Johannes Döparens predikan

Här börjar evangeliet om Jesus Kristus, Guds Son.[a] (A) Så står det skrivet hos profeten Jesaja:[b]

Se, jag sänder min budbärare
        framför dig,
    och han ska bereda vägen för dig.
(B) En röst ropar i öknen:
    Bana väg för Herren,
        gör stigarna raka för honom!

(C) Johannes Döparen trädde fram i öknen och förkunnade omvändelsens dop till syndernas förlåtelse. Hela Judeens land och Jerusalems alla invånare kom ut till honom, och de bekände sina synder och döptes av honom i floden Jordan.

Johannes var klädd i kamelhår och hade ett läderbälte[c] om livet, och han levde av gräshoppor[d] och vildhonung. Han förkunnade: "Efter mig kommer den som är starkare än jag, och jag är inte ens värdig att böja mig och lossa remmen på hans sandaler[e]. (D) Jag har döpt er med vatten, men han ska döpa er i den helige Ande."

Jesus blir döpt

(E) Vid den tiden kom Jesus från Nasaret i Galileen och blev döpt av Johannes i Jordan. 10 (F) Genast, när han steg upp ur vattnet, såg han himlen dela sig och Anden komma ner över honom som en duva. 11 Och en röst kom från himlen: "Du är min älskade Son. I dig har jag min glädje."

Jesus frestas

12 (G) Genast[f] förde Anden honom ut i öknen, 13 och han var i öknen under fyrtio dagar och frestades av Satan. Han levde bland de vilda djuren, och änglarna betjänade honom.

Jesu första lärjungar

14 (H) Efter att Johannes hade blivit fängslad kom Jesus till Galileen och förkunnade Guds evangelium. 15 (I) Han sade: "Tiden är inne och Guds rike är nära. Omvänd er och tro på evangeliet!"[g]

16 (J) När han gick längs Galileiska sjön såg han Simon och hans bror Andreas. De stod och kastade ut nät i sjön, för de var fiskare. 17 Jesus sade till dem: "Kom och följ mig, så ska jag göra er till människofiskare." 18 Genast lämnade de näten och följde honom.

19 När han kom lite längre fram såg han Jakob, Sebedeus son, och hans bror Johannes. De satt i båten och gjorde i ordning sina nät. 20 Genast kallade han på dem, och de lämnade sin far Sebedeus i båten med arbetarna och följde Jesus.

Jesus i Kapernaums synagoga

21 (K) De kom till Kapernaum, och på sabbaten gick han genast till synagogan och undervisade. 22 (L) Folk blev överväldigade av hans lära, för han undervisade dem med auktoritet och inte som de skriftlärda[h].

23 (M) Nu fanns i deras synagoga en man med en oren ande, och han skrek: 24 (N) "Vad har vi med dig att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att fördärva oss? Jag vet vem du är: Guds Helige!" 25 Men Jesus talade strängt till anden: "Tig och far ut ur honom!" 26 (O) Den orena anden ryckte i mannen och skrek högt och for ut ur honom. 27 Alla blev förskräckta och frågade varandra: "Vad är detta? En ny lära, med sådan makt! Till och med de orena andarna befaller han, och de lyder honom." 28 Och ryktet om honom spred sig genast överallt i hela Galileen.

Jesus botar Petrus svärmor

29 (P) Så snart de kom ut ur synagogan gick de till Simons och Andreas hus tillsammans med Jakob och Johannes. 30 Simons svärmor låg sjuk i feber, och de talade genast med Jesus om henne. 31 Då gick han fram, tog hennes hand och reste henne upp. Febern släppte, och hon betjänade dem.

32 (Q) På kvällen, när solen hade gått ner, kom man till honom med alla som var sjuka och besatta. 33 Hela staden var samlad utanför dörren. 34 (R) Han botade många som led av olika sjukdomar och drev ut många onda andar. Men han tillät dem inte att tala, eftersom de visste vem han var.

35 (S) Tidigt på morgonen, medan det ännu var mörkt, steg Jesus upp och gick ut till en enslig plats och bad där. 36 Simon och de som var med honom skyndade efter, 37 och när de fann Jesus sade de till honom: "Alla söker efter dig." 38 Han sade: "Vi går någon annanstans, till byarna här omkring, så att jag kan predika där också. Det är därför jag har kommit." 39 Och han gick och predikade i deras synagogor i hela Galileen och drev ut de onda andarna.

Jesus botar en spetälsk

40 (T) En spetälsk[i] kom fram till honom och föll på knä och bad: "Om du vill, så kan du göra mig ren." 41 Jesus förbarmade sig, räckte ut handen och rörde vid honom och sade: "Jag vill. Bli ren!" 42 Genast försvann spetälskan från honom och han blev ren. 43 (U) Sedan skickade Jesus iväg honom och sade strängt: 44 (V) "Se till att du inte berättar det för någon. Gå i stället och visa dig för prästen[j] och bär fram det offer för din rening som Mose har föreskrivit. Det blir ett vittnesbörd för dem."

45 Men mannen gick ut och började ivrigt berätta och spred ryktet vida omkring. Därför kunde Jesus inte längre gå in i städerna öppet, utan han stannade ute i ödemarken. Och folk kom till honom från alla håll.

Footnotes

  1. 1:1 Kristus   Grekiska för "den Smorde" (hebr. Messias), Guds utlovade kung och profet.
  2. 1:2f Mal 3:1, Jes 40:3.
  3. 1:6 kamelhår … läderbälte   Så klädde sig botprofeten Elia (2 Kung 1:8, Sak 13:4, Matt 17:12f).
  4. 1:6 gräshoppor   åts som fattigmansmat (jfr 3 Mos 11:22).
  5. 1:7 lossa remmen på hans sandaler   En slavs uppgift.
  6. 1:12 Genast   Detta ord (grek. euthýs) är ett markant stildrag hos Markus. I grundtexten används det hela 42 gånger, oftast för att fästa uppmärksamheten på det som följer.
  7. 1:15 Guds rike är nära   Med Jesus har himmelriket kommit in i världen.
  8. 1:22 med auktoritet och inte som de skriftlärda   De skriftlärda grundade sin lagtolkning på den rabbinska traditionen i "de äldstes stadgar" (7:3f), medan Jesus talar med gudomlig auktoritet.
  9. 1:40 spetälsk   Bärare av en smittsam, långsamt dödande hudsjukdom. Den drabbade ansågs som "oren" och var därför utestängd från folkgemenskapen (3 Mos 13:45f).
  10. 1:44 visa dig för prästen   för att bli friskförklarad och återupptagen i folkets gemenskap (se 3 Mos 14:2f).

Johannes döparen banar väg för Jesus

(Matt 3:1-12; Luk 3:2-16; Joh 1:19-28)

Här börjar evangeliet om Jesus Kristus[a], Guds Son.

Det står skrivet genom profeten Jesaja:

”Se! Jag ska sända min budbärare före dig,
    och han ska bereda vägen för dig.[b]
En röst ropar i ödemarken:
    ’Bana väg för Herren!
Jämna en väg för honom![c]’ ”

Så trädde Johannes döparen fram i ödemarken och förkunnade omvändelsens dop för syndernas förlåtelse. Människor från hela Judeen och alla i Jerusalem kom ut till honom, och när de hade bekänt sina synder, döpte han dem i Jordanfloden. Johannes hade kläder som var gjorda av kamelhår, och han hade ett läderbälte runt midjan. Han åt gräshoppor och vildhonung. Han förkunnade:

”Efter mig kommer en som är starkare än jag. Jag är inte ens värdig att böja mig ner och knyta upp hans sandalremmar.[d] Jag döper er med vatten, men han ska döpa er i den heliga Anden.”

Jesus blir döpt

(Matt 3:13-17; Luk 3:21-22; Joh 1:32-34)

Vid den tiden kom Jesus från Nasaret i Galileen och blev döpt av Johannes i Jordanfloden. 10 När Jesus sedan steg upp ur vattnet, fick han[e] se himlen öppna sig och Anden sänka sig ner över honom som en duva. 11 Och en röst från himlen sa: ”Du är min älskade Son, du är min glädje.”

Jesus prövas av Satan

(Matt 4:1-11; Luk 4:1-13)

12 Då förde Anden ut Jesus i ödemarken, 13 och där stannade han under fyrtio dagar och prövades av Satan. Han levde bland de vilda djuren[f], och änglarna betjänade honom.

Jesus talar till folket i Galileen

(Matt 4:12-17; Luk 4:14-15)

14 När Johannes sedan sattes i fängelse, kom Jesus till Galileen för att sprida evangeliet från Gud.

15 Jesus sa: ”Tiden har nu kommit då Guds rike är nära. Vänd om och tro på evangeliet!”

De första lärjungarna

(Matt 4:18-22; Luk 5:2-11)

16 En dag när Jesus vandrade längs Galileiska sjön, fick han se Simon och hans bror Andreas stå och kasta ut nät i sjön, för de var fiskare.

17 Jesus sa till dem: ”Kom och följ mig, så ska jag göra er till människofiskare.” 18 De lämnade genast sina nät och följde honom.

19 När han gick lite längre bort fick han se Sebedaios söner, Jakob och Johannes, sitta i en båt och göra i ordning sina nät. 20 Han kallade genast på dem också, och de lämnade då sin far Sebedaios och hans arbetare för att följa Jesus.

Jesus undervisar med makt

(Luk 4:31-37)

21 De kom nu till Kafarnaum, och när det blev sabbat[g] gick de till synagogan, där Jesus undervisade. 22 De var mycket häpna över hans undervisning, för han talade med makt, och inte som de skriftlärda.

23 I synagogan fanns den här dagen en man som var besatt av en oren ande, och han började ropa: 24 ”Vad har du med oss att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att ta död på oss? Jag vet vem du är, du Guds helige!”

25 Men Jesus sa strängt till honom: ”Tig! Far ut ur honom!” 26 Då började den orena anden rycka och slita i mannen och for ut ur honom med ett våldsamt skrik.

27 De blev alldeles förskräckta och började diskutera med varandra och fråga: ”Vad är det här för en ny lära? Vilken makt! Till och med de orena andarna lyder hans order!”

28 Och ryktet om honom spred sig snabbt genom hela Galileen.

Jesus botar Simons svärmor och många andra

(Matt 8:14-16; Luk 4:38-41)

29 När de hade lämnat synagogan, gick de hem till Simon och Andreas, tillsammans med Jakob och Johannes. 30 Där låg Simons svärmor sjuk i feber, och det berättade de genast för Jesus. 31 Han gick då fram till henne och tog henne i handen och reste henne upp. Febern lämnade henne, och hon betjänade dem.

32 På kvällen, efter solnedgången, kom man till honom med alla sjuka och besatta. 33 Hela staden hade samlats utanför dörren. 34 Jesus botade många sjuka som led av olika slags sjukdomar, och han drev ut många onda andar. Men han förbjöd andarna att tala eftersom de visste vem han var.

Jesus talar till folket i Galileen

(Luk 4:42-44)

35 Nästa morgon, långt före gryningen, gick Jesus bort därifrån till en enslig plats för att be.

36 Simon och de andra skyndade snart ut för att leta reda på honom, 37 och när de hade hittat honom sa de: ”Alla frågar efter dig.”

38 Men han svarade: ”Vi måste gå till de andra städerna häromkring, så att jag kan förkunna där också. Det var därför jag kom hit.”

39 Han vandrade sedan genom hela Galileen och predikade i synagogorna och drev ut onda andar.

Jesus botar en spetälsk man

(Matt 8:2-4; Luk 5:12-16)

40 En gång kom en spetälsk[h] man och föll ner på knä framför honom och bad: ”Om du vill, så kan du göra mig ren.”

41 Då greps Jesus av medlidande, sträckte ut handen och rörde vid honom och sa: ”Det vill jag. Du är ren!” 42 Och genast försvann spetälskan, och mannen var ren. 43 Jesus skickade sedan bort honom och sa strängt till honom: 44 ”Berätta inte detta för någon, utan gå och visa upp dig för prästen. Ta också med dig det offer för din rening som Mose har bestämt,[i] till ett vittnesbörd för dem.” 45 Men mannen gick genast iväg och berättade detta öppet för alla. Jesus kunde därför inte visa sig öppet längre i någon stad, utan måste hålla till ute i ödemarken. Men folk kom ändå till honom från alla håll.

Footnotes

  1. 1:1 Se not till Matt 1:1.
  2. 1:2 Se Mal 3:1.
  3. 1:3 Se Jes 40:3.
  4. 1:7 Detta var en slavs uppgift.
  5. 1:10 Det är oklart vem han syftar på, men enligt Joh 1:33-34 såg Johannes döparen hur Guds Ande sänkte sig över Jesus.
  6. 1:12,13 Det fanns många rovdjur i det här området på den tiden, bl.a. lejon.
  7. 1:21 Se not till Matt 12:1.
  8. 1:40 Se not till Matt 8:2.
  9. 1:44 Jfr 3 Mos 14:1-4.

Detta är begynnelsen av evangelium om Jesus Kristus, Guds Son.

Så är skrivet hos profeten Esaias: »Se, jag sänder ut min ängel framför dig, och han skall bereda vägen för dig.

Hör rösten av en som ropar i öknen: 'Bereden vägen för Herren, gören stigarna jämna för honom.'»

I enlighet härmed uppträdde Johannes döparen i öknen och predikade bättringens döpelse till syndernas förlåtelse.

Och hela judiska landet och alla Jerusalems invånare gingo ut till honom och läto döpa sig av honom i floden Jordan, och bekände därvid sina synder.

Och Johannes hade kläder av kamelhår och bar en lädergördel om sina länder och levde av gräshoppor och vildhonung.

Och han predikade och sade: »Efter mig kommer den som är starkare än jag; jag är icke ens värdig att böja mig ned för att upplösa hans skorem.

Jag döper eder med vatten, men han skall döpa eder med helig ande.»

Och det hände sig vid den tiden att Jesus kom från Nasaret i Galileen. Och han lät döpa sig i Jordan av Johannes.

10 Och strax då han steg upp ur vattnet, såg han himmelen dela sig och Anden såsom en duva sänka sig ned över honom.

11 Och en röst kom från himmelen: »Du är min älskade Son; i dig har jag funnit behag.»

12 Strax därefter förde Anden honom ut i öknen.

13 Och han var i öknen i fyrtio dagar och frestades av Satan och levde bland vilddjuren; och änglarna betjänade honom.

14 Men sedan Johannes hade blivit satt i fängelse, kom Jesus till Galileen och predikade Guds evangelium

15 och sade: »Tiden är fullbordad, och Guds rike är nära; gören bättring, och tron evangelium.»

16 När han nu gick fram utmed Galileiska sjön, fick han se Simon och Simons broder Andreas kasta ut nät i sjön, ty de voro fiskare.

17 Och Jesus sade till dem: »Följen mig, så skall jag göra eder till människofiskare.»

18 Strax lämnade de näten och följde honom.

19 När han hade gått litet längre fram, fick han se Jakob, Sebedeus' son, och Johannes, hans broder, där de sutto i båten, också de, och ordnade sina nät.

20 Och strax kallade han dem till sig; och de lämnade sin fader Sebedeus med legodrängarna kvar i båten och följde honom.

21 Sedan begåvo de sig in i Kapernaum; och strax, på sabbaten, gick han in i synagogan och undervisade.

22 Och folket häpnade över hans förkunnelse; ty han förkunnade sin lära för dem med makt och myndighet, och icke såsom de skriftlärde.

23 Strax härefter befann sig i deras synagoga en man som var besatt av en oren ande. Denne ropade

24 och sade: »Vad har du med oss att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att förgöra oss? Jag vet vem du är, du Guds Helige.»

25 Men Jesus tilltalade honom strängt och sade: »Tig, och far ut ur honom.»

26 Då slet och ryckte den orene anden honom och ropade med hög röst och for ut ur honom.

27 Och alla häpnade, så att de begynte fråga varandra och säga: »Vad är detta? Det är ju en ny lära, med makt och myndighet. Till och med de orena andarna befaller han, och de lyda honom.»

28 Och ryktet om honom gick strax ut överallt i hela den kringliggande trakten av Galileen.

29 Och strax då de hade kommit ut ur synagogan, begåvo de sig med Jakob och Johannes till Simons och Andreas' hus.

30 Men Simons svärmoder låg sjuk i feber, och de talade strax med honom om henne.

31 Då gick han fram och tog henne vid handen och reste upp henne; och febern lämnade henne, och hon betjänade dem.

32 Men när solen hade gått ned och det hade blivit afton, förde man till honom alla som voro sjuka eller besatta;

33 och hela staden var församlad utanför dörren.

34 Och han botade många som ledo av olika slags sjukdomar; och han drev ut många onda andar, men tillstadde icke de onda andarna att tala, eftersom de kände honom.

35 Och bittida om morgonen, medan det ännu var mörkt, stod han upp och gick åstad bort till en öde trakt, och bad där.

36 Men Simon och de som voro med honom skyndade efter honom.

37 Och när de funno honom, sade de till honom: »Alla fråga efter dig.»

38 Då sade han till dem: »Låt oss draga bort åt annat håll, till de närmaste småstäderna, för att jag också där må predika; ty därför har jag begivit mig ut.»

39 Och han gick åstad och predikade i hela Galileen, i deras synagogor, och drev ut de onda andarna.

40 Och en spetälsk man kom fram till honom och föll på knä och bad honom och sade till honom: »Vill du, så kan du göra mig ren.»

41 Då förbarmade han sig och räckte ut handen och rörde vid honom och sade till honom: »Jag vill; bliv ren.»

42 Och strax vek spetälskan ifrån honom, och han blev ren.

43 Sedan vände Jesus strax bort honom med stränga ord

44 och sade till honom: »Se till, att du icke säger något härom för någon; men gå bort och visa dig för prästen, och frambär för din rening det offer som Moses har påbjudit, till ett vittnesbörd för dem.»

45 Men när han kom ut, begynte han ivrigt förkunna och utsprida vad som hade skett, så att Jesus icke mer kunde öppet gå in i någon stad, utan måste hålla sig ute i öde trakter; och dit kom man till honom från alla håll.