Ordspråksboken 5
Svenska Folkbibeln 2015
Varning för sexuell omoral
5 Min son, lyssna till min vishet,
vänd ditt öra till min klokhet,
2 så att du tar vara på gott omdöme
och dina läppar bevarar kunskapen.
3 (A) För en trolös kvinnas läppar
dryper av honung,
hennes mun är halare än olja,
4 (B) men till sist blir hon
bitter som malört,
vass som ett tveeggat svärd.
5 (C) Hennes fötter styr ner mot döden,
till dödsriket drar hennes steg.
6 På livets väg tänker hon inte,
hennes stigar leder vilse
utan att hon märker det.
7 Lyssna nu på mig, barn,
vik inte bort från min muns ord.
8 Låt din väg gå långt från henne,
kom inte nära dörren
till hennes hus.
9 Annars får du ge din kraft åt andra,
dina år åt en grym herre.
10 Främlingar mättar sig
av din rikedom[a]
och ditt arbetes frukt hamnar
i en annans hus.
11 Till slut ska du sucka,
när din kropp och ditt hull
tynar bort,
12 och säga:
”Hur kunde jag hata förmaning,
hur kunde mitt hjärta
förakta tillrättavisning!
13 Varför lyssnade jag inte
till mina lärares röst?
Varför vände jag inte mitt öra
till dem som undervisade mig?
14 (D) Hur nära var det inte
att jag drabbades[b] av allt ont
mitt i den samlade församlingen!”
15 (E) Drick vatten ur din egen brunn,
det som rinner ur din egen källa.
16 Ska dina källor
rinna ut på gatan,
dina vattenbäckar på torgen?
17 Nej, de ska tillhöra dig, bara dig,
och inga främlingar jämte dig.
18 (F) Må din källa vara välsignad,
och gläd dig över
din ungdoms hustru,
19 den älskliga hinden,
den sköna gasellen.
Låt hennes bröst
alltid tillfredsställa dig,
hennes kärlek ständigt berusa dig.
20 (G) Min son, varför låta dig berusas
av en främmande kvinna
och famna en som inte är din?
21 (H) Inför Herrens ögon
är människans vägar uppenbara,
han betraktar alla hennes steg.[c]
22 (I) Den gudlöse fångas
av sina egna missgärningar
och fastnar i sina synders snaror.
23 Han dör av brist på förmaning,
i sin stora dårskap går han vilse.
Ordspråksboken 5
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
5 Var uppmärksam på min vishet, min son,
och lyssna till min insikt,
2 så att du bevarar din klokhet
och låter kunskapen styra dina ord.
3 En främmande kvinnas läppar dryper av honung,
och halare än olja är hennes tal.
4 Till sist är hon bitter som malört,
skarp som ett tveeggat svärd.
5 Hennes vandring går mot döden,
hennes steg leder ner till dödsriket.
6 Hon tänker inte på livets väg,
hon går på villovägar utan att ens märka det.
7 Lyssna nu på mig, barn,
och vik inte bort från vad jag säger.
8 Håll dig långt borta från henne!
Gå inte ens i närheten av dörren till hennes hus.
9 Annars ger du bort din styrka åt andra
och dina år åt en som är grym,
10 främlingar utnyttjar din styrka,
och allt vad du tjänat ihop kommer någon annan att lägga beslag på.
11 Till slut kommer du att stöna
när din kropp tynar bort.
12 Då ska du säga: ”Hur kunde jag hata förmaning
och så innerligt avsky tillrättavisning?
13 Varför lyssnade jag inte till mina lärare
och vägrade att höra på deras vägledning?
14 Mitt i den samlade menigheten
har jag kommit till ruinens brant.”
15 Drick vatten ur din egen brunn,
vatten som rinner ur din egen källa.
16 Skulle dina källor rinna ut på gatan,
dina strömmar på torgen?
17 Nej, behåll dem för dig själv,
dela dem inte med någon annan.
18 Må din källa vara välsignad,
och gläd dig över din ungdoms hustru,
19 den älskliga hinden, den vackra gasellen.
Låt hennes bröst alltid vara din njutning
och hennes kärlek alltid berusa dig.
20 Varför skulle du, min son,
berusas av en främmande kvinna
och slå armarna om den som inte är din?
21 Herren ser alla människans förehavanden,
han vakar noga över alla hennes vägar.
22 Den onde blir en fånge i sina egna missgärningar,
han fastnar i sin egen synds snaror.
23 Han dör i brist på vägledning,
hans dårskap leder honom vilse.
Ordspråksboken 5
Svenska 1917
5 Min son, akta på min vishet, böj ditt öra till mitt förstånd,
2 så att du bevarar eftertänksamhet och låter dina läppar taga kunskap i akt.
3 Se, av honung drypa en trolös kvinnas läppar, och halare än olja är hennes mun.
4 Men på sistone bliver hon bitter såsom malört och skarp såsom ett tveeggat svärd.
5 Hennes fötter styra nedåt mot döden till dödsriket draga hennes steg.
6 Livets väg vill hon ej akta på; hennes stigar äro villostigar, fastän hon ej vet det.
7 Så hören mig nu, I barn, och viken icke ifrån min muns tal.
8 Låt din väg vara fjärran ifrån henne, och nalkas icke dörren till hennes hus.
9 Må du ej åt andra få offra din ära, ej dina år åt en som hämnas grymt;
10 må icke främmande få mätta sig av ditt gods och dina mödors frukt komma i en annans hus,
11 så att du själv på sistone måste sucka, när ditt hull och ditt kött är förtärt.
12 och säga: »Huru kunde jag så hata tuktan, huru kunde mitt hjärta så förakta tillrättavisning!
13 Varför lyssnade jag icke till mina lärares röst, och böjde icke mitt öra till dem som ville undervisa mig?
14 Föga fattas nu att jag har drabbats av allt vad ont är, mitt i församling och menighet.
15 Drick vatten ur din egen brunn det vatten som rinner ur din egen källa.
16 Icke vill du att dina flöden skola strömma ut på gatan, dina vattenbäckar på torgen?
17 Nej, dig allena må de tillhöra, och ingen främmande jämte dig.
18 Din brunn må vara välsignad, och av din ungdoms hustru må du hämta din glädje;
19 hon, den älskliga hinden, den täcka gasellen, hennes barm förnöje dig alltid, i hennes kärlek finne du ständig din lust.
20 Min son, icke skall du hava din lust i en främmande kvinna? Icke skall du sluta din nästas hustru i din famn?
21 Se, för HERRENS ögon ligga var människas vägar blottade, och på alla hennes stigar giver han akt.
22 Den ogudaktige fångas av sina egna missgärningar och fastnar i sin egen synds snaror.
23 Han måste dö, därför att han icke lät tukta sig; ja, genom sin stora dårskap kommer han på fall.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.