mig.
5 (D) Jag tänkte: Jag är fördriven
från dina ögon.
Men jag ska åter få se[c]
ditt heliga tempel.
6 (E) Vattnet omslöt mig ända till halsen[d],
djupet omgav mig,
sjögräs snärjde sig
runt mitt huvud.
7 (F) Jag sjönk ner till bergens grund[e]
med jordens bommar
bakom mig för evigt –
men du förde mig levande
upp ur graven, Herre min Gud.
8 När min själ tynade bort i mig
tänkte jag på Herren,
och min bön nådde dig
i ditt heliga tempel.
9 (G) De som håller fast vid
tomma avgudar
överger den nåd de fått.
10 (H) Men jag ska offra till dig
med tacksägelse,
det jag lovat ska jag uppfylla.
Frälsningen finns hos Herren!”
11 Och Herren talade till fisken, och den kastade upp Jona på torra land.
Footnotes
- 2:1 en stor fisk Flera arter har föreslagits, t ex kaskelotvalen som ibland rör sig i Medelhavet (under antiken skilde man inte mellan fiskar och havslevande däggdjur).
- 2:1 tre dagar och tre nätter Citeras av Jesus som en profetisk förebild till hans tid i graven (se Matt 12:40 med not).
- 2:5 Men jag ska åter få se Annan översättning (så Septuaginta): ”Ska jag få återse … ?”.
- 2:6 till halsen Annan översättning: ”inpå livet”, ”in till själen”.
- 2:7 grund Annan översättning (så Septuaginta): ”sprickor”.
Jona 2
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Jona ber
2 Men nu hade Herren förberett det så, att en stor fisk svalde Jona. Han blev kvar i fiskens buk tre dagar och tre nätter. 2 Jona bad därifrån till Herren, sin Gud:
3 ”I min nöd ropade jag till Herren,
och han svarade mig.
Från dödsrikets djup ropade jag på hjälp,
och du hörde mitt rop.
4 Du kastade mig i djupet,
mitt i havet.
Strömmarna omgav mig,
alla dina bränningar och vågor
svepte över mig.
5 Då tänkte jag: ’Jag har fördrivits från dig.
Får jag någonsin mer se ditt heliga tempel?’
6 Vattnen omslöt mig ända upp till min strupe,
djupet omgav mig,
och sjögräs snodde sig runt mitt huvud.
7 Jag sjönk ända till foten av bergen.
Jordens bommar reglades
bakom mig för evigt.
Men du förde mig upp ur graven
och gav mig liv, Herre, min Gud.
8 När mitt liv tynade bort
tänkte jag på Herren,
och min bön gick till dig
i ditt heliga tempel.
9 De som håller sig till meningslösa avgudar
överger den nåd de fått.
10 Men med lovsång vill jag offra till dig
och hålla mina löften.
Räddningen kommer från Herren.”
11 Då gav Herren fisken en befallning, och den spydde upp Jona på land.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.