(A) för hennes sår kan inte läkas,
        det har kommit ända till Juda,
    det har nått ända till mitt folks port,
        ända till Jerusalem.

10 (B) Förkunna det inte i Gat[a],
        gråt inte så bittert!
    I Bet-Leafra vältrar jag mig
        i stoftet.
11 (C) Dra ut i nakenhet och skam,
        ni som bor i Shafir!
    De som bor i Saanan
        vågar sig inte ut.
    Sorgeropen i Bet-Haesel
        gör att ni inte kan stanna där.
12 (D) De som bor i Marot
        våndas efter det goda,
    för en olycka har kommit
        från Herren till Jerusalems port.
13 (E) Spänn travare för vagnen,
        ni som bor i Lakish,
    ni som var orsaken till synd
        hos dottern Sion,
    för det var hos er man fann
        Israels överträdelser.
14 (F) Därför ska du ge skiljebrev
        åt Moreshet-Gat.
    Husen i Aksib har blivit
        som en lögn för Israels kungar.
15 (G) Än en gång ska jag låta erövraren
        drabba er, ni som bor i Maresha.
    Israels härlighet ska komma
        till Adullam[b].[c]

16 Raka dig skallig[d]
    och skär av ditt hår
        för barnen som var din glädje.
    Gör ditt huvud kalt som gamens,
        för de ska föras bort från dig.

Read full chapter

Footnotes

  1. 1:10 Förkunna det inte i Gat   Anspelning på Davids klagosång efter filisteernas invasion (2 Sam 1:20).
  2. 1:10f De uppräknade orterna i vers 10-15 låg i Låglandet sydväst om Jerusalem runt Mikas hemstad Moreshet-Gat. De härjades av assyriern Sanherib 701 f Kr (2 Kung 18:13, 2 Krön 32:1). I verserna finns flera anspelningar på ortnamnen (t ex Leafra, ”i stoft”, och Aksib, ”sviker”).
  3. 1:15 Adullam   Hit flydde David en gång från Gat (2 Sam 22:1).
  4. 1:16 Raka dig skallig   Uttryck för svår sorg (jfr Job 1:20, Jer 41:5).