^4 (A) Rikedom hjälper inte
        på vredens dag,
    men rättfärdighet räddar
        från döden.

⁵ Den hederliges rättfärdighet
        jämnar hans väg,
    den gudlöse faller
        genom sin gudlöshet.

^6 (B) De ärligas rättfärdighet räddar dem,
    de trolösa fångas av sina begär.

^7 (C) När en gudlös dör
        försvinner hans hopp,
    vad de onda^[a] väntar på går förlorat.

^8 (D) Den rättfärdige räddas ur nöden,
    den gudlöse drabbas i hans ställe.

^9 (E) Med sin mun fördärvar
        den gudlöse sin nästa,
    genom kunskap räddas
        de rättfärdiga.

^10 (F) De rättfärdigas framgång
        ger glädje i staden,
    när de gudlösa förgås
        blir det jubel.

¹¹ Genom de ärligas välsignelse
        upphöjs en stad,
    genom de gudlösas mun
        rivs den ner.

^12 (G) Den som föraktar sin nästa
        är utan vett,
    den som har förstånd tiger.

^13 (H) Skvallraren förråder hemligheter,
    ett trofast hjärta
        döljer vad det vet.

^14 (I) Utan ledning faller ett folk,
        när många ger råd går det väl.

^15 (J) Den som går i borgen
        för en främling råkar illa ut,
    den som avskyr handslag är trygg.

¹⁶ En älsklig kvinna vinner ära,
    våldsverkare^[b] vinner rikedom.

¹⁷ Den barmhärtige gör väl
        mot sin själ,
    den grymme skadar sitt eget kött.

^18 (K) Den gudlöse gör en bedräglig vinst,
    den som sår rättfärdighet
        får en säker lön.

^19 (L) Den som står fast i rättfärdighet
        vinner liv,
    den som jagar efter ont
        går mot sin död.

^20 (M) Herren avskyr förvridna hjärtan,
    de som lever hederligt
        behagar honom.

^21 (N) De onda blir förvisso
        inte ostraffade,
    men de rättfärdigas
        efterkommande går fria.

²² Som en guldring
        i grisens tryne
    är skönhet hos en kvinna
        utan vett^[c].

^23 (O) Vad de rättfärdiga önskar
        är enbart det goda,
    vad de gudlösa kan hoppas på
        är vrede.

^24 (P) Den ene strör ut och får ändå mer,
    den andre snålar^[d]
        och blir bara fattigare.

^25 (Q) En generös^[e] själ blir rikt mättad,
    den som vederkvicker andra
        blir själv vederkvickt.

²⁶ Den som undanhåller sin säd
        förbannas av folket,
    välsignelse kommer
        över den som vill sälja.

^27 (R) Den som söker det goda
        strävar efter nåd,
    den som jagar efter det onda
        drabbas av det själv.

^28 (S) Den som litar till sin rikedom
        kommer på fall,
    men de rättfärdiga
        ska grönska som löven.

²⁹ Den som drar olycka över sitt hus
        får ärva vind,
    dåren blir slav
        åt den som har ett vist hjärta.

^30 (T) Den rättfärdiges frukt
        är ett livets träd,
    den som vinner själar är vis.^[f]

^31 (U) Om den rättfärdige
        får sin lön på jorden,^[g]
    hur mycket mer då
        den gudlöse och syndaren!

^2 (B) Res ett baner på ett kalt berg,
        ropa högt till dem,
    vinka med handen
        att de ska dra in
    genom de mäktigas portar.
^3 (C) Jag har befallt mina heliga
    och kallat mina krigare
        till mitt vredesverk,
    min stolta, jublande skara.

⁴ Hör, det dånar på bergen
        som av ett stort folk!
    Hör, det sorlar av riken,
        av samlade hednafolk!
    Herren Sebaot mönstrar
        sin krigshär.
⁵ De kommer från fjärran land,
        från himlens ände,
    Herren och hans vredes redskap,
        för att fördärva hela landet.
^6 (D) Jämra er, för Herrens dag är nära.
    Den kommer som förödelse
        från den Allsmäktige.
^7 (E) Därför sjunker alla händer,
    och alla människors hjärtan
        tappar modet.
^8 (F) De grips av skräck,
    av plågor och smärtor,
        av vånda som en födande kvinna.
    Häpen stirrar den ene på den andre,
        deras ansikten blossar
            som lågor av eld.

^9 (G) Se, Herrens dag kommer,
    fruktansvärd med harm
        och brinnande vrede,
    för att ödelägga landet
        och utrota syndarna som bor där.
^10 (H) För himlens stjärnor och stjärnbilder
        ger inte längre sitt ljus.
    Solen går upp mörk
        och månen ger inte sitt sken.^[b]
11 (I) Jag ska straffa
    världen för dess ondska,
        de gudlösa för deras skuld.
    Jag ska göra slut
        på de stoltas övermod
    och slå ner tyrannernas högmod.
^12 (J) Jag ska göra människor
        mer sällsynta än fint guld,
    män mer sällsynta
        än guld från Ofir.
^13 (K) Därför ska jag få himlen att darra
    och jorden att gunga och skaka
        i sina grundvalar –
    genom Herren Sebaots harm,
        på hans brinnande vredes dag.
¹⁴ Som bortjagade gaseller
        och får som ingen samlar
    ska de alla vända hem och fly,
        var och en till sitt folk och land.
¹⁵ Var och en som påträffas
        ska bli genomborrad,
    var och en som grips
        ska falla för svärd.
^16 (L) Deras spädbarn ska krossas
        inför deras ögon,
    deras hus ska plundras
        och deras kvinnor våldtas.

^17 (M) Se, jag ska egga upp mederna^[c]
        mot dem,
    de som inte bryr sig om silver
        och inte frågar efter guld.
^18 (N) Deras bågar fäller unga män,
    de har inget förbarmande
        med fostret i moderlivet,
    deras ögon har inget medlidande
        med barn.
^19 (O) Med Babel, rikenas krona,
        kaldeernas vackra stolthet,
    ska det gå som när Gud
        ödelade Sodom och Gomorra.
²⁰ Aldrig mer ska det bli bebyggt,
    från släkte till släkte
        ska det ligga obebott.
    Ingen arab ska där slå upp sitt tält,
        ingen herde slå läger
            med sin hjord.
^21 (P) Där ska öknens djur lägga sig ner,
        dess hus ska fyllas av ugglor.
    Där ska strutsar bo,
        där ska getabockar
            hoppa omkring.
²² Schakaler ska tjuta i dess slott
    och ökenhundar
        i de praktfulla palatsen.
    Dess tid kommer snart,
        dess dagar ska inte fördröjas.