(A) och frågade: "Var är judarnas nyfödde kung? Vi har sett hans stjärna gå upp och har kommit för att tillbe honom."

När kung Herodes fick höra det blev han förskräckt, och hela Jerusalem med honom. Och han samlade folkets alla överstepräster[a] och skriftlärda och frågade dem var Messias skulle födas. De svarade: "I Betlehem i Judeen, för så är skrivet genom profeten[b]:

(B) Du Betlehem i Juda land,
    du är alls inte minst
        bland Juda furstar,
    för från dig ska utgå en furste
        som ska vara en herde
            för mitt folk Israel."

Då kallade Herodes i hemlighet till sig de vise männen och frågade noga ut dem om tiden då stjärnan hade visat sig. Sedan skickade han dem till Betlehem och sade: "Gå och sök noga efter barnet. När ni har funnit det, meddela då mig så att också jag kan komma och tillbe det."

De lyssnade till kungen och gav sig i väg. Och stjärnan som de hade sett gå upp[c] gick nu före dem, tills den stannade över platsen där barnet var. 10 När de såg stjärnan fylldes de av mycket stor glädje, 11 (C) och de gick in i huset och fick se barnet med Maria, dess mor. Då föll de ner och tillbad honom, och de öppnade sina skattkistor och bar fram gåvor till honom: guld, rökelse och myrra[d]. 12 Och sedan de i en dröm blivit varnade för att vända tillbaka till Herodes, tog de en annan väg hem till sitt land.

Flykten till Egypten

13 När de vise männen hade rest i väg, då visade sig en Herrens ängel i en dröm för Josef och sade: "Stig upp och ta med dig barnet och dess mor och fly till Egypten! Stanna där tills jag säger till dig, för Herodes kommer att söka efter barnet för att döda det."

14 Josef steg då upp och tog samma natt med sig barnet och dess mor och gav sig av till Egypten. 15 [e](D) Där stannade han tills Herodes hade dött, för att det som Herren hade sagt genom profeten skulle uppfyllas: Ut ur Egypten kallade jag min son.

Herodes barnamord

16 När Herodes insåg att han hade blivit lurad av de vise männen blev han ursinnig, och han lät döda alla pojkar i Betlehem och hela dess omgivning som var två år eller yngre, detta enligt tiden som han noga tagit reda på av de vise männen. 17 Då uppfylldes det som var sagt genom profeten Jeremia:

18 (E) Ett skri hörs i Rama,
        gråt och bitter klagan:
    Rakel gråter över sina barn,
        och hon vägrar låta sig tröstas,
            för de finns inte mer.[f]

Återkomsten till Israel

19 När Herodes var död, då visade sig en Herrens ängel i en dröm för Josef i Egypten 20 (F) och sade: "Stig upp och ta med dig barnet och dess mor och bege dig till Israels land, för de som ville ta barnets liv är döda[g]." 21 Han steg då upp och tog med sig barnet och dess mor och kom till Israels land.

22 Men när han hörde att Arkelaus[h] var kung över Judeen efter sin far Herodes vågade han inte bege sig dit. Och sedan han i en dröm blivit varnad för detta, drog han bort till Galileens område. 23 Han bosatte sig i en stad som heter Nasaret, för att det som var sagt genom profeterna skulle uppfyllas: att Jesus skulle kallas nasaré[i].

Read full chapter

Footnotes

  1. 2:4 överstepräster   Översteprästen var folkets högste religiöse ledare (3 Mos 21:10f, Hebr 5-9) och ordförande i Stora rådet (Matt 26:3, Apg 5:21f). Under NT:s tid fanns flera som kallades överstepräster (jfr Apg 4:6), men endast en som var tjänstgörande (se även not till Luk 3:2).
  2. 2:5 genom profeten   Citatet i vers 6 är en sammanställning av Mika 5:2, 2 Sam 5:2 och 1 Krön 11:2 (jfr även Joh 7:42).
  3. 2:9 sett gå upp   Annan översättning: "sett i Östern" (soluppgångens väderstreck, jfr vers 1).
  4. 2:11 rökelse och myrra   Dyrbara doftande kådor som bl a användes vid tempelgudstjänsten (se 2 Mos 30:23, 34).
  5. 2:15 Hos 11:1.
  6. 2:18 Jer 31:15. Rakels grav ligger än idag i utkanten av Betlehem (1 Mos 35:19).
  7. 2:20 de som ville ta barnets liv är döda   Herodes den store dog troligen under våren år 4 f Kr.
  8. 2:22 Arkelaus   Herodes son ärvde sin fars grymhet och dödade tusentals människor i Judeen (jfr Luk 19:12f med not) innan han år 6 e Kr blev avsatt och ersatt med en romersk prokurator.
  9. 2:23 nasaré   Stadens Nasarets namn kommer av hebr. néser, Telningen, ett namn för Messias (Jes 11:1). Ordet påminner också om Dom 13:5, där frälsargestalten Simson helgas i moderlivet åt Herren som "nasir" (jfr 4 Mos 6 och not till Apg 18:18).