פPe

16 (A) Herren själv har skingrat dem,
        han vill inte ta sig an dem mer.
    Prästerna får ingen respekt,
        de äldre får ingen barmhärtighet.

Read full chapter

16 Herren själv har skingrat dem,
    han vill inte mer ha med dem att göra.
Man visar ingen respekt för prästerna,
    ingen nåd gentemot de äldste.

Read full chapter

12 (A) Furstar hängde de[a],
    äldre hedrade de inte.
13 Unga män fick slita
        med kvarnstenen[b],
    pojkar dignade
        under bördor av ved.
14 De gamla sitter inte längre i porten,
    de unga har slutat
        med sin musik.

15 (B) Glädjen är borta från vårt hjärta,
    vår dans är förvandlad till sorg.
16 (C) Kronan har fallit från vårt huvud.
    Ve oss, att vi syndade så!
17 Därför är vårt hjärta sjukt,
    därför är våra ögon förmörkade,
18 (D) för att Sions berg ligger öde
    och schakaler[c] strövar där.

19 (E) Du, Herre, tronar för evigt,
    din tron består
        från släkte till släkte.
20 (F) Varför skulle du glömma oss
        för evigt,
    överge oss för alltid?
21 (G) Ta oss till dig igen, Herre,
        så kommer vi tillbaka.
    Förnya våra dagar som förr,
22 (H) om du inte har förkastat oss helt
    och är mycket vred på oss.

Read full chapter

Footnotes

  1. 5:12 hängde de   Annan översättning: ”hängdes upp i sina händer”.
  2. 5:13 slita med kvarnstenen   Fångar sattes ofta att mala säd till mjöl, en föraktad syssla (jfr Dom 16:21).
  3. 5:18 schakaler   Annan översättning: ”rävar”.

12 Furstarna har de hängt,
    och de äldste visas ingen respekt.
13 Unga män sliter vid kvarnstenarna,[a]
    pojkar dignar under bördor av ved.
14 De gamla samlas inte längre i stadsporten,
    och de ungas musik har upphört.
15 Glädjen är borta ur våra hjärtan,
    vår dans har vänts till sorg.
16 Kronan har fallit från vårt huvud.
    Ve oss som syndade så!
17 Därför är vårt hjärta så tungt,
    därför har våra ögon blivit skumma.
18 Sions berg ligger öde,
    schakaler strövar omkring där.

19 Men du, Herre, regerar för evigt,
    din tron består från generation till generation.
20 Varför har du glömt oss för alltid,
    övergett oss för resten av livet?
21 För oss åter till dig, Herre, så att vi får återvända!
    Låt allting bli återställt som det var förut,
22 om du inte helt har förkastat oss
    och är så vred på oss.

Read full chapter

Footnotes

  1. 5:13 Grundtextens innebörd är osäker; mer ordagrant …bär på kvarnstenar, men enligt Septuaginta: De utvalda gråter högt….