14 [a]Han lät ingen förtrycka dem,
    han straffade kungar
        för deras skull:
15 "Rör inte mina smorda,
    gör inte mina profeter något ont!"

16 [b]Han sände svält över landet
    och lät dem lida brist på bröd,
17 [c]men han sände en man
        framför dem,
    Josef som såldes till slav.
18 [d]Man slog hans fötter i bojor
    och lade järn om hans hals,
19 [e]tills det han sagt slog in
    och Herrens ord
        bevisade hans oskuld.
20 [f]Då släpptes han
        på kungens befallning,
    folkens härskare gav honom fri.
21 [g]Han satte honom till herre
        över sitt hus,
    till härskare över allt han ägde,
22 [h]till att binda[i] hans furstar
        efter sin vilja
    och lära hans äldste vishet.

23 [j]Och Israel kom till Egypten,
    Jakob blev gäst i Hams land.
24 [k]Herren gjorde sitt folk
        mycket fruktsamt,
    starkare[l] än deras fiender.
25 [m]Han vände deras hjärtan
    till att hata hans folk,
        till att handla svekfullt
            mot hans tjänare.

26 [n]Han sände Mose, sin tjänare,
    och Aron som han utvalt.
27 [o]De gjorde hans tecken[p] bland dem
    och under i Hams land.
28 [q]Han sände mörker
        och allt blev mörkt,
    och de stod inte emot[r] hans ord.
29 [s]Han förvandlade deras vatten
        till blod
    och lät deras fisk dö.
30 [t]Deras land vimlade av grodor,
    ända in i deras kungars kamrar.
31 [u]Han befallde,
    och det kom flugsvärmar
            och mygg
        över hela deras rike.
32 [v]Han gjorde regnet till hagel
    och sände eldslågor i deras land.
33 Han slog ner deras vinstockar
        och fikonträd
    och knäckte träden i deras rike.
34 [w]Han befallde,
    och det kom gräshoppor
        och gräshoppslarver
            i oräknelig mängd.
35 De åt upp all grönska i landet,
    slukade grödan på marken.
36 [x]Han slog allt förstfött i landet,
    förstlingen av all deras livskraft.

37 [y]Så förde han ut dem
        med silver och guld,
    i hans stammar stapplade ingen.
38 Egypten gladde sig när de drog ut,
    skräck för Israel hade fallit
        över dem.
39 [z]Han bredde ut ett moln till skydd
    och en eld till att lysa i natten.
40 [aa]De bad, och han sände vaktlar
    och mättade dem
        med bröd från himlen.
41 [ab]Han öppnade klippan
        och vattnet flödade,
    det rann i öknen som en ström,
42 för han tänkte på sitt heliga löfte
    till sin tjänare Abraham.

43 Så förde han ut
    sitt folk med fröjd,
        sina utvalda med jubel.
44 [ac]Han gav dem hednafolkens länder,
    det folken förvärvat fick de ärva,
45 [ad]för att de skulle hålla hans lagar
    och följa hans undervisning.
        Halleluja!

Read full chapter

14 lät han ingen förtrycka dem,
    och han straffade kungar för deras skull.
15 ”Rör inte mina smorda,
    skada inte mina profeter!”

16 Han sände hungersnöd över landet
    och förstörde deras matförråd.
17 Men han hade före dem sänt en man, Josef,
    som såldes som slav.
18 Bojor sattes på hans fötter
    och en järnring runt hans hals,
19 tills den dag hans ord gick i uppfyllelse,
    och Herrens ord gav honom rätt.
20 Då lät kungen släppa honom fri,
    folkens kung befriade honom.
21 Kungen gjorde honom till herre över sitt hus,
    till härskare över hela sin egendom,
22 för att leda hans furstar som han ville
    och lära hans äldste vishet.

23 Israel kom till Egypten,
    Jakob blev gäst i Hams land.
24 Han gjorde sitt folk mycket fruktsamt,
    han gjorde dem mer talrika än deras fiender.
25 Han vände egypterna till att hata hans folk,
    till konspiration mot hans tjänare.
26 Han sände sin tjänare Mose,
    och Aron, som han hade utvalt.
27 De utförde hans tecken bland dem,
    under i Hams land.
28 Han sände mörker, så att allting blev mörkt.
    De hade inte[a] gjort uppror mot hans ord.
29 Han förvandlade deras vatten till blod
    och lät deras fiskar dö.
30 Deras land vimlade av grodor,
    ända in i deras furstars sängkammare.
31 Han befallde, och svärmar av flugor kom,
    mygg över hela deras land.
32 I stället för regn gav han dem hagel
    och eldslågor i landet.
33 Han slog ner deras vinrankor och fikonträd,
    och alla träd vräktes omkull i deras land.
34 På hans befallning kom gräshoppssvärmar
    och ett oräkneligt antal gräshoppsyngel.
35 De åt upp allt grönt i deras land,
    och de åt upp skörden på deras mark.
36 Slutligen dödade han allt förstfött i deras land,
    alla deras manliga nyfödda.
37 Sedan förde han dem ut ur landet med silver och guld,
    och det fanns ingen i dess stammar som stapplade.
38 Egypterna gladde sig när de gav sig iväg,
    för de hade drabbats av fasor för Israels skull.

39 Han bredde ut ett moln som skydd
    och en eld som lyste om natten.
40 De[b] bad, och han sände vaktlar,
    han mättade dem med bröd från himlen.
41 Han öppnade en klippa, och vattnet forsade fram.
    Det flöt som en flod genom det torra landet.

42 För han tänkte på sitt heliga löfte
    till sin tjänare Abraham.
43 Han ledde ut sitt folk under jubel,
    sina utvalda under glädjerop.
44 Han gav dem land som tillhört andra folk.
    De fick överta frukten av deras möda,
45 för att de skulle hålla hans bud och lyda hans lagar.

Halleluja!

Read full chapter

Footnotes

  1. 105:28 De kan syfta på Mose och Aron. I Septuaginta m.fl. saknas inte, och tanken blir då: de hade gjort uppror…
  2. 105:40 Egentligen han eller det, syftande på folket. Översättningen följer här Septuaginta m.fl.