Ödmjuk förtröstan

131 [a]En pilgrimssång av David.

Herre, mitt hjärta är inte högmodigt,
        mina ögon är inte stolta.
    Jag ägnar mig inte åt stora ting,
        åt sådant som är för svårt för mig.
Nej, jag har lugnat och stillat min själ
        som ett avvant barn hos sin mor.
    Som ett avvant barn
        är min själ i mig.[b]

Israel, hoppas på Herren,
    från nu och till evig tid!

Footnotes

  1. 131:1 Ps 18:28, 101:5, Jes 2:12.
  2. 131:2 Som ett avvant barn är min själ i mig   Annan översättning: "Som det avvanda barnet hos mig är min själ".

Den som litar på Herren är förnöjd

131 En vallfartssång. Av David.

Herre, jag är inte stolt och högfärdig.
    Jag går inte in i stora ting,
    sådant som jag inte begriper mig på.
Nej, jag har lugnat ner mig och är stilla,
    som ett spädbarn,
    som ett litet barn i sin mors famn.

Hoppas på Herren, Israel,
    nu och för evigt.

131 En vallfartssång; av David. HERRE, mitt hjärta står icke efter vad högt är, och mina ögon se ej efter vad upphöjt är, och jag umgås icke med stora ting, med ting som äro mig för svåra.

Nej, jag har lugnat och stillat min själ; såsom ett avvant barn i sin moders famn, ja, såsom ett avvant barn, så är min själ i mig.

Hoppas på HERREN, Israel, från nu och till evig tid.