Jesus varnar för fariseerna

23 Sedan talade Jesus till folket och till sina lärjungar: "De skriftlärda och fariseerna har satt sig på Moses stol[a]. (A) Allt som de lär er ska ni därför göra och hålla. Men deras gärningar ska ni inte ta efter, för de talar men handlar inte. (B) De binder ihop tunga bördor och lägger på människornas axlar, men själva vill de inte röra ett finger för att lätta på dem.

(C) Alla sina gärningar gör de för att bli sedda av människor. De gör sina böneremmar[b] breda och sina hörntofsar[c] stora. (D) De älskar att få hedersplatserna vid festmåltiderna och de främsta platserna i synagogorna, och de vill gärna bli hälsade på torgen och kallas rabbi[d] av människorna.

Men ni ska inte låta er kallas rabbi, för en är er Mästare och ni är alla bröder. Och kalla inte någon på jorden er fader, för en är er Far, han som är i himlen. 10 Låt er inte heller kallas lärare, för en är er lärare, Kristus. 11 (E) Den som är störst bland er ska vara de andras tjänare. 12 (F) Var och en som upphöjer sig ska bli förödmjukad, och var och en som ödmjukar sig ska bli upphöjd.

13 Ve er, skriftlärda och fariseer, era hycklare! Ni stänger himmelriket för människorna. Själva går ni inte in, och dem som vill komma in hindrar ni från att komma in[e].

15 Ve er, skriftlärda och fariseer, era hycklare! Ni far omkring över hav och land för att göra en enda till proselyt[f], och när han blivit det gör ni honom till ett Gehennas barn, dubbelt värre än ni själva.

16 (G) Ve er, blinda ledare! Ni säger: Svär man vid templet betyder det inget, men svär man vid guldet i templet är man bunden vid sin ed. 17 Blinda dårar, vad är störst: guldet eller templet som helgar guldet? 18 Ni säger också: Svär man vid altaret betyder det inget, men svär man vid gåvan på altaret är man bunden vid sin ed. 19 (H) Ni blinda, vad är störst: gåvan eller altaret som helgar gåvan? 20 Den som svär vid altaret svär både vid det och vid allt som ligger på det, 21 (I) och den som svär vid templet svär både vid det och vid honom som bor där. 22 (J) Och den som svär vid himlen svär både vid Guds tron och vid honom som sitter på den.

23 (K) Ve er, skriftlärda och fariseer, era hycklare! Ni ger tionde av mynta, dill och kummin[g] men försummar det viktigaste i lagen: rättvisan, barmhärtigheten och troheten. Ni borde göra det ena utan att försumma det andra. 24 Blinda ledare! Ni silar mygg och sväljer kameler.

25 (L) Ve er, skriftlärda och fariseer, era hycklare! Ni rengör utsidan av bägaren och fatet, men inuti är de fulla av rofferi och hämningslöshet. 26 Blinde farisé, rengör först insidan av bägaren, så blir också utsidan ren.

27 (M) Ve er, skriftlärda och fariseer, era hycklare! Ni liknar vitkalkade gravar[h]. Utanpå ser de fina ut, men inuti är de fulla av de dödas ben och all möjlig orenhet. 28 Så är det också med er. Utanpå ser ni rättfärdiga ut inför människor, men inuti är ni fulla av hyckleri och ondska.

29 (N) Ve er, skriftlärda och fariseer, era hycklare! Ni bygger profeternas gravar och smyckar de rättfärdigas gravmonument 30 och säger: Hade vi levt på våra fäders tid, så hade vi inte varit medskyldiga till profeternas blod. 31 Så vittnar ni om er själva att ni är söner till dem som mördade profeterna. 32 (O) Fyll då också ni era fäders mått[i]! 33 (P) Ormar, huggormsyngel, hur ska ni kunna undgå att dömas till Gehenna?

34 (Q) Därför sänder jag er profeter, visa män och skriftlärda. Några av dem kommer ni att döda och korsfästa, andra kommer ni att piska i era synagogor och jaga från stad till stad. 35 Så kommer över er allt rättfärdigt blod som har spillts på jorden, från blodet av den rättfärdige Abel till blodet av Sakarja, Berekjas son,[j] som ni mördade mellan templet och altaret. 36 Jag säger er sanningen: Allt detta ska komma över det här släktet.

Jesu klagan över Jerusalem

37 Jerusalem, Jerusalem, du som mördar profeterna och stenar dem som är sända till dig! Hur ofta har jag inte velat samla dina barn, så som hönan samlar sina kycklingar under vingarna. Men ni ville inte. 38 (R) Nu ska ert hus lämnas öde[k], 39 (S) för jag säger er: Härefter kommer ni inte att se mig förrän ni säger: Välsignad är han som kommer i Herrens namn.[l]"

Read full chapter

Footnotes

  1. 23:2 på Moses stol   Lärostol (grek. kathédra, jfr "kateder"). Jfr 5 Mos 17:9f.
  2. 23:5 böneremmar   Hebr. tefillín, små kapslar med bibelord, bl a 5 Mos 6:6-9, som binds runt huvud och vänsterarm. Den judiska sedvänjan att bära sådana grundas i 2 Mos 13:9, 16 och 5 Mos 6:8, 11:18.
  3. 23:5 hörntofsar   Bars på manteln som en symbol för Guds bud (4 Mos 15:38f).
  4. 23:7 rabbi   Hebr. "min store", en äretitel för ansedda laglärare. Jfr latinets "magister".
  5. 23:13 En del handskrifter tillägger (vers 14): "Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare! Ni äter änkorna ur husen och ber långa böner för syns skull. Därför ska ni få en så mycket strängare dom." (jfr Mark 12:40 och Luk 20:47).
  6. 23:15 proselyt   En som omvänt sig till judendomen, inte ovanligt på Jesu tid (jfr Apg 2:11 med not).
  7. 23:23 tionde av mynta, dill och kummin   Säd och frukt var belagda med tionde (3 Mos 27:30, 5 Mos 14:22-23), men de särskilt noggranna gav tionde även av andra växter.
  8. 23:27 vitkalkade gravar   En död kropp spred rituell orenhet (4 Mos 19:11f). Även själva graven ansågs under NT:s tid oren och beströks därför varje år med vit kalk.
  9. 23:32 mått   När människan fyllt sin missgärnings mått kommer domen (jfr 1 Mos 15:16).
  10. 23:35 Abel … Sakarja, Berekjas son   Den förste och siste martyren i Gamla testamentet. Sakarja var en tempelpräst som profeterade ca 520-518 f Kr och skrev Sakarjas bok, den näst sista i Gamla testamentet. Enligt den arameiska targumen till hans bok dog han som martyr. Ej att förväxla med Sakarja, Jojadas son, som dödades på 800-talet f Kr (2 Krön 24:21).
  11. 23:38 Nu ska ert hus lämnas öde   Guds härlighet lämnade det första templet innan det förstördes (Hes 11:23), och Jesus förutsäger detsamma för det andra templet. Enligt en tradition i Talmud (Yoma 39b) tycktes tempeloffren ha tappat sin kraft fyrtio år före templets förstöring år 70 e Kr, alltså efter Jesu fullkomliga offer på korset (jfr Hebr 8-10).
  12. 23:39 Ps 118:26, hälsningsord vid Messias ankomst (jfr Matt 21:9).

Jesus varnar för de religiösa ledarnas dubbelmoral

(Mark 12:38-39; Luk 11:43-46; 20:45-46)

23 Sedan talade Jesus till folket och till sina lärjungar och sa: ”Dessa skriftlärda och fariseer sitter på Moses stol. Därför ska ni lyda och följa vad de säger, men följ inte deras exempel, för de talar gärna, men handlar inte efter sina egna ord. De binder ihop tunga bördor som de lägger på människornas axlar, men själva vill de inte röra ett finger för att flytta dem.

Allt de gör, gör de för att synas. De går omkring med breda böneremmar[a] på armarna och sätter långa tofsar[b] på sina mantlar. De älskar att sitta vid honnörsborden under festerna, och i synagogorna tar de plats på främsta raden. De vill gärna bli hälsade med respekt på torgen och kallas ’rabbi[c]’ av alla människor.

Men låt aldrig någon kalla er ’rabbi’, för bara en är er läromästare, och ni är alla syskon. Kalla inte heller någon här på jorden ’fader’, för bara en är er Fader, han som är i himlen. 10 Och låt ingen kalla er ’lärare’, för bara en är er lärare, Kristus. 11 Den som vill bli stor bland er måste bli de andras tjänare. 12 Den som upphöjer sig själv ska förödmjukas, men den som ödmjukar sig själv ska upphöjas.

Jesus anklagar de religiösa ledarna

(Luk 11:39-42; 11:44; 11:47-52)

13 Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare som stänger himmelriket för människorna. Ni går inte själva in, och dem som vill komma in hindrar ni.[d]

15 Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare, som kan resa över både hav och land för att vinna en enda proselyt, men sedan gör ni honom till ett Gehennas barn, dubbelt värre än ni själva.

16 Ve er, ni blinda ledare! Ni påstår att om man svär vid templet betyder det ingenting, men om man svär vid guldet i templet är det bindande. 17 Blinda dårar! Vilket är viktigast, guldet, eller templet som gör guldet heligt? 18 Ni säger också att om man svär vid altaret betyder det ingenting, men om man svär vid gåvan på altaret är det bindande. 19 Blinda dårar! Vilket är störst, gåvan på altaret, eller altaret som gör gåvan helig? 20 När någon svär vid altaret svär han både vid altaret och vid allt som är på det, 21 och när någon svär vid templet svär han både vid templet och vid honom som bor i det. 22 När någon svär vid himlen, så svär han vid Guds tron och vid honom som sitter där.

23 Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare! Ni ger en tiondel av mynta, dill och kummin, men ni struntar i det som är långt viktigare: rättvisa, barmhärtighet och trohet. Visst ska ni göra det ena, men försumma inte det andra.[e] 24 Ni blinda ledare! Ni silar bort myggor, men sväljer kameler.[f]

25 Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare! På utsidan gör ni bägaren och skålen ren, men inuti är de fulla av girighet och njutningslystnad. 26 Blinda farisé! Se först till att du får insidan ren, så kommer utsidan också att bli ren.

27 Ve er, skriftlärda och fariseer! Ni är som vitmålade gravar, vackra på utsidan, men inuti är de fyllda av döda människors ben och orenhet. 28 Ni ser ut som om ni var rättfärdiga, men inombords är ni fulla av hyckleri och laglöshet.

29 Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare! Ni bygger profeternas gravar och smyckar de rättfärdigas minnesstenar. 30 Och ni säger: ’Om vi hade levt på förfädernas tid, skulle vi aldrig ha dödat några profeter.’ 31 Men så vittnar ni om att ni är ättlingar till dem som mördade profeterna. 32 Så fortsätt att gå i era förfäders fotspår, och gör färdigt det de startade!

33 Ormar, huggormsyngel! Hur ska ni kunna slippa att dömas till Gehenna? 34 Jag ska sända er profeter och visa män och skriftlärda. En del av dem kommer ni att döda och korsfästa. Andra kommer ni att piska i era synagogor och förfölja från stad till stad. 35 Men på grund av detta ska ni få stå till svars för alla mord på de rättfärdiga, ända från Abel till Sakarja, Berekjas son, honom som ni mördade mellan templet och altaret.[g] 36 Sannerligen säger jag er: allt detta ska detta släkte få svara för.

Jesus sörjer över Jerusalem

(Luk 13:34-35)

37 Jerusalem, Jerusalem, du som mördar profeterna och stenar dem som sänts till dig! Hur ofta har jag inte velat samla dina barn, precis som hönan samlar sina kycklingar under vingarna, men ni ville inte. 38 Nu får ni själva ta hand om ert övergivna hus. 39 Jag säger er: ni kommer härefter inte att få se mig igen förrän ni säger: ’Välsignad är han som kommer i Herrens namn.[h]’ ”

Read full chapter

Footnotes

  1. 23:5 Böneremmarna innehöll små kapslar med citat från 2 Mos 13:9,16 och 5 Mos 6:8; 11:18, där det står att Israels folk bildligt talat skulle fästa Guds budskap runt sina armar.
  2. 23:5 Enligt 4 Mos 15:38-39 skulle tofsarna påminna Israels folk om att lyda Gud.
  3. 23:7 rabbi är hebreiska. Grundbetydelsen är mästare, lärare, liknande läromästare.
  4. 23:13 En del handskrifter har en extra vers: 14 Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare, som äter ut änkor från deras hem och för syns skull ber långa böner. Ni ska därför få en strängare dom.
  5. 23:23 Enligt Moses lag skulle man ge en tiondel av sin skörd till Gud (jfr 3 Mos 27:30 och 5 Mos 14:22-29). Fariseerna följde denna lag, men var så överdrivet laglydiga att de dessutom gav sådant som lagen inte krävde. Det Jesus kritiserade dem för var inte deras överdrivna vilja att lyda lagen, utan det faktum att de inte alls förstod lagens egentliga syfte.
  6. 23:24 Fariseerna silade dricksvattnet för att inte få i sig myggor, eftersom judarna inte fick äta insekter. Men de fick inte heller äta kameler. Jesus använder detta som en bild, för att visa att ledarna lydde Gud i små detaljer, men inte i stora viktiga saker.
  7. 23:35 Jfr 1 Mos 4:8 och 2 Krön 24:20-21.
  8. 23:39 Se Ps 118:26.

39 (A) Men Herren sade till honom: "Ni fariseer, ni rengör utsidan av bägaren och fatet, men ert inre är fullt av rofferi och ondska. 40 Dårar, har inte han som gjort utsidan också gjort insidan? 41 Men ge det som finns där inne till de fattiga, så blir allt rent för er.

42 (B) Ve er, fariseer! Ni ger tionde av mynta, vinruta och alla grönsaker[a] men missar rättvisan och kärleken till Gud. Ni borde göra det ena utan att försumma det andra.

43 (C) Ve er, fariseer! Ni älskar de främsta platserna i synagogorna och att bli hälsade på torgen. 44 (D) Ve er! Ni liknar omärkta gravar[b] som folk trampar på utan att veta om det."

45 En av de laglärda sade då till honom: "Mästare, när du säger så förolämpar du oss också." 46 (E) Han svarade: "Ja, ve även över er, ni laglärda! Ni lägger på människorna bördor som är svåra att bära, men själva rör ni inte ett finger för att lätta på bördorna.

47 (F) Ve er! Ni bygger gravmonument över profeterna som era fäder mördade. 48 Ni är alltså vittnen till vad era fäder gjorde och samtycker till det: de mördade dem och ni bygger monument.

49 (G) Därför har också Guds vishet sagt: Jag ska sända dem profeter och apostlar, och en del av dem ska de mörda och förfölja. 50 Så ska av det här släktet utkrävas alla profeters blod som är spillt sedan världens skapelse, 51 (H) från Abels blod ända till Sakarjas blod[c], han som blev dödad mellan altaret och templet. Ja, jag säger er: Det ska utkrävas av det här släktet.

52 (I) Ve er, laglärda! Ni har tagit nyckeln till kunskapen. Själva har ni inte gått in, och dem som ville komma in har ni hindrat."

53 När han gick därifrån började de skriftlärda och fariseerna angripa honom häftigt och ställa många frågor till honom, 54 (J) och de vaktade på honom för att få fast honom för något av det han sade.

Read full chapter

Footnotes

  1. 11:42 tionde av mynta, vinruta och alla grönsaker   Säd och frukt var belagda med tionde (3 Mos 27:30, 5 Mos 14:22-23), men de särskilt noggranna gav tionde även av andra växter.
  2. 11:44 omärkta gravar   En död kropp spred rituell orenhet (4 Mos 19:11f). Även själva graven ansågs under NT:s tid oren och märktes därför noga ut.
  3. 11:51 Abels blod … Sakarjas blod   Den förste och siste martyren i Gamla testamentet. Sakarja, Berekjas son (Matt 23:35), var en tempelpräst som profeterade ca 520-518 f Kr och skrev Sakarjas bok, den näst sista i Gamla testamentet. Enligt den arameiska targumen till hans bok dog han som martyr.

39 Herren sa till honom: ”Ni fariseer rengör nog utsidan av bägare och fat, men inom er är ni fulla av girighet och ondska. 40 Förstår ni då inte att han som har gjort utsidan också har gjort insidan? 41 Nej, ge det som finns därinne till de fattiga, så ska allting bli rent för er.

42 Ve er, fariseer! Ni ger Gud en tiondel[a] av mynta och vinruta, och av alla grönsaker, men ni struntar i rättvisan och kärleken till Gud. Visst ska ni göra det ena, men försumma inte det andra.

43 Ve er, fariseer, som älskar att sitta på främsta raden i synagogorna och bli hälsade på torgen! 44 Ve er, för ni är som omarkerade gravar, som människor trampar på utan att märka något.[b]

45 ”Mästare”, sa en av de laglärda, ”när du talar så där förolämpar du oss också.”

46 ”Ve er laglärda också”, sa Jesus, ”för ni lägger bördor på människorna som de knappt kan bära, men vill inte röra ett finger för att flytta dem. 47 Ve er som reser gravmonument över profeterna, som era förfäder mördade! 48 Ni vittnar så om era förfäders gärningar och accepterar dem. De dödade profeterna, och ni bygger gravar över dem.

49 Därför har Gud i sin vishet sagt: ’Jag ska sända dem profeter och apostlar. Några ska de döda och andra ska de förfölja.’ 50 Men därför ska också detta släkte få stå till svars för morden på alla de profeter som dödats sedan världens skapelse, 51 ända från Abel till Sakarja, han som blev mördad mellan altaret och templet.[c] Ja, jag säger er att detta släkte ska ställas till svars för allt detta.

52 Ve er, laglärda, som har tagit nyckeln till kunskapen. Ni har själva inte gått in, och andra som vill gå in hindrar ni.”

53 När han gick därifrån började fariseerna och de skriftlärda ansätta honom hårt och överösa honom med besvärliga frågor 54 för att få honom att säga något som de kunde arrestera honom för.

Read full chapter

Footnotes

  1. 11:42 Enligt Moses lag skulle man ge en tiondel av sin skörd till Gud (Jfr 3 Mos 27:30 och 5 Mos 14:22-29). Fariseerna följde denna lag, men var så överdrivet laglydiga att de dessutom gav sådant som lagen inte krävde. Det Jesus kritiserade dem för var inte deras överdrivna vilja att lyda lagen, utan det faktum att de inte alls förstod lagens egentliga syfte.
  2. 11:44 En jude som kom i kontakt med en död blev oren och måste gå igenom särskilda reningsceremonier. Jfr 4 Mo 19:16-19.
  3. 11:51 Jfr 1 Mos 4:8 och 2 Krön 24:20-21.