Frestelser och förförelser

^6 (A) Men den som förleder en av dessa små som tror på mig, för honom hade det varit bättre att få en kvarnsten hängd om halsen och bli sänkt i havets djup. ⁷ Ve över världen som förför! Förförelser måste komma, men ve den människa genom vilken förförelsen kommer. ^8 (B) Om din hand eller din fot förleder dig till synd, så hugg av den och kasta den ifrån dig! Det är bättre för dig att gå in i livet stympad eller halt än att ha båda händerna och båda fötterna kvar och kastas i den eviga elden. ⁹ Och om ditt öga förleder dig till synd, så riv ut det och kasta det ifrån dig! Det är bättre för dig att gå in i livet enögd än att ha båda ögonen kvar och kastas i det brinnande Gehenna.

¹⁰ Se till att ni inte föraktar någon enda av dessa små. Jag säger er att deras änglar i himlen alltid ser min himmelske Fars ansikte.^[a]

Liknelsen om det förlorade fåret

^12 (C) Vad tror ni? Om någon har hundra får och ett av dem kommer bort, lämnar han då inte de nittionio i bergen och går ut och letar efter det som gick vilse? ¹³ Och om han finner det, jag säger er sanningen: Han gläder sig mer över det fåret än över de nittionio som aldrig gick vilse. ¹⁴ På samma sätt är det inte er himmelske Fars vilja att någon enda av dessa små ska gå förlorad.

Om en broder syndar

^15 (D) Om din broder har syndat,^[b] så gå och ställ honom till svars enskilt, er emellan. Lyssnar han på dig så har du vunnit din broder. ^16 (E) Men om han inte lyssnar, ta då med dig en eller två andra, för att varje sak ska avgöras efter två eller tre vittnens ord.^{[c] 17 (F)} Lyssnar han inte till dem, så säg det till församlingen. Och lyssnar han inte heller till församlingen, då ska han vara för dig som en hedning och tullindrivare.

^18 (G) Jag säger er sanningen: Allt som ni binder på jorden ska vara bundet i himlen, och allt som ni löser på jorden ska vara löst i himlen. ^19 (H) Vidare säger jag er: Om två av er här på jorden kommer överens om att be om något, vad det än är, så ska de få det av min Far i himlen. ^20 (I) För där två eller tre är samlade i mitt namn, där är jag mitt ibland dem."

Den obarmhärtige tjänaren

^21 (J) Då kom Petrus fram och frågade Jesus: "Herre, hur många gånger ska min broder kunna synda mot mig och få min förlåtelse? Upp till sju gånger?" ^22 (K) Jesus sade till honom: "Jag säger dig: Inte sju gånger utan sjuttio gånger sju.^[d]

²³ Därför är himmelriket som en kung som ville ha redovisning av sina tjänare. ²⁴ När han började granskningen, förde man fram till honom en som var skyldig tio tusen talenter.^{[e] 25} Eftersom han inte kunde betala, befallde hans herre att han och hans hustru och barn och allt han ägde skulle säljas för att betala skulden. ²⁶ Tjänaren föll ner för honom och vädjade: Ha tålamod med mig, så ska jag betala tillbaka allt till dig! ²⁷ Då förbarmade sig tjänarens herre över honom och lät honom gå och efterskänkte hans skuld.

²⁸ Men när tjänaren kom ut, mötte han en av sina medtjänare som var skyldig honom hundra denarer.^[f] Han tog fast honom och började strypa honom och sade: Betala vad du är skyldig! ²⁹ Hans medtjänare föll då ner och bad honom: Ha tålamod med mig, så ska jag betala dig. ³⁰ Men han ville inte, utan gick och satte honom i fängelse tills han hade betalat vad han var skyldig.

³¹ När hans medtjänare såg vad som hände, blev de mycket upprörda och gick och berättade alltsammans för sin herre. ³² Då kallade hans herre honom till sig och sade: Du usle tjänare! Hela den skulden efterskänkte jag dig, därför att du bad mig. ³³ Borde inte du ha förbarmat dig över din medtjänare, liksom jag förbarmade mig över dig? ^34 (L) Och i sin vrede överlämnade hans herre honom till torterarna tills han hade betalt allt vad han var skyldig. ^35 (M) Så ska också min himmelske Far göra med er, om ni inte var och en av hjärtat förlåter er broder."

Förförelser, synd och förlåtelse

17 ^(A) Jesus sade till sina lärjungar: "Förförelserna måste komma, men ve den genom vilken de kommer! ² Det hade varit bättre för honom att få en kvarnsten hängd om halsen och bli kastad i havet än att han förleder en av dessa små.

^3 (B) Var på er vakt! Om din broder syndar, så tillrättavisa honom, och om han ångrar sig, så förlåt honom. ⁴ Även om han syndar mot dig sju gånger om dagen och kommer tillbaka till dig sju gånger och säger: Jag ångrar mig, så ska du förlåta honom."

Tro och tjänst

⁵ Då sade apostlarna till Herren: "Ge oss mer tro!" ^6 (C) Herren svarade: "Om ni har tro, bara som ett senapskorn^[a], ska ni kunna säga till det här mullbärsträdet: Ryck upp dig med rötterna och plantera dig i havet! Och det skulle lyda er.

⁷ Om någon av er har en tjänare som plöjer eller vallar får, säger han då när tjänaren kommer hem från marken: Kom nu och sätt dig till bords? ⁸ Säger han inte snarare: Laga något till kvällsmat åt mig, och fäst upp dina kläder och passa upp mig medan jag äter och dricker. Sedan kan du själv äta och dricka. ⁹ Inte tackar han tjänaren för att han gjorde det han fick i uppdrag? ¹⁰ På samma sätt ska också ni säga, när ni har gjort allt som ni fått i uppdrag: Vi är odugliga tjänare. Vi har bara gjort vår plikt."

De tio spetälska

^11 (D) På sin vandring mot Jerusalem tog Jesus vägen mellan Samarien och Galileen^[b]. ^12 (E) När han var på väg in i en by möttes han av tio spetälska män. De stannade på avstånd ¹³ och ropade: "Jesus, Mästare, förbarma dig över oss!" ^14 (F) Han såg dem och sade till dem: "Gå och visa er för prästerna^[c]." Och medan de var på väg dit, blev de rena.

¹⁵ När en av dem såg att han var botad, vände han tillbaka och prisade Gud med hög röst ¹⁶ och föll ner på sitt ansikte för Jesu fötter och tackade honom. Han var samarier.^{[d] 17} Jesus frågade honom: "Blev inte alla tio rena? Var är de nio andra? ¹⁸ Fanns det ingen som vände tillbaka för att ge Gud äran utom den här främlingen?" ¹⁹ Och han sade till honom: "Res dig och gå. Din tro har frälst dig."

Guds rikes ankomst

^20 (G) Då Jesus blev tillfrågad av fariseerna om när Guds rike skulle komma, svarade han: "Guds rike kommer inte så att man kan se det med ögonen. ²¹ Ingen ska kunna säga: Se, här är det, eller: Där är det. Nej, Guds rike är mitt ibland er^[e]."

^22 (H) Till lärjungarna sade han: "Det ska komma en tid då ni längtar efter att få se en enda av Människosonens dagar, men ni kommer inte att få det. ^23 (I) Man ska säga till er: Se, där är han! eller: Här är han. Men gå inte dit och följ inte med. ²⁴ För liksom blixten flammar till och lyser från himlens ena ände till den andra, så ska Människosonen vara på sin dag. ^25 (J) Men först måste han lida mycket och bli förkastad av det här släktet.

^26 (K) Så som det var på Noas tid, så ska det vara under Människosonens dagar. ²⁷ Folk åt och drack, gifte sig och blev bortgifta, ända till den dag då Noa gick in i arken. Då kom floden och gjorde slut på dem alla. ^28 (L) På samma sätt var det på Lots tid^[f]: de åt och drack, köpte och sålde, planterade och byggde, ^29 (M) men den dag då Lot lämnade Sodom regnade eld och svavel från himlen och gjorde slut på dem alla. ³⁰ På samma sätt ska det bli den dag då Människosonen uppenbarar sig.

^31 (N) Den dagen ska den som är uppe på taket och har sina saker i huset inte gå ner och hämta dem. På samma sätt ska den som är ute på åkern inte återvända hem. ^32 (O) Tänk på Lots hustru! ^33 (P) Den som försöker bevara sitt liv ska mista det, men den som mister sitt liv, han ska rädda det.

^34 (Q) Jag säger er: Den natten ska två ligga i samma säng. Den ene ska tas med och den andre lämnas kvar. ³⁵ Två kvinnor ska mala^[g] tillsammans. Den ena ska tas med och den andra lämnas kvar."^{[h] 37 (R)} De frågade honom: "Var då, Herre?" Han svarade dem: "Där kroppen ligger, där samlas gamarna."