Klagan i djupaste nöd

88 (A) En sång, en psalm av Koras söner. För körledaren, till mahalát-leannót[a]. En vishetspsalm av esraiten Heman.[b]

(B) Herre, min frälsnings Gud,
    dag och natt ropar jag till dig.
Låt min bön komma
        inför ditt ansikte,
    vänd ditt öra till mitt rop,
för min själ är mättad med lidanden
    och mitt liv närmar sig dödsriket.

(C) Jag räknas bland dem
        som går ner i graven,
    jag är som en man utan livskraft.
(D) Jag är övergiven bland de döda,
        likt de fallna som ligger i graven,
    dem du inte längre tänker på
        och som inte mer
            är i dina händer.
(E) Du har sänkt mig längst ner i hålan,
    ner i mörkret, ner i djupet.
(F) Din vrede vilar tung över mig,
    alla dina böljor låter du
        skölja över mig. Sela

(G) Du har fjärmat mina förtrogna
        från mig,
    du har gjort mig vidrig för dem,
        fångad så att jag inte kommer ut.
10 (H) Mitt öga förtärs av lidande.
    Herre, jag ropar till dig varje dag,
        jag sträcker mina händer
            mot dig.

11 (I) Gör du under för de döda,
    kan skuggorna resa sig
        och tacka dig? Sela
12 Förkunnar man din nåd i graven,
    din trofasthet i avgrunden?
13 (J) Känner man dina under i mörkret,
    din rättfärdighet i glömskans land?

14 (K) Men jag ropar till dig, Herre,
    om morgonen möter dig min bön.
15 (L) Varför, Herre,
        förkastar du min själ?
    Varför döljer du
        ditt ansikte för mig?
16 Plågad är jag och döende
        från min ungdom,
    jag bär förskräckelser från dig
        och förtvivlar.
17 (M) Din vredes lågor sveper över mig,
    dina fasor förgör mig.
18 Ständigt omsluter de mig
        som vatten,
    omringar mig helt och hållet.
19 (N) Mina nära och kära
        har du fjärmat från mig.
    I mina förtrognas ställe
        har jag bara mörker.

Herrens löfte till David

89 (O) En vishetspsalm av esraiten Etan.[c]

(P) Jag vill sjunga om Herrens
        nådegärningar för evigt,
    med min mun
        förkunna din trofasthet
            från släkte till släkte.
(Q) Jag säger:
        För evigt är din nåd befäst,
    i himlen är din trofasthet
        grundad.

"Jag har slutit förbund
        med min utvalde,
    gett min ed till min tjänare David:[d]
(R) Jag ska låta din ätt bestå för evigt
    och bygga din tron
        från släkte till släkte." Sela

(S) Himlarna prisar dina under, Herre,
    och din trofasthet
        i de heligas församling.
Vem i skyn kan jämföras
        med Herren?
    Vem bland Guds söner kan liknas
        vid Herren?
Gud är fruktad i de heligas råd,
    stor och mer vördad
        än alla omkring honom.

Herre Gud Sebaot,
        vem är som du?
    Stark är du, Herre,
        och din trofasthet omger dig.
10 (T) Du råder över det stolta havet,
    när dess vågor reser sig
        stillar du dem.
11 (U) Du krossade Rahab som en slagen,
    du skingrade dina fiender
        med din mäktiga arm.
12 (V) Din är himlen,
        din är också jorden.
    Du har grundat världen
        med allt vad den rymmer.
13 Nord och syd har du skapat,
    Tabor och Hermon
        jublar i ditt namn.
14 Du har en arm med kraft,
    din hand är mäktig,
        din högra hand är upphöjd.
15 (W) Rätt och rättfärdighet
        är grunden för din tron,
    nåd och sanning
        står inför ditt ansikte.

16 (X) Saligt är det folk
        som vet vad jubel är!
    Herre, de vandrar
        i ditt ansiktes ljus.
17 I ditt namn jublar de ständigt,
    i din rättfärdighet upphöjs de,
18 för du är deras styrka
        och härlighet,
    i din nåd upphöjer du vårt horn.
19 (Y) Ja, vår sköld tillhör Herren,
    vår kung tillhör Israels Helige.

20 (Z) Du talade en gång i en syn
        till dina trogna och sade:
    "Jag har sänt hjälp
        genom en hjälte,
    jag har upphöjt en yngling[e]
        ur folket.
21 (AA) Jag har funnit min tjänare David
    och smort honom
        med min heliga olja.
22 Min hand ska stödja honom,
    min arm ska styrka honom.
23 Ingen fiende ska plundra honom,
    ingen orättfärdig
        ska förtrycka honom.
24 Jag ska krossa hans fiender
        framför honom
    och slå ner dem
        som hatar honom.

25 Min trofasthet och nåd
        ska vara med honom,
    i mitt namn ska hans horn
        bli upphöjt.
26 (AB) Jag ska lägga havet
        under hans hand,
    floderna under hans högra hand.
27 (AC) Han ska ropa till mig:
    "Du är min Far, min Gud
        och min frälsnings klippa!"
28 (AD) Jag ska göra honom
        till den förstfödde,
    till den högste
        bland[f] kungarna på jorden.
29 Jag ska bevara min nåd
        mot honom för evigt,
    mitt förbund med honom
        ska stå fast.
30 (AE) Jag ska låta hans ätt[g]
        bestå i evighet
    och hans tron
        så länge himlen är till.

31 Om hans barn överger
        min undervisning
    och inte följer mina befallningar,
32 (AF) om de bryter mina lagar
    och inte håller mina bud,
33 då ska jag straffa deras brott med ris
    och deras synd med plågor.
34 Men min nåd
        ska jag inte ta ifrån honom,
    jag ska inte svika min trofasthet.
35 (AG) Jag ska inte bryta mitt förbund,
    det mina läppar har sagt
        ska jag inte ändra.
36 (AH) En gång för alla
        har jag svurit vid min helighet,
    jag sviker inte David:
37 (AI) Hans ätt ska bestå för evigt
    och hans tron som solen inför mig,
38 (AJ) den ska bestå som månen
        i evigheters evighet.
    Och vittnet i skyn är trofast." Sela

39 Men nu har du förkastat
    och förskjutit din smorde.
40 Du har upplöst förbundet
        med din tjänare,
    du har vanärat hans krona
        och kastat den till marken.
41 (AK) Du har rivit alla hans murar
    och lagt hans borgar i ruiner.
42 (AL) Alla som passerar på vägen
        plundrar honom,
    han blir hånad av sina grannar.
43 Du lyfte hans motståndares
        högra hand,
    du lät hans fiender jubla.
44 Du lät hans skarpa svärd ge vika
    och stödde honom inte i striden.
45 Du har gjort slut på hans glans
    och slagit hans tron till jorden.
46 Du har förkortat
        hans ungdoms dagar,
    du har täckt honom med skam.
        Sela

47 (AM) Hur länge, Herre,
        ska du hålla dig helt dold?
    Hur länge ska din vrede
        brinna som eld?
48 (AN) Tänk på hur kort mitt liv är,
    hur förgängliga[h] du skapat
        alla människors barn.
49 Vem kan leva och slippa se döden,
    vem kan rädda sin själ
        från dödsrikets våld? Sela

50 (AO) Herre, var är dina nådegärningar
        från förr
    som du lovade David med ed
        i din trofasthet?
51 Herre, tänk på dina tjänares[i] vanära,
    vad jag bär inom mig
        från de många folken,
52 hur dina fiender hånar, Herre,
    hur de hånar din smordes fotspår.


53 Välsignad är Herren i evighet!
    Amen, amen.

Footnotes

  1. 88:1 mahalát-leannót   Troligen en musikterm, en melodi eller ett musikinstrument. Möjliga översättningar: "plågsam sjukdom" eller "dans och sång".
  2. 88:1 esraiten Heman   Berömd vis man på Salomos tid (1 Kung 4:31), troligen identisk med Davids lovsångsledare (1 Krön 16:41).
  3. 89:1 esraiten Etan   Berömd vis man på Salomos tid (1 Kung 4:31), troligen identisk med Davids siare och lovsångsledare (1 Krön 6:44).
  4. 89:4f Psalmisten citerar i vers 4-5 Guds löfte (jfr 2 Sam 7:12, Ps 132:11f).
  5. 89:20 yngling   Annan översättning: "utvald".
  6. 89:28 bland   Annan översättning: "för".
  7. 89:30 ätt   Annan översättning: "ättling" (alltså Messias, Davids son). Även i vers 37.
  8. 89:48 hur förgängliga   Annan översättning: "till vilken tomhet".
  9. 89:51 dina tjänares   Andra handskrifter: "din tjänares".

Bön om räddning i stor nöd

88 En sång, en psalm av Korachs ättlingar. För körledaren, till Mahalat-leannót. Maskil. Av esrachiten Heman.[a]

Herre, min räddnings Gud,
    jag ropar inför dig dag och natt.
Låt min bön komma till dig,
    lyssna till mitt rop!

Jag är bedrövad i djupet av min själ,
    och jag närmar mig dödsriket.
Jag räknas till dem som ska begravas,
    jag är en man utan kraft.
Jag har lagts[b] bland de döda,
    likt de stupade som ligger i graven,
de som är bortglömda och som inte mer får någon hjälp av dig.

Du har lagt mig i gropen,
    i det djupaste mörker.
Din vrede vilar tung över mig.
    Våg efter våg väller över mig. Séla
Du har drivit mina vänner ifrån mig
    och fyllt dem med avsky för mig.
    Jag är fångad och finner ingen utväg.
10 Jag kan inte längre se på grund av all gråt.

Varje dag ropar jag till dig, Herre,
    jag sträcker ut mina händer mot dig.
11 Gör du under för de döda?
    Reser sig deras andar[c] för att prisa dig? Séla
12 Talar man i graven om din nåd,
    i avgrunden om din trofasthet?
13 Är dina under kända i mörkret,
    din rättfärdighet i glömskans land?

14 Jag ropar till dig, Herre,
    och på morgonen stiger min bön till dig.
15 Varför förkastar du mig, Herre?
    Varför döljer du ditt ansikte för mig?

16 Ända från min ungdom har jag varit plågad och nära döden.
    Jag lider av all förtvivlan som du sänder över mig och orkar inte mer.
17 Din vrede har svept över mig,
    jag går under av all skräck.
18 Den omger mig likt vatten hela dagen,
    den sluter sig kring mig från alla sidor.
19 Du har tagit ifrån mig mina älskade och vänner,
    den som nu känner mig är mörkret.

Guds löfte att bevara Davids ättlingar på tronen

89 Maskil. Av esrachiten Etan.[d]

I evighet vill jag sjunga om Herrens nåd,
    för alla kommande generationer vill jag göra din trofasthet känd.
För jag sa: Din nåd består för evigt
    och din trofasthet är befäst i himlen.
”Jag har slutit ett förbund med min utvalde,
    svurit till min tjänare David:
’Jag ska låta din ätt bestå för evigt
    och befästa din tron från generation till generation.’ ” Séla

Himlen prisar dina under, Herre,
    de heligas församling din trofasthet.
För vem i skyn kan jämföra sig med Herren?
    Vem bland Guds söner är lik Herren?
Gud är fruktad i de heligas råd,
    stor och fruktad mer än alla omkring honom.
Herre, härskarornas Gud, vem är som du?
    Du är mäktig, Herre,
och din trofasthet omger dig.

10 Du råder över det brusande havet.
    När vågorna stiger stillar du dem.
11 Du krossade Rahav och slog ihjäl honom.
    Du skingrade dina fiender med din kraft.
12 Din är himlen och din är jorden,
    du har grundlagt världen med allt som finns där.
13 Du skapade norr och söder.
    Tabor och Hermon jublar över ditt namn.
14 Din arm är full av kraft.
    Din hand är stark, och du lyfter den med makt.

15 Rättfärdighet och rättvisa är grunden för din tron,
    nåd och trofasthet går framför dig.
16 Lyckliga är de människor som förstår att jubla inför dig,
    Herre, de vandrar i ljuset av din närhet.
17 De gläder sig dag för dag över ditt namn,
    de lyfts upp av din rättfärdighet.
18 Du är deras ära och styrka,
    och genom din välvilja lyfter du vårt horn.
19 För vår sköld tillhör Herren,
    och vår kung tillhör Israels Helige.

20 I en syn talade du en gång
    till dina fromma och sa:
”Jag har gett en krigare styrka,
    jag har upphöjt en ung man bland folket.
21 Jag har funnit min tjänare David.
    Med min heliga olja har jag smort honom.
22 Min hand ska stödja honom,
    ja, min arm ska styrka honom.
23 Ingen fiende ska tvinga honom till tribut,
    ingen gudlös ska förtrycka honom.
24 Jag ska krossa hans motståndare framför honom
    och slå ner dem som hatar honom.
25 Min trofasthet och nåd ska vara med honom,
    och i mitt namn ska hans horn lyftas.
26 Jag ska lägga havet under hans hand,
    floderna i hans makt.
27 Han ska ropa till mig:
    ’Du är min Gud, min far och min räddnings klippa.’
28 Jag ska göra honom till en förstfödd,
    till den högste bland kungarna på jorden.
29 Jag ska visa honom nåd i evighet,
    och mitt förbund med honom ska stå fast.
30 Jag ska låta hans ätt bestå för alltid
    och hans tron så länge himlen består.

31 Om hans barn överger min lag
    och inte följer mina bud,
32 om de bryter mot mina förordningar
    och inte lyder mina befallningar,
33 kommer jag att straffa deras synd med ris
    och deras missgärning med slag.
34 Men jag ska inte ta bort min nåd från honom
    eller svika i min trofasthet.
35 Jag ska inte bryta mitt förbund
    eller ändra på något av det jag har sagt,
36 för jag har svurit i min helighet
    – och jag ska inte ljuga för David – 
37 att hans ätt ska få bestå för evigt
    och hans tron inför mig som solen,
38 för evigt som månen,
    det trofasta vittnet i skyn.” Séla

39 Men du har förkastat, stött bort
    och varit vred på din smorde.
40 Du har upphävt förbundet med din tjänare,
    du har vanärat hans krona i smutsen.
41 Du har brutit ner alla hans murar
    och raserat hans fästen.
42 Alla som kommer förbi på vägen plundrar honom,
    och hans grannar hånar honom.
43 Du har styrkt hans motståndare
    och låtit hans fiender glädja sig.
44 Du har gjort hans svärd obrukbart
    och vägrat hjälpa honom i striden.
45 Du har gjort slut på hans härlighet
    och vält omkull hans tron.
46 Du har förkortat hans ungdomstid
    och klätt honom i skam. Séla

47 Herre, hur länge ska du hålla dig gömd,
    hur länge kommer din vrede att brinna som eld?
48 Tänk på hur flyktig min livstid är,
    hur förgängliga du har skapat alla människobarn.
49 Kan en människa leva och slippa se döden?
    Vem kan rädda sig undan dödsrikets makt? Séla
50 Herre, var finns nu din nåd från förr,
    den som du i trofasthet lovade David med ed?
51 Herre, tänk på din tjänares vanära,
    vad jag måste utstå från andra folk!
52 Dina fiender hånar mig, Herre,
    de hånar din smorde överallt där han går fram.

53 Välsignad är Herren i evighet!
Amen, amen!

Footnotes

  1. 88:1 Betydelsen av Mahalat-leannót är okänd (se även not till 53:1), liksom av Maskil (se not till 32:1). För esrachiten Heman 1 Krön 2:6 där han nämns tillsammans med Etan (se även Ps 89:1); esrachiten kan betyda infödd men är mer troligt bara en information om hans släkthärstamning.
  2. 88:6 Grundtextens innebörd är osäker.
  3. 88:11 Andar är här använt poetiskt. Se vidare not till Jes 14:9.
  4. 89:1 Se not till 88:1 och 32:1.