Jesus avvisas i Nasaret

53 När Jesus hade avslutat dessa liknelser gick han därifrån. 54 (A) Han kom till sin hemstad och undervisade dem i deras synagoga, och de blev häpna och sade: "Var får han den visheten och kraftgärningarna ifrån? 55 (B) Är det inte snickarens son? Heter inte hans mor Maria och hans bröder Jakob[a] och Josef och Simon och Judas[b]? 56 Och bor inte alla hans systrar[c] här hos oss? Så varifrån får han allt detta?" 57 (C) Och de tog anstöt av honom. Men Jesus sade till dem: "En profet föraktas inte utom i sin hemstad och i sin egen familj." 58 Och han gjorde inte många kraftgärningar där, eftersom de inte trodde på honom.

Read full chapter

Footnotes

  1. 13:55 Jakob   Halvbror till Jesus, troligen troende först efter uppståndelsen (Joh 7:5, 1 Kor 15:7). Han blev sedan ledare för församlingen i Jerusalem (Apg 15:13) och författare till Jakobsbrevet.
  2. 13:55 Judas   Annan halvbror till Jesus, längre fram en kristen ledare och författare till Judasbrevet.
  3. 13:56 alla hans systrar   Enligt senare fornkyrklig tradition hette två systrar Maria och Salome.

Människorna i Nasaret vägrar att tro

(Mark 6:1-6; Luk 4:16-30)

53 När Jesus hade berättat alla dessa liknelser, lämnade han platsen. 54 Han kom sedan till sin hemstad. Där undervisade han i synagogan, och han förvånade alla med sin vishet och sina under. De sa:

55 ”Det är ju bara snickarens son. Är inte hans mor Maria, och hans bröder Jakob, Josef, Simon och Judas, 56 och alla hans systrar bor väl här? Var har han fått allt detta ifrån?” 57 Och de retade sig på honom.

Då sa Jesus till dem: ”En profet blir föraktad bara i sin egen hemstad och i sin egen familj.” 58 Och på grund av deras otro gjorde han bara några få under där.

Read full chapter

16 (A) Så kom han till Nasaret, där han hade vuxit upp. På sabbaten gick han som han brukade till synagogan. Han reste sig för att läsa ur Skriften, 17 och man räckte honom profeten Jesajas bokrulle. När han öppnade rullen, fann han stället där det står skrivet:

18 (B) Herrens Ande är över mig,[a]
        för han har smort mig
    till att förkunna glädjens budskap
        för de fattiga.
Han har sänt mig
    att utropa frihet för de fångna
        och syn för de blinda,
    att ge de förtryckta frihet
19 och förkunna ett nådens år från Herren.

20 Sedan rullade han ihop bokrullen, räckte den till tjänaren och satte sig[b]. Alla i synagogan hade sina ögon fästa på honom. 21 Då började han tala till dem: "I dag har det här stället i Skriften gått i uppfyllelse inför er som lyssnar." 22 (C) Alla berömde honom[c] och förundrades över de nådens ord[d] som kom från hans mun. De frågade: "Är det inte Josefs son?"

23 Då sade han till dem: "Säkert kommer ni att citera ordspråket för mig: Läkare, bota dig själv! Vi har hört om allt som hände i Kapernaum, gör det här i din hemstad också!" 24 (D) Men han fortsatte: "Jag säger er sanningen[e]: Ingen profet blir erkänd i sin hemstad. 25 (E) I sanning säger jag er: Det fanns många änkor i Israel på Elias tid, när himlen var stängd i tre år och sex månader och svår svält drabbade hela landet. 26 (F) Men Elia blev inte sänd till någon av dem, utan bara till en änka i Sarefat i Sidons land. 27 (G) Och det fanns många spetälska i Israel på profeten Elisas tid, men ingen av dem blev renad utan bara syriern Naaman."[f]

28 Alla i synagogan fylldes av vrede när de fick höra detta. 29 De reste sig och drev ut honom ur staden och förde honom fram till branten av det berg där deras stad var byggd för att kasta ner honom. 30 Men han gick rakt igenom folkhopen och vandrade vidare.

Jesus i Kapernaum

31 (H) Han kom ner till Kapernaum, en stad i Galileen, och undervisade folket på sabbaten. 32 (I) De var överväldigade av hans undervisning, eftersom hans ord hade makt.

33 (J) I synagogan fanns en man med en oren ande, och han skrek högt: 34 (K) "Sluta! Vad har vi med dig att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att fördärva oss? Jag vet vem du är: Guds Helige!" 35 Då talade Jesus strängt till anden: "Tig! Far ut ur honom!" Anden kastade omkull mannen mitt ibland dem och for ut ur honom utan att skada honom. 36 Alla greps av bävan och sade till varandra: "Vad är det med hans ord? Med makt och myndighet befaller han de orena andarna och de far ut." 37 Och ryktet om honom gick ut överallt i området.

38 (L) Jesus lämnade synagogan och gick hem till Simon. Där låg Simons svärmor i hög feber, och de bad Jesus hjälpa henne. 39 Han gick då fram och lutade sig över henne och talade strängt till febern, och den släppte. Genast steg hon upp och betjänade dem.

40 (M) När solen gick ner kom alla till honom med sina sjuka som led av olika åkommor, och han lade händerna på var och en av dem och botade dem. 41 Även onda andar for ut ur många, och de skrek: "Du är Guds Son!" Men han tillrättavisade dem och lät dem inte tala, eftersom de visste att han var Messias.

42 (N) När det blev dag, gick han bort till en enslig plats. Folket sökte efter honom, och när de kom fram till honom ville de hålla kvar honom så att han inte skulle lämna dem. 43 Men han sade till dem: "Jag måste förkunna evangeliet om Guds rike för de andra städerna också. Det är därför jag är utsänd." 44 Och han predikade i synagogorna i Judeen.

Read full chapter

Footnotes

  1. 4:18f Jes 61:1f, 3 Mos 25:10.
  2. 4:20 satte sig   Judiska rabbiner undervisade normalt sittande (jfr Matt 5:1, 23:2).
  3. 4:22 berömde honom   Ordagrant: "vittnade för honom" (eller mot, jfr Matt 13:54f).
  4. 4:22 nådens ord   Annan översättning: "vackra ord".
  5. 4:24 Jag säger er sanningen   Ordagrant: "Amen, jag säger er". Hebr. amén betyder närmast "sant", "trovärdigt". Jesus använder uttrycket ofta och kallar sig själv för "Amen" (Upp 3:14) och sanningen själv (Joh 14:6).
  6. 4:26f en änka i Sarefat … syriern Naaman   Se 1 Kung 17:7f, 2 Kung 5:1f.

Jesus i synagogan i Nasaret

(Matt 13:54-58; Mark 6:1-6)

16 När han kom till Nasaret, där han växt upp, gick han som vanligt till synagogan på sabbaten[a]. Och då han reste sig upp för att läsa, 17 räckte man honom profeten Jesajas bokrulle. Han öppnade den och hittade det ställe där det står:

18 ”Herrens Ande är över mig
    för han har smort mig
    att förkunna goda nyheter till de fattiga.
Han har sänt mig att förkunna frihet för de fångna
    och syn för de blinda,
    till att befria de förtryckta
19 och ropa ut ett nådens år från Herren.”[b]

20 Han rullade sedan ihop boken, lämnade den till tjänaren och satte sig. Alla i synagogan hade sina blickar vända mot honom. 21 Han började tala till dem: ”Idag har det här skriftstället gått i uppfyllelse inför er som lyssnar.”

22 Alla talade väl om honom och förvånades över hans underbara ord. De sa till varandra. ”Det är väl bara Josefs son?”

23 Då sa han till dem: ”Snart påminner ni mig säkert om ordspråket: ’Läkare, bota dig själv!’ och säger till mig: ’Gör samma under här i din hemstad som vi har hört att du gjort i Kafarnaum.’ ” 24 Och han fortsatte: ”Sannerligen säger jag er: ingen profet blir accepterad i sin egen hemstad. 25 Jag säger er en sanning: det fanns många änkor i Israel på Elias tid, när himlen inte gav något regn på tre och ett halvt år och det var svår hungersnöd i landet. 26 Men Elia blev inte sänd till någon av dem, utan till en änka i Sarefat nära Sidon[c]. 27 Och det fanns många spetälska i Israel på profeten Elishas tid, men ingen av dem blev renad utan bara syriern Naaman.[d]

28 Människorna i synagogan blev rasande när de hörde detta. 29 De rusade upp och drev Jesus ut ur staden, ända till kanten av det berg som staden var byggd på, och tänkte knuffa honom utför klippan.

30 Men han gick rakt igenom folkhopen och lämnade dem.

Jesus undervisar med makt

(Mark 1:21-28)

31 Sedan gick Jesus ner till staden Kafarnaum i Galileen, och där undervisade han folket i synagogan på sabbaten. 32 De var mycket häpna över hans undervisning, för han talade med makt.

33 I synagogan fanns en man som var besatt av en oren ande, och han började ropa högt: 34 ”Vad har du med oss att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att ta död på oss? Jag vet vem du är, du Guds helige!”

35 Men Jesus sa strängt till honom: ”Tig! Far ut ur honom!” Och anden kastade ner mannen inför dem och for sedan ut ur honom utan att skada honom.

36 Alla förundrade sig och började diskutera med varandra: ”Vad är det med den här mannens ord? Med makt och myndighet befaller han de orena andarna, och genast far de ut!” 37 Och ryktet om honom spred sig i hela trakten.

Jesus botar Simons svärmor och många andra

(Matt 8:14-16; Mark 1:29-34)

38 Sedan lämnade Jesus synagogan och gick hem till Simon. Men Simons svärmor låg sjuk i hög feber, och de bad att Jesus skulle hjälpa henne. 39 Då gick han fram, lutade sig ner över henne, gav en befallning till febern, och den lämnade henne. Genast steg hon upp och betjänade dem.

40 På kvällen, när solen höll på att gå ner, kom alla med sina olika sjuka till Jesus. Han lade sina händer på var och en av dem och botade dem. 41 Många blev också befriade från onda andar, som, när de for ut, ropade: ”Du är Guds Son!” Men han talade strängt till dem och förbjöd dem att tala, eftersom de visste att han var Messias.

Jesus fortsätter att tala till folket

(Mark 1:35-38)

42 Tidigt nästa morgon gick Jesus därifrån, bort till en enslig plats. Folket letade efter honom överallt, och när de till slut hittade honom, försökte de hindra honom från att lämna dem. 43 Men han sa till dem: ”Jag måste förkunna evangeliet om Guds rike för de andra städerna också. Det är därför jag har blivit utsänd.” 44 Och han predikade i synagogorna i Judeen[e].

Read full chapter

Footnotes

  1. 4:16 Se not till Matt 12:1
  2. 4:19 Se Jes 61:1-2; 58:6.
  3. 4:26 Sidon var en fenikisk stad vid Medelhavets kust, nordväst om Galileen. Jfr 1 Kung 17.
  4. 4:27 Jfr 2 Kung 5.
  5. 4:44 Eller: judarnas land. Enligt en del handskrifter Galileen.