Josua 13-19

Svenska Folkbibeln 2015

Land som ännu inte intagits

13 Josua var nu gammal och hade nått hög ålder^[a], och Herren sade till honom: ”Du är gammal och har nått hög ålder, men det finns mycket kvar av landet att inta. ^2 (A) Detta är vad som återstår av landet: filisteernas^[b] alla områden och hela geshureernas^[c] land. ³ Allt som finns mellan Shihor^[d] öster om Egypten och Ekrons område norrut räknas nämligen till Kanaans land, det som filisteernas fem furstar i Gaza, Ashdod, Ashkelon, Gat och Ekron har, likaså aveernas område, ⁴ kananeernas land söderut och Meara, som tillhör sidonierna, ända till Afek och amoreernas område, ⁵ och gebaleernas land samt hela Libanontrakten österut, från Baal-Gad vid berget Hermon ända dit där vägen går till Hamat, ^6 (B) alla invånarna i bergsbygden från Libanon ända till Misrefot-Majim, alla sidonier. Dessa ska jag själv driva undan för Israels barn. Men du ska fördela landet till arvedel åt Israel genom lottkastning, som jag har befallt dig. ⁷ Fördela redan nu detta land till arvedel åt de nio stammarna och åt ena hälften av Manasse stam.”

Landet öster om Jordan fördelas

^8 (C) Tillsammans med Manasse hade också rubeniterna och gaditerna fått sin arvedel, den som Mose gav dem^[e] på andra sidan Jordan, på östra sidan, just så som Herrens tjänare Mose gav den åt dem: ⁹ landet från Aroer, vid floden Arnons strand, och från staden i dalens mitt, likaså hela Medebaslätten ända till Dibon, ¹⁰ tillsammans med alla andra städer som hade tillhört Sichon, amoreernas kung som regerade i Heshbon, ända till ammoniternas område, ¹¹ vidare Gilead och geshureernas och maakateernas område och hela Hermons bergsbygd och hela Bashan ända till Salka, ^12 (D) hela Ogs rike i Bashan, Og som regerade i Ashtarot och Edrei och som levde kvar som en av de sista rafaeerna, sedan Mose hade slagit och fördrivit dem. ¹³ Men Israels barn fördrev inte geshureerna och maakateerna. Därför bodde också geshureer och maakateer kvar bland Israels barn, som de gör än i dag.

^14 (E) Men åt Levi stam gav han inte någon arvedel. Eldsoffren^[f] åt Herren, Israels Gud, är hans arvedel, som han hade sagt honom.

Rubens stams område

¹⁵ Detta är vad Mose gav åt Rubens barns stam, efter deras släkter. ¹⁶ De fick området från Aroer, vid floden Arnons strand, och från staden i dalens mitt, liksom hela slätten vid Medeba, ¹⁷ Heshbon med alla dess lydstäder på slätten, Dibon, Bamot-Baal, Bet-Baal-Meon, ¹⁸ Jahas, Kedemot, Mefaat, ¹⁹ Kirjatajim, Sibma,Seret-Hashahar på Dalberget, ²⁰ Bet-Peor samt Pisgas sluttningar och Bet-Hajeshimot, ^21 (F) alla städerna på slätten, hela riket efter amoreernas kung Sichon som regerade i Heshbon. Denne och de midjanitiska furstarna Evi, Rekem, Sur, Hur och Reba, Sichons lydfurstar, som bodde där i landet, hade blivit slagna av Mose. ^22 (G) Spåmannen Bileam,^[g] Beors son, dödades också med svärd av Israels barn tillsammans med andra som blev slagna av dem. ²³ Gränsen för Rubens barn var Jordan, som utgjorde gränslinje. Detta är Rubens barns arvedel efter deras släkter, städerna med sina byar.

Gads stams område

²⁴ Detta är vad Mose gav åt Gads stam, åt Gads barn, efter deras släkter. ²⁵ De fick som sitt område Jazer och alla städer i Gilead och hälften av ammoniternas land, till det Aroer som ligger mitt emot Rabba, ²⁶ vidare landet från Heshbon till Ramat-Hammispe och Betonim, och från Mahanajim till Debirs område, ²⁷ samt i dalen följande: Bet-Haram, Bet-Nimra, Suckot och Safon, resten av riket från kung Sichon i Heshbon intill Jordan, som utgjorde gränsen, upp till änden av Kinneretsjön, landet på andra sidan Jordan, på östra sidan. ²⁸ Detta är Gads barns arvedel efter deras släkter, städerna med sina byar.

Halva Manasse stams område

²⁹ Detta är vad Mose gav åt ena hälften av Manasse stam, så att denna hälft av Manasse barns stam fick land efter sina släkter. ^30 (H) Deras område utgjordes av landet från Mahanajim, hela Bashan, hela riket efter Og som var kung i Bashan, med alla Jairs byar i Bashan, sextio städer, ^31 (I) och halva Gilead med Ashtarot och Edrei, Ogs huvudstäder i Bashan. Detta fick barnen till Makir, Manasses son, nämligen ena hälften av Makirs barn efter deras släkter.

³² Dessa var de arvslotter som Mose utskiftade på Moabs hedar, på andra sidan Jordan mitt emot Jeriko, på östra sidan. ³³ Men åt Levi stam gav Mose inte någon arvedel. Herren, Israels Gud, är deras arvedel, så som han har sagt dem.

Landet väster om Jordan fördelas

14 ^(J) Detta är de arvslotter som Israels barn fick i Kanaans land, de som prästen Eleasar och Josua, Nuns son, och huvudmännen för familjerna inom israeliternas stammar utskiftade åt dem. ^2 (K) Arvslotterna fördelades genom lottkastning, så som Herren hade befallt genom Mose angående de nio stammarna och den ena halva stammen. ^3 (L) De två övriga stammarna och den andra halva stammen hade nämligen av Mose fått sin arvedel på andra sidan Jordan, men åt leviterna hade han inte gett någon arvedel bland dem. ^4 (M) Josefs barn utgjorde nämligen två stammar, Manasse och Efraim. Och åt leviterna gavs inte någon särskild del av landet, utan bara städer att bo i med tillhörande betesmarker för deras boskap och deras övriga egendom. ⁵ Som Herren hade befallt Mose, så utskiftade Israels barn landet.

Hebron ges åt Kaleb

^6 (N) Juda barn trädde fram inför Josua i Gilgal, och kenisiten Kaleb,^[h] Jefunnes son, sade till honom: ”Du vet vad Herren sade till gudsmannen Mose om mig och dig i Kadesh-Barnea. ^7 (O) Jag var fyrtio år när Herrens tjänare Mose sände i väg mig från Kadesh-Barnea för att speja i landet, och jag lämnade sedan rapport efter mitt hjärtas mening. ^8 (P) Mina bröder, som hade varit med mig däruppe, fick folkets hjärtan att bäva, men jag följde i allt Herren min Gud. ^9 (Q) Då svor Mose den dagen en ed och sade: Det land som dina fötter har beträtt ska i sanning vara arvedel åt dig och dina barn för evig tid, därför att du i allt har följt Herren min Gud. ¹⁰ Och se, nu har Herren som han lovat låtit mig leva dessa fyrtiofem år, sedan Herren talade detta till Mose när Israel vandrade i öknen. Se, jag är nu åttiofem år^[i]. ¹¹ Än i dag är jag lika stark som den dag Mose sände i väg mig. Som min kraft var då, så är den än i dag när det gäller att strida, dra ut och komma hem. ¹² Ge mig nu denna bergsbygd som Herren lovade den dagen. Du hörde själv att anakiterna bor där med stora och befästa städer. Om bara Herren är med mig, ska jag fördriva dem så som Herren har lovat.”

^13 (R) Josua välsignade då Kaleb, Jefunnes son, och gav honom Hebron till arvedel. ¹⁴ Kenisiten Kaleb, Jefunnes son, fick därför Hebron till arvedel, så som det är än i dag, därför att han i allt följde Herren, Israels Gud. ¹⁵ Men Hebron hette tidigare Kirjat-Arba, efter den störste mannen bland anakiterna.

Landet hade nu ro från krig.

Juda stams område

15 ^(S) Juda barns stam fick efter sina släkter sin lott söderut intill Edoms gräns, intill öknen Zin, längst ner i söder. ² Deras södra gräns började vid änden av Döda havet, vid dess sydligaste vik, ³ gick vidare söder om Skorpionhöjden och fram till Zin. Sedan drog den sig upp söder om Kadesh-Barnea, förbi Hesron och upp till Addar och böjde sedan av mot Karka. ⁴ Den fortsatte mot Asmon och sammanföll med Egyptens bäckravin och slutade ute vid havet. Detta ska vara er gräns^[j] i söder.

⁵ Gränsen i öster var Döda havet ända till Jordans utlopp. Gränsen på norra sidan började vid den vik av detta hav där Jordan har sitt utlopp. ^6 (T) Därifrån drog sig gränsen upp mot Bet-Hogla och gick fram norr om Bet-Haaraba. Vidare drog sig gränsen upp till Rubens son Bohans sten. ⁷ Därefter drog sig gränsen upp till Debir från Akors dal i nordlig riktning mot det Gilgal som ligger mitt emot Adummimhöjden, söder om bäckravinen. Sedan gick gränsen fram till Shemeshkällans vatten och så till Rogelskällan. ⁸ Vidare drog sig gränsen uppåt Hinnoms sons dal, söder om Jebus höjd, alltså Jerusalem. Därefter drog sig gränsen upp till toppen av det berg som ligger mitt emot Hinnoms dal^[k], västerut, i norra änden av Refaimdalen. ⁹ Från toppen av detta berg drog sig gränsen fram till Neftoavattnets källa och vidare till städerna i Efrons bergsbygd. Sedan drog sig gränsen till Baala, alltså Kirjat-Jearim. ¹⁰ Från Baala böjde sig gränsen åt väster mot Seirs bergsbygd och gick fram till Jearims bergshöjd, alltså Kesalon, norr om denna, och gick så ner till Bet-Shemesh och framför Timna. ¹¹ Vidare gick gränsen till Ekrons höjd, norrut. Därefter drog sig gränsen till Shickeron, gick så framför berget Baala och därifrån ut till Jabneel. Sedan gick gränsen ut vid havet. ¹² Gränsen i väster var Stora havets kustlinje.

Dessa var Judas barns gränser runt omkring, efter deras släkter.

^13 (U) Men åt Kaleb, Jefunnes son, gavs enligt Herrens befallning till Josua en särskild del bland Juda barn, nämligen Arbas, Anaks fars, stad, alltså Hebron. ^14 (V) Kaleb fördrev därifrån Anaks tre söner Sheshaj, Ahiman och Talmaj, Anaks avkomlingar.

¹⁵ Därifrån drog han upp mot Debirs invånare. Debir hette tidigare Kirjat-Sefer. ¹⁶ Och Kaleb sade: ”Den som angriper Kirjat-Sefer och intar det ska jag ge min dotter Aksa till hustru.” ^17 (W) När då Otniel^[l], son till Kenas, Kalebs bror, intog det, gav Kaleb honom sin dotter Aksa till hustru. ¹⁸ Och när hon kom till honom, övertalade hon honom att begära ett stycke åkermark av hennes far. Och hon steg ner från åsnan. Då sade Kaleb till henne: ”Vad önskar du?” ¹⁹ Hon svarade: ”Ge mig en avskedsgåva. Eftersom du har gift bort mig till det torra Negev får du också ge mig vattenkällor.” Då gav han henne Övre och Nedre källorna.

Juda städer

²⁰ Detta var Juda barns stams arvedel efter deras släkter. ²¹ Städerna som låg ytterst i Juda barns stam, mot Edoms gräns, i Negev, var: Kabseel, Eder, Jagur, ²² Kina, Dimona, Adada, ²³ Kedesh, Hasor och Jitnan, ²⁴ Sif, Telem, Bealot, ²⁵ Hasor-Hadatta, Keriot, Hesron, alltså Hasor, ²⁶ Amam, Shema, Molada, ²⁷ Hasar-Gadda, Hesh-mon, Bet-Pelet, ²⁸ Hasar-Shual, Beer-Sheba och Bisjotja, ²⁹ Baala, Ijim, Esem, ³⁰ Eltolad, Kesil, Horma, ³¹ Siklag, Madmanna, Sansanna, ³² Lebaot, Shilhim, Ajin och Rimmon – tillsammans tjugonio städer med sina byar.

³³ I Låglandet: Eshtaol, Sorga, Ashna, ³⁴ Sanoa och En Gannim, Tappua och Enam, ³⁵ Jarmut och Adullam, Soko och Aseka, ³⁶ Shaarajim, Aditajim, Gedera och Gederotajim^[m] – fjorton städer med sina byar.

³⁷ Senan, Hadasha, Migdal-Gad, ³⁸ Dilean, Mispe, Jokteel, ³⁹ Lakish, Boskat, Eglon, ⁴⁰ Kabbon, Lahmas, Kitlish, ⁴¹ Gederot, Bet-Dagon, Naama och Mackeda – sexton städer med sina byar.

⁴² Libna, Eter, Ashan, ⁴³ Jifta, Ashna, Nesib, ⁴⁴ Keila, Aksib och Maresha – nio städer med sina byar.

⁴⁵ Ekron med dess städer och byar. ⁴⁶ Från Ekron till havet allt vad som ligger på sidan om Ashdod med dess byar.

⁴⁷ Vidare Ashdod med dess städer och byar, Gaza med dess städer och byar ända till Egyptens bäckravin och fram till Stora havet som utgjorde gränsen.

⁴⁸ Och i bergsbygden: Shamir, Jattir, Soko, ⁴⁹ Danna, Kirjat-Sanna^[n], alltså Debir, ⁵⁰ Anab, Eshtemo, Anim, ⁵¹ Goshen, Holon och Gilo – elva städer med sina byar.

⁵² Arab, Duma, Eshan, ⁵³ Janum, Bet-Tappua, Afeka, ⁵⁴ Humta, Kirjat-Arba, alltså Hebron och Sior – nio städer med sina byar.

⁵⁵ Maon, Karmel, Sif, Juta, ⁵⁶ Jisreel, Jokdeam och Sanoa, ⁵⁷ Kajin, Gibea och Timna – tio städer med sina byar.

⁵⁸ Halhul, Bet-Sur, Gedor, ⁵⁹ Maarat, Bet-Anot och Eltekon – sex städer med sina byar.^[o]

⁶⁰ Kirjat-Baal, alltså Kirjat-Jearim, och Rabba – två städer med sina byar.

⁶¹ I öknen: Bet-Haaraba, Middin, Sekaka, ⁶² Nibshan, Saltstaden och En-Gedi – sex städer med sina byar.

^63 (X) Men jebusiterna som bodde i Jerusalem kunde Juda barn inte driva bort. Därför bodde också jebusiterna kvar bland Juda barn i Jerusalem, så som de gör än i dag.

Manasses och Efraims områden

16 Den lott som tillföll Josefs barn sträckte sig från Jordan vid Jeriko till Jerikos vatten österut, genom öknen som går upp från Jeriko till bergsbygden mot Betel. ^2 (Y) Gränsen gick vidare från Betel till Luz och så fram till arkiternas område, mot Atarot. ³ Därefter gick den västerut ner till jafletiternas område, ända till Nedre Bet-Horons område och till Gezer. Sedan gick den ut vid havet. ⁴ Detta fick Josefs barn, Manasse och Efraim, till arvedel.

Efraims stams område

⁵ Efraims barn fick, efter sina släkter, dessa gränser: Gränsen för deras arvedel i öster gick från Atrot-Addar till Övre Bet-Horon. ⁶ Sedan gick gränsen ut vid havet. I norr var Mikmetat gräns. Därifrån böjde sig gränsen österut till Taanat-Shilo och fortsatte österut till Janoa. ⁷ Från Janoa gick den ner till Atarot och Naara, nådde Jeriko och gick ut vid Jordan. ⁸ Från Tappua gick gränsen västerut till bäcken Kana och gick sedan ut vid havet. Detta blev arvedelen för Efraims barns stam efter deras släkter. ^9 (Z) Dit hörde också de städer som avdelades åt Efraims barn inom Manasses barns arvedel, alla dessa städer med sina byar. ^10 (AA) Men de fördrev inte kananeerna som bodde i Gezer. Därför bodde också kananeerna kvar bland Efraims barn, som de gör än i dag, men de blev arbetspliktiga tjänare under dem.

Manasses område väster om Jordan

17 ^(AB) Denna lott tillföll Manasse stam, eftersom Manasse var Josefs förstfödde. Makir, Manasses förstfödde, Gileads far, fick Gilead och Bashan, eftersom han var en stridsman. ² Manasses övriga barn fick också land efter sina släkter: Abiesers barn, Heleks barn, Asriels barn, Shekems barn, Hefers barn och Shemidas barn. Dessa var Manasses, Josefs sons, manliga avkomlingar efter deras släkter.

^3 (AC) Men Selofhad, son till Hefer, son till Gilead, son till Makir, son till Manasse, hade inga söner utan endast döttrar. Hans döttrar hette Mahla, Noa, Hogla, Milka och Tirsa. ⁴ De trädde fram inför prästen Eleasar och Josua, Nuns son, och inför furstarna och sade: ”Herren befallde Mose att ge oss en arvedel bland våra bröder.” Då gav man dem enligt Herrens befallning en arvedel bland deras farbröder. ⁵ Alltså blev det tio delar som tillföll Manasse – förutom Gileads land och Bashan på andra sidan Jordan – ^6 (AD) eftersom Manasses döttrar fick en arvedel bland hans söner. Men Gileads land hade Manasses övriga barn fått.

⁷ Området för Manasse gick från Asher till Mikmetat, som ligger öster om Shekem. Därefter gick gränsen åt höger, till invånarna i En-Tappua^[p]. ⁸ Tappuas land tillhörde nämligen Manasse, men själva Tappua, inemot Manasses gräns, tillhörde Efraims barn. ^9 (AE) Och gränsen gick ner till bäcken Kana. Städerna söder om bäcken hörde till Efraim, fastän de låg bland Manasses städer. Manasses gräns gick vidare norr om bäcken och sedan ut vid havet. ¹⁰ Det som låg söder om den tillhörde Efraim, men det som låg norr om den tillhörde Manasse, och deras gräns var havet. I norr nådde de till Asher och i öster till Isaskar. ¹¹ Inom Isaskar och Asher fick Manasse Bet-Shan med underlydande orter, Jibleam med underlydande orter, invånarna i Dor med underlydande orter, invånarna i En-Dor med underlydande orter, invånarna i Taanak med underlydande orter, invånarna i Megiddo med underlydande orter, de tre höjdernas landskap.

^12 (AF) Men Manasses barn kunde inte inta dessa städer, utan kananeerna lyckades hålla sig kvar där i landet. ¹³ När Israels barn blev starkare, gjorde de kananeerna arbetspliktiga under sig men fördrev dem inte.

Mer land åt Efraim och Manasse

¹⁴ Josefs barn sade till Josua. ”Varför har du gett oss endast en lott och ett skifte till arvedel, fastän vi är ett talrikt folk som Herren hittills har välsignat?” ¹⁵ Då svarade Josua dem: ”Om du är ett talrikt folk, dra upp till skogsbygden och röj dig mark där i perisseernas och rafaeernas land, eftersom Efraims bergsbygd är för trång för dig.” ^16 (AG) Men Josefs barn sade: ”Bergsbygden räcker inte för oss. Och alla kananeer som bor på slätten har järnbeslagna stridsvagnar,^[q] både de som bor i Bet-Shan med underlydande orter och de som bor på Jisreelslätten.” ¹⁷ Josua sade till Josefs hus, till Efraim och Manasse: ”Du är ett talrikt folk och har stor kraft. Du ska inte ha endast en lott, ¹⁸ utan du ska få en bergsbygd som också är en skogsbygd. Men du ska röja upp den så att till och med dess utkanter kommer att tillhöra dig. Du ska fördriva kananeerna, även om de har järnbeslagna vagnar och är starka.”

Fördelningen av det övriga landet

18 ^(AH) Och Israels barns hela församling samlades i Shilo^[r] och satte upp uppenbarelsetältet där. Landet var nu kuvat inför dem, ² men ännu hade sju av Israels stammar inte fått sin arvedel tilldelad åt sig. ³ Därför sade Josua till Israels barn: ”Hur länge ska ni vänta med att gå och inta det land som Herren, era fäders Gud, har gett er? ⁴ Utse åt er tre män från varje stam, så ska jag sända i väg dem. De ska genomkorsa landet och göra en beskrivning^[s] över det efter vars och ens arvedel och sedan komma tillbaka till mig. ⁵ De ska dela upp landet i sju delar. Juda ska vara kvar i sitt område i söder och Josefs hus förbli vid sitt område i norr. ⁶ När ni har gjort en beskrivning över landet i sju delar ska ni komma med den hit till mig, så ska jag kasta lott för er här inför Herren vår Gud. ^7 (AI) Leviterna får ingen del bland er, eftersom Herrens prästtjänst är deras arvedel. Och Gad och Ruben och ena hälften av Manasse stam har redan fått sin arvedel på andra sidan Jordan, på östra sidan, den arvedel som Herrens tjänare Mose gav dem.”

⁸ Då bröt männen upp och gick. Josua befallde dem att de skulle göra en beskrivning över landet. Han sade: ”Gå i väg och genomkorsa landet och gör en beskrivning över det, och vänd sedan tillbaka till mig, så ska jag kasta lott för er här inför Herren i Shilo.” ⁹ Männen gav sig av och vandrade genom landet och gjorde en beskrivning över det i en bok i sju delar, stad efter stad, och kom sedan tillbaka till Josua i lägret vid Shilo. ¹⁰ Och Josua kastade lott för dem i Shilo inför Herren, och Josua utskiftade där landet åt Israels barn, åt varje stam dess del.

Benjamins stams område

¹¹ När lotten drogs för benjaminiternas stam, efter deras släkter, föll den så att det område som lotten gav dem låg mellan Juda barns och Josefs barns områden. ¹² Deras gräns på norra sidan började vid Jordan, och gränsen drog sig upp mot Jerikos höjd i norr och uppåt bergsbygden västerut och gick ut i öknen vid Bet-Aven. ^13 (AJ) Därifrån gick gränsen mot Luz, vid sluttningen söder om Luz, det vill säga Betel. Sedan gick gränsen ner till Atrot-Addar över berget söder om Nedre Bet-Horon. ¹⁴ Och gränsen drog sig vidare framåt och böjde sig på västra sidan söderut från berget som ligger mitt emot Bet-Horon, söder om det, och gick ut vid Kirjat-Baal, alltså staden Kirjat-Jearim inom Judas barns område. Detta var västra sidan.

^15 (AK) Och södra sidan började vid slutet av Kirjat-Jearims område och gränsen gick åt väster fram till Neftoavattnets källa. ^16 (AL) Sedan gick gränsen ner till sluttningen av det berg som ligger mitt emot Hinnoms sons dal, norrut i Refaimdalen, och därefter ner i Hinnoms dal, på södra sidan om jebusiternas höjd och ner till Rogelskällan. ^17 (AM) Därefter drog den sig norrut och gick fram till Shemeshkällan och vidare till Gelilot, som ligger mitt emot Adummimhöjden och ner till Bohans, Rubens sons, sten. ¹⁸ Vidare gick den fram till den höjd som ligger framför Hedmarken norrut och ner till Hedmarken. ¹⁹ Sedan gick gränsen fram till Bet-Hoglas höjd norrut och slutade vid Döda havets norra vik, vid Jordans södra ände. Detta var södra gränsen. ²⁰ Men på östra sidan var Jordan gränsen. Detta var benjaminiternas arvedel med dess gränser runt omkring, efter deras släkter.

²¹ Och de städer som tillföll benjaminiternas stam, efter deras släkter, var Jeriko, Bet-Hogla, Emek-Kesis, ²² Bet-Haaraba, Semarajim, Betel, ²³ Avim, Para, Ofra, ²⁴ Kefar-Haamoni, Ofni och Geba – tolv städer med sina byar, ²⁵ Gibeon, Rama, Beerot, ²⁶ Mispe, Kefira, Mosa, ²⁷ Rekem, Jirpeel, Tarala, ²⁸ Sela, Elef, Jebus, alltså Jerusalem, Gibea och Kirjat – fjorton städer med sina byar. Detta var benjaminiternas arvedel, efter deras släkter.

Simeons stams område

19 ^(AN) Den andra lotten föll på Simeon, för simeoniternas stam, efter deras släkter. Deras arvedel låg inom Juda barns arvedel. ² Till deras arvedel hörde Beer-Sheba, Sheba, Molada, ³ Hasar-Shual, Bala, Esem, ⁴ Eltolad, Betul, Horma, ⁵ Siklag, Bet-Hammarkabot, Hasar-Susa, ⁶ Bet-Lebaot och Sharuhen – tretton städer med deras byar. ⁷ Ajin, Rimmon, Eter och Ashan – fyra städer med deras byar, ⁸ därtill alla de byar som låg runt omkring dessa städer, ända till Baalat-Beer, det sydliga Rama. Detta var Simeons barns arvedel, efter deras släkter. ⁹ Ur Juda barns skifte fick Simeons barn sin arvedel, eftersom Juda barns lott var för stor för dem. Därför fick Simeons barn sin arvedel inom deras arvedel.

Sebulons stams område

^10 (AO) Den tredje lotten föll på Sebulons barn efter deras släkter. Och gränsen för deras arvedel gick ända till Sarid. ¹¹ Därifrån drog sig deras gräns västerut upp till Marala och träffade Dabbeshet och vidare bäcken som rinner öster om Jokneam. ¹² Från Sarid vände den österut mot solens uppgång längs Kislot-Tabors område och gick vidare till Dobrat och upp till Jafia. ¹³ Därifrån fortsatte den österut mot solens uppgång till Gat-Hefer och Et-Kasin och vidare till det Rimmon som sträcker sig till Nea. ¹⁴ Här böjde sig gränsen mot norr till Hannaton och gick ut vid Jifta-Els dal.

¹⁵ Dessutom fick de Kattat, Nahalal, Shimron, Jidala och Betlehem^[t], i allt tolv städer med deras byar. ¹⁶ Detta var Sebulons barns arvedel, efter deras släkter, de nämnda städerna med sina byar.

Isaskars stams område

¹⁷ Den fjärde lotten föll på Isaskar, på Isaskars barn efter deras släkter. ¹⁸ Deras område omfattade Jisreel, Kesullot, Shunem, ¹⁹ Hafarajim, Shion, Anaharat, ²⁰ Rabbit, Kishjon, Ebes, ²¹ Remet, En-Gannim, En-Hadda och Bet-Passes. ²² Gränsen nådde Tabor, Shahasuma och Bet-Shemesh, och deras gräns gick ut vid Jordan – sexton städer med deras byar. ²³ Detta var arvedelen för Isaskars barns stam efter deras släkter, städerna med sina byar.

Ashers stams område

²⁴ Den femte lotten föll på Ashers barns stam efter deras släkter. ²⁵ Deras område omfattade Helkat, Hali, Beten, Akshaf, ²⁶ Alammelek, Amad och Mishal och nådde Karmel i väster och Shihor-Libnat. ²⁷ Därefter gick gränsen österut till Bet-Dagon och nådde Sebulon och Jifta-Els dal i norr, vidare Bet-Haemek och Negiel och fortsatte norrut till Kabul. ²⁸ De fick Ebron^[u], Rehov, Hammon och Kana, ända upp till Stora Sidon. ²⁹ Sedan vände gränsen tillbaka till Rama och gick fram till den befästa staden Tyrus, böjde av mot Hosa och gick ut vid havet inte långt från Aksib.

³⁰ Dessutom fick de Umma, Afek och Rehob, tjugotvå städer med deras byar. ³¹ Detta var arvedelen för Ashers barns stam, efter deras släkter, de nämnda städerna med sina byar.

Naftalis stams område

³² Den sjätte lotten föll på Naftalis barn, på Naftalis barn efter deras släkter. ³³ Deras gräns gick från Helef, från terebinten i Saanannim till Adami-Hannekeb och Jabneel, ända till Lackum, och slutade vid Jordan. ³⁴ Gränsen böjde av västerut till Asnot-Tabor och gick vidare därifrån till Huckok. Den nådde Sebulon i söder, Asher i väster och Juda med^[v] Jordan i öster. ³⁵ Den omfattade de befästa städerna Siddim, Ser och Hammat, Rackat och Kinneret, ³⁶ Adama, Rama, Hasor, ³⁷ Kedesh, Edrei, En-Hasor, ³⁸ Jiron, Migdal-El, Horem, Bet-Anat och Bet-Shemesh, nitton städer med deras byar. ³⁹ Detta var arvedelen för Naftalis barns stam, efter deras släkter, städerna med sina byar.

Dans stams område

⁴⁰ Den sjunde lotten föll på Dans barns stam efter deras släkter. ⁴¹ Deras tilldelade område omfattade Sorga, Eshtaol, Ir-Shemesh, ⁴² Shaalabbin, Ajalon, Jitla, ⁴³ Elon, Timna, Ekron, ⁴⁴ Elteke, Gibbeton, Baalat, ⁴⁵ Jehud, Bene-Berak, Gat-Rimmon, ⁴⁶ Me-Hajarkon och Harackon med området framför Jafo.

^47 (AP) Men när Dans barns område gick förlorat för dem, drog Dans barn upp och angrep Leshem och intog det och slog dess invånare med svärd. De tog det i besittning och bosatte sig där. Och de kallade Leshem för Dan efter sin stamfar Dan. ⁴⁸ Detta var arvedelen för Dans barns stam efter deras släkter, de nämnda städerna med sina byar.

Landets slutliga fördelning

⁴⁹ När de hade utskiftat landet efter dess områden gav de Josua, Nuns son, en arvedel bland dem. ⁵⁰ Efter Herrens befallning gav de honom den stad som han begärde, Timnat-Sera i Efraims bergsbygd. Och han byggde upp staden och bosatte sig där.

^51 (AQ) Dessa var de arvslotter som prästen Eleasar och Josua, Nuns son, och huvudmännen för familjerna inom israeliternas stammar utskiftade genom lottkastning i Shilo inför Herrens ansikte vid ingången till uppenbarelsetältet. Så avslutade de fördelningen av landet.