(A) Herre, utrota alla hala läppar
    och tungan som talar stora ord,
(B) dem som säger:
    "Med vår tunga har vi makt,
        våra läppar är med oss.
    Vem är herre över oss?"[a]

(C) "De svaga förtrycks
        och de fattiga klagar –
    nu griper jag in", säger Herren,
        "jag ska ge frälsning
            åt den som längtar efter det[b]."
(D) Herrens ord är rena ord,
    silver luttrat i degel av jord,
        renat sju gånger.
Du, Herre, ska bevara dem,
    du ska för evigt beskydda dem[c]
        från detta släkte.
Runt omkring går gudlösa fram,
    när det usla hålls högt
        bland människors barn.

Read full chapter

Footnotes

  1. 12:5 tunga … läppar   Båda dessa ord kan användas i betydelsen "språk".
  2. 12:6 den som längtar efter det   Annan översättning: "den som blir föraktad".
  3. 12:8 beskydda dem   Andra handskrifter (så Septuaginta): "beskydda oss".