³³ Och när de kom ut till ett ställe som kallas Golgota, (vilket betyder Skalleplatsen), ³⁴ gav de Jesus vin blandat med galla.^[a] Men när han smakade på det, ville han inte dricka.

³⁵ Sedan korsfäste de honom och delade hans kläder mellan sig genom att kasta lott, ³⁶ och satte sig sedan ner för att vakta honom. ³⁷ Ovanför Jesus huvud hade man satt upp en skylt för att visa vad han anklagades för, och texten löd: Detta är Jesus, judarnas kung.

³⁸ Samtidigt med Jesus blev också två brottslingar korsfästa, en på var sida om honom. ³⁹ De som gick förbi hånade Jesus och skakade på huvudet ⁴⁰ och sa: ”Var det inte du som skulle riva ner templet och bygga upp det igen på tre dagar? Om du är Guds Son, så rädda dig själv nu och kliv ner från korset!”

⁴¹ Även översteprästerna och de skriftlärda och folkets ledare gjorde sig lustiga över honom. ⁴² ”Han var bra på att rädda andra”, sa de, ”men han kan inte rädda sig själv! Skulle han vara Israels kung? Ja, om han kliver ner från korset, då ska vi tro på honom! ⁴³ Han förlitar sig ju på Gud. Låt nu Gud rädda honom, eftersom han älskar honom.^[b] Han har ju sagt att han är Guds Son.”

⁴⁴ Och på samma sätt blev han hånad av de båda brottslingar som var korsfästa tillsammans med honom.

Jesus dör på korset

(Mark 15:33-41; Luk 23:44-49; Joh 19:28-30)

⁴⁵ När klockan var tolv blev det mörkt över hela jorden, och mörkret varade ända fram till klockan tre. ⁴⁶ Och när klockan var runt tre ropade Jesus med hög röst: ”Eli, Eli, lema sabachtani?” (det betyder: ”Min Gud, min Gud, varför har du övergett mig?”).^[c]

⁴⁷ Några av dem som stod där hörde det och sa: ”Han ropar på Elia!”^{[d] 48} En av dem sprang snabbt bort och fyllde en svamp med surt vin och satte den på en käpp och höll upp den så att han kunde dricka. ⁴⁹ Men de andra sa: ”Låt oss se om Elia kommer och räddar honom!”

⁵⁰ Men Jesus ropade än en gång med hög röst och gav upp andan. ⁵¹ Och se, då brast förhänget i templet^[e] i två delar, uppifrån och ända ned. Marken skakade och klipporna bröts sönder, ⁵² gravarna öppnade sig, och många avlidna heligas kroppar uppstod till liv. ⁵³ De lämnade sina gravar, och när Jesus hade uppstått från de döda, gick de in i den heliga staden och visade sig för många.

⁵⁴ Den romerska officeren och de soldater som höll vakt blev fruktansvärt rädda när de såg jordbävningen och allt som hände, och de ropade: ”Den mannen var verkligen Guds Son!”

⁵⁵ Många kvinnor stod också en bit bort och såg på. De hade följt med Jesus från Galileen för att hjälpa honom. ⁵⁶ Bland dem var Maria från Magdala och den Maria som var mor till Jakob och Josef, och modern till Sebedaios söner.

Jesus begravs

(Mark 15:42-47; Luk 23:50-56; Joh 19:38-42)

⁵⁷ På kvällen kom Josef, en rik man från Arimataia, som också hade blivit en av Jesus lärjungar. ⁵⁸ Han gick till Pilatus och bad om Jesus kropp, och Pilatus gav order om att den skulle lämnas till honom. ⁵⁹ Josef tog då kroppen, lindade den i rent linnetyg ⁶⁰ och lade den i en ny grav, som han hade låtit hugga ut i berget till sig själv. Sedan rullade han en stor sten framför ingången till graven och gick därifrån. ⁶¹ Både Maria från Magdala och den andra Maria var där och satt i närheten av graven.

Vakter placeras vid graven

⁶² Nästa dag, som var dagen efter förberedelsedagen^[f], kom översteprästerna och fariseerna till Pilatus ⁶³ och sa: ”Vi har kommit att tänka på att den lögnaren en gång, medan han fortfarande levde, sa att han skulle uppstå efter tre dagar. ⁶⁴ Ge därför order om att graven bevakas i tre dagar, så att hans lärjungar inte kan komma och stjäla kroppen och sedan säga till alla att han har uppstått från de döda. För då skulle det senare bedrägeriet bli ännu större än det förra.” ⁶⁵ Pilatus svarade: ”Jag ska ge er vakter. Bevaka sedan graven så gott ni kan.”

⁶⁶ Och de gick iväg och förseglade graven och placerade ut vakter.

³⁸ Samtidigt med Jesus blev också två brottslingar korsfästa, en på var sida om honom. ³⁹ De som gick förbi hånade Jesus och skakade på huvudet ⁴⁰ och sa: ”Var det inte du som skulle riva ner templet och bygga upp det igen på tre dagar? Om du är Guds Son, så rädda dig själv nu och kliv ner från korset!”

⁴¹ Även översteprästerna och de skriftlärda och folkets ledare gjorde sig lustiga över honom. ⁴² ”Han var bra på att rädda andra”, sa de, ”men han kan inte rädda sig själv! Skulle han vara Israels kung? Ja, om han kliver ner från korset, då ska vi tro på honom! ⁴³ Han förlitar sig ju på Gud. Låt nu Gud rädda honom, eftersom han älskar honom.^[a] Han har ju sagt att han är Guds Son.”

⁴⁴ Och på samma sätt blev han hånad av de båda brottslingar som var korsfästa tillsammans med honom.

Jesus dör på korset

(Mark 15:33-41; Luk 23:44-49; Joh 19:28-30)

⁴⁵ När klockan var tolv blev det mörkt över hela jorden, och mörkret varade ända fram till klockan tre. ⁴⁶ Och när klockan var runt tre ropade Jesus med hög röst: ”Eli, Eli, lema sabachtani?” (det betyder: ”Min Gud, min Gud, varför har du övergett mig?”).^[b]

⁴⁷ Några av dem som stod där hörde det och sa: ”Han ropar på Elia!”^{[c] 48} En av dem sprang snabbt bort och fyllde en svamp med surt vin och satte den på en käpp och höll upp den så att han kunde dricka. ⁴⁹ Men de andra sa: ”Låt oss se om Elia kommer och räddar honom!”

⁵⁰ Men Jesus ropade än en gång med hög röst och gav upp andan. ⁵¹ Och se, då brast förhänget i templet^[d] i två delar, uppifrån och ända ned. Marken skakade och klipporna bröts sönder, ⁵² gravarna öppnade sig, och många avlidna heligas kroppar uppstod till liv. ⁵³ De lämnade sina gravar, och när Jesus hade uppstått från de döda, gick de in i den heliga staden och visade sig för många.

⁵⁴ Den romerska officeren och de soldater som höll vakt blev fruktansvärt rädda när de såg jordbävningen och allt som hände, och de ropade: ”Den mannen var verkligen Guds Son!”

⁵⁵ Många kvinnor stod också en bit bort och såg på. De hade följt med Jesus från Galileen för att hjälpa honom. ⁵⁶ Bland dem var Maria från Magdala och den Maria som var mor till Jakob och Josef, och modern till Sebedaios söner.

Jesus begravs

(Mark 15:42-47; Luk 23:50-56; Joh 19:38-42)

⁵⁷ På kvällen kom Josef, en rik man från Arimataia, som också hade blivit en av Jesus lärjungar. ⁵⁸ Han gick till Pilatus och bad om Jesus kropp, och Pilatus gav order om att den skulle lämnas till honom. ⁵⁹ Josef tog då kroppen, lindade den i rent linnetyg ⁶⁰ och lade den i en ny grav, som han hade låtit hugga ut i berget till sig själv. Sedan rullade han en stor sten framför ingången till graven och gick därifrån. ⁶¹ Både Maria från Magdala och den andra Maria var där och satt i närheten av graven.

Vakter placeras vid graven

⁶² Nästa dag, som var dagen efter förberedelsedagen^[e], kom översteprästerna och fariseerna till Pilatus ⁶³ och sa: ”Vi har kommit att tänka på att den lögnaren en gång, medan han fortfarande levde, sa att han skulle uppstå efter tre dagar. ⁶⁴ Ge därför order om att graven bevakas i tre dagar, så att hans lärjungar inte kan komma och stjäla kroppen och sedan säga till alla att han har uppstått från de döda. För då skulle det senare bedrägeriet bli ännu större än det förra.” ⁶⁵ Pilatus svarade: ”Jag ska ge er vakter. Bevaka sedan graven så gott ni kan.”

⁶⁶ Och de gick iväg och förseglade graven och placerade ut vakter.

²² De förde Jesus till den plats som kallas Golgota (vilket betyder Skalleplatsen). ²³ Där gav man honom vin blandat med myrra,^[a] men han ville inte ha det. ²⁴ Sedan korsfäste de honom och delade hans kläder mellan sig genom att kasta lott om dem.

²⁵ Klockan var runt nio på morgonen^[b] när han korsfästes. ²⁶ Ovanför honom hade man satt upp en skylt med texten: Judarnas kung, för att visa vad han anklagades för.

²⁷ Samtidigt med Jesus blev också två brottslingar korsfästa, en på var sida om honom.^{[c] 29} Och de som gick förbi hånade Jesus och skakade på huvudet och sa: ”Se där ja! Var det inte du som skulle riva ner templet och bygga upp det igen på tre dagar? ³⁰ Rädda dig själv nu och kliv ner från korset!”

³¹ Även översteprästerna och de skriftlärda gjorde sig lustiga över honom och sa till varandra:

”Han var bra på att rädda andra, men han kan inte rädda sig själv! ³² Skulle han vara Messias, Israels kung? Ja, om vi får se honom kliva ner från korset, då ska vi tro på honom!”

Också de som var korsfästa tillsammans med honom hånade honom.

Jesus dör på korset

(Matt 27:45-56; Luk 23:44-49; Joh 19:28-30)

³³ När klockan var tolv blev det mörkt över hela jorden, och mörkret varade ända fram till klockan tre. ³⁴ Vid tretiden ropade Jesus med hög röst: ”Eloi, Eloi, lema sabachtani?” (det betyder: ”Min Gud, min Gud, varför har du övergett mig?”)^[d]

³⁵ Några av dem som stod där i närheten hörde det och sa: ”Hör, han ropar på Elia!” ³⁶ En av dem sprang bort och fyllde en svamp med surt vin, och satte den på en käpp och höll upp den så att han kunde dricka. ”Låt oss se om Elia kommer och tar ner honom!”, sa han.

³⁷ Men Jesus ropade högt och slutade att andas^[e]. ³⁸ Då brast förhänget i templet^[f] i två delar, uppifrån och ända ned.

³⁹ När den romerska officeren, som stod framför honom, såg på vilket sätt Jesus gav upp andan, ropade han: ”Den mannen var verkligen Guds Son!”

⁴⁰ Några kvinnor stod också en bit bort och såg på. Bland dem var Maria från Magdala och den Maria som var mor till Jakob den yngre och Joses, och Salome. ⁴¹ De hade följt Jesus och hjälpt honom då han var i Galileen. Där fanns också många andra kvinnor som följt med Jesus till Jerusalem.

Jesus begravs

(Matt 27:57-61; Luk 23:50-56; Joh 19:38-42)

⁴² Detta hände på fredagen, förberedelsedagen, alltså dagen före sabbaten^[g]. Och när kvällen^[h] närmade sig ⁴³ var Josef från Arimataia, en respekterad medlem av rådet som väntade på Guds rike, modig nog att gå till Pilatus och be att få ta hand om Jesus kropp.

⁴⁴ Pilatus hade svårt att tro att Jesus redan var död, så han kallade till sig officeren för att fråga honom om Jesus verkligen redan hade dött. ⁴⁵ När officeren bekräftade det, lät han Josef ta kroppen.

⁴⁶ Josef köpte linnetyg, tog ner Jesus, lindade honom i tyget och lade honom i en grav som var uthuggen i berget. Sedan rullade han en sten framför ingången till graven. ⁴⁷ Både Maria från Magdala och Maria, Joses mor, såg var Jesus kropp lades.

²⁷ Samtidigt med Jesus blev också två brottslingar korsfästa, en på var sida om honom.^{[a] 29} Och de som gick förbi hånade Jesus och skakade på huvudet och sa: ”Se där ja! Var det inte du som skulle riva ner templet och bygga upp det igen på tre dagar? ³⁰ Rädda dig själv nu och kliv ner från korset!”

³¹ Även översteprästerna och de skriftlärda gjorde sig lustiga över honom och sa till varandra:

”Han var bra på att rädda andra, men han kan inte rädda sig själv! ³² Skulle han vara Messias, Israels kung? Ja, om vi får se honom kliva ner från korset, då ska vi tro på honom!”

Också de som var korsfästa tillsammans med honom hånade honom.

Jesus dör på korset

(Matt 27:45-56; Luk 23:44-49; Joh 19:28-30)

³³ När klockan var tolv blev det mörkt över hela jorden, och mörkret varade ända fram till klockan tre. ³⁴ Vid tretiden ropade Jesus med hög röst: ”Eloi, Eloi, lema sabachtani?” (det betyder: ”Min Gud, min Gud, varför har du övergett mig?”)^[b]

³⁵ Några av dem som stod där i närheten hörde det och sa: ”Hör, han ropar på Elia!” ³⁶ En av dem sprang bort och fyllde en svamp med surt vin, och satte den på en käpp och höll upp den så att han kunde dricka. ”Låt oss se om Elia kommer och tar ner honom!”, sa han.

³⁷ Men Jesus ropade högt och slutade att andas^[c]. ³⁸ Då brast förhänget i templet^[d] i två delar, uppifrån och ända ned.

³⁹ När den romerska officeren, som stod framför honom, såg på vilket sätt Jesus gav upp andan, ropade han: ”Den mannen var verkligen Guds Son!”

⁴⁰ Några kvinnor stod också en bit bort och såg på. Bland dem var Maria från Magdala och den Maria som var mor till Jakob den yngre och Joses, och Salome. ⁴¹ De hade följt Jesus och hjälpt honom då han var i Galileen. Där fanns också många andra kvinnor som följt med Jesus till Jerusalem.

Jesus begravs

(Matt 27:57-61; Luk 23:50-56; Joh 19:38-42)

⁴² Detta hände på fredagen, förberedelsedagen, alltså dagen före sabbaten^[e]. Och när kvällen^[f] närmade sig ⁴³ var Josef från Arimataia, en respekterad medlem av rådet som väntade på Guds rike, modig nog att gå till Pilatus och be att få ta hand om Jesus kropp.

⁴⁴ Pilatus hade svårt att tro att Jesus redan var död, så han kallade till sig officeren för att fråga honom om Jesus verkligen redan hade dött. ⁴⁵ När officeren bekräftade det, lät han Josef ta kroppen.

⁴⁶ Josef köpte linnetyg, tog ner Jesus, lindade honom i tyget och lade honom i en grav som var uthuggen i berget. Sedan rullade han en sten framför ingången till graven. ⁴⁷ Både Maria från Magdala och Maria, Joses mor, såg var Jesus kropp lades.

³² Två brottslingar fördes också ut för att avrättas tillsammans med Jesus. ³³ Och när man kom till den plats som kallas Skallen korsfäste de honom tillsammans med brottslingarna, en på var sida om honom. ³⁴ Jesus bad: ”Fader, förlåt dem, för de vet inte vad de gör.” De kastade sedan lott om hans kläder och delade dem mellan sig.^[a]

³⁵ Folkhopen stod och tittade på, och medlemmarna i rådet hånade honom: ”Han var bra på att rädda andra”, sa de. ”Nu får han rädda sig själv, om han är Guds Messias, den utvalde.”

³⁶ Även soldaterna hånade honom. De räckte honom surt vin ³⁷ och sa: ”Om du är judarnas kung, så rädda dig själv!” ³⁸ Man hade nämligen satt upp en skylt ovanför Jesus, där det stod: Detta är judarnas kung.

³⁹ En av de brottslingar som hängde där hånade honom också och sa: ”Är det inte du som är Messias? Rädda då dig själv och oss!”

⁴⁰ Men den andra brottslingen tillrättavisade honom och sa: ”Fruktar du inte ens Gud, du som fått samma dom? ⁴¹ Vi får det vi förtjänar, vi har dömts för våra brott, men den här mannen har inte gjort något ont.” ⁴² Sedan sa han: ”Jesus, kom ihåg mig den dag du kommer med ditt rike.”

⁴³ Jesus svarade: ”Sannerligen säger jag dig att du idag ska vara med mig i paradiset.”^[b]

Jesus dör på korset

(Matt 27:45-56; Mark 15:33-41; Joh 19:28-30)

⁴⁴ Klockan var nu runt tolv på dagen. Då blev det mörkt över hela jorden ända fram till klockan tre, ⁴⁵ för solen förmörkades helt. Och förhänget ^[c] i templet brast i två delar. ⁴⁶ Samtidigt ropade Jesus med hög röst: ”Fader, i dina händer överlämnar jag min ande”^[d], och med de orden slutade han att andas.

⁴⁷ Den romerska officeren, som såg vad som hände, prisade då Gud och sa: ”Han måste verkligen ha varit en rättfärdig man.” ⁴⁸ När folket, som hade samlats för att se på, såg vad som hände, slog de sig mot bröstet och gick hem. ⁴⁹ Men alla hans vänner, däribland kvinnorna som hade följt med honom från Galileen, stod på avstånd och såg alltihop.

Jesus begravs

(Matt 27:57-61; Mark 15:42-47; Joh 19:38-42)

⁵⁰ Nu fanns det en man som hette Josef och var medlem i rådet, en god och rättfärdig man, ⁵¹ som inte var delaktig i de andras beslut och handlingar. Han var från staden Arimataia i Judeen och väntade på Guds rike. ⁵² Josef gick till Pilatus och bad att få Jesus kropp. ⁵³ Han tog sedan ner kroppen och lindade den i linnetyg och lade den i en grav som var uthuggen i en klippa och där ännu ingen hade blivit lagd. ⁵⁴ Detta var på förberedelsedagen, just innan sabbaten skulle börja.

⁵⁵ Kvinnorna som hade följt med Jesus från Galileen gick efter och såg hur hans kropp lades i graven. ⁵⁶ Sedan gick de hem och gjorde i ordning välluktande oljor. Men på sabbaten höll de sig stilla, i enlighet med budordet.