^13 (A) Den onde snärjs i sina läppars synd,
    men den rättfärdige slipper ut
        ur nöden.

^14 (B) Av munnens frukt
        blir man mättad med gott,
    vad människans händer har gjort
        får hon tillbaka.

^15 (C) Dåren tycker själv hans väg är rätt,
    vis är den som lyssnar till råd.

^16 (D) Dåren visar genast sin vrede,
    klok är den som döljer en skymf.

^17 (E) Den ärlige talar sanning,
    ett falskt vittne bedrar.

^18 (F) Tanklösa ord kan hugga som svärd,
    men de visas tunga ger läkedom.

¹⁹ Sanna ord består för evigt,
    en lögnaktig tunga
        bara ett ögonblick.

²⁰ De som smider onda planer
        har svek i hjärtat,
    de som främjar frid får glädje.

^21 (G) Inget ont drabbar den rättfärdige,
    men de gudlösa får olycka
        i fullt mått.

^22 (H) Herren avskyr falska läppar,
    de som handlar i sanning
        behagar honom.

^23 (I) En klok man döljer sin kunskap,
    dårars hjärtan ropar ut
        sitt oförnuft.

^24 (J) Flitig hand får härska,
    den late tvingas till trältjänst.

^25 (K) Bekymmer tynger en mans hjärta,
    ett vänligt ord ger det glädje.

^26 (L) Den rättfärdige väljer sitt sällskap,
    de gudlösas väg leder andra vilse.

²⁷ Den late får inte tag i^[a] sitt villebråd,
    flit är för människan
        en dyrbar skatt.^[b]

²⁸ På rättfärdighetens väg är liv,
    på den vägen finns ingen död.

^2 (A) Av munnens frukt får man njuta gott,
    men de trolösa hungrar efter våld.