Skapelsens och Ordets uppenbarelse

19 För körledaren. En psalm av David.

(A) Himlarna vittnar
        om Guds härlighet,
    himlavalvet förkunnar
        hans händers verk.
Dag berättar för dag,
    natt ger kunskap till natt,
utan tal och utan ord,
    utan att man hör deras röst.
(B) Deras röst[a] når ut över hela jorden,
    deras ord till världens ände.

I himlen har han gjort
        en hydda åt solen.[b]
Den liknar en brudgum
        som kommer ut ur sin kammare,
    den jublar som en hjälte
        över att löpa sin bana.
Vid himlens ena ände går den upp
    och följer sitt kretslopp
        till den andra.
    Ingenting är dolt för dess hetta.

(C) Herrens undervisning är fullkomlig,
        den ger nytt liv åt[c] själen.
    Herrens vittnesbörd är sant,
        det ger vishet åt enkla människor.
(D) Herrens befallningar är rätta,
        de ger glädje åt hjärtat.
    Herrens bud är klart,
        det ger ljus åt ögonen.
10 Herrens vördnad är ren,
        den består för evigt.
    Herrens domar är sanna,
        de är alla rättfärdiga.

11 (E) De är mer värda än guld,
        än mängder av fint guld.
    De är sötare än honung,
        än renaste honung.
12 (F) Genom dem blir din tjänare varnad.
    Den som följer dem får stor lön.

13 (G) Vem märker hur ofta han felar?
    Förlåt mig mina hemliga brister.
14 (H) Bevara också din tjänare
        från de fräcka[d],
    låt dem inte få makt över mig,
        så blir jag fullkomlig
            och fri från svår synd.
15 (I) Låt min muns ord
    och mitt hjärtas tankar behaga dig,
        Herre, min klippa och återlösare.

Footnotes

  1. 19:5 Citeras av Paulus i Rom 10:18 för att visa att alla människor har fått kunskap om Gud.
  2. 19:5 röst   Så Septuaginta och Rom 10:18. Annan översättning: "utsträckning".
  3. 19:8 ger nytt liv åt   Annan översättning (så Septuaginta): "återför", "omvänder".
  4. 19:14 de fräcka   Syftar antingen på synder (jfr vers 13) eller på människor.

Guds ära i naturen, lovprisning av hans lag

19 För körledaren. En psalm av David.

Himlarna förkunnar Guds majestät,
    himlavalvet vittnar om hans händers verk.
Dag berättar om det för dag,
    natt förklarar det för natt.
Utan tal, utan ord,
    utan att deras röster hörs
når deras röst[a] ut över hela jorden,
    deras ord till världens ände.
Där har han ställt upp ett tält åt solen,
    som är som en brudgum,
som kommer från sin kammare,
    en hjälte som gläds åt loppet på sin bana.
Solen går upp vid himlens ena ände och går runt till den andra,
    och ingenting kan gömma sig för dess hetta.

Herrens lag är fullkomlig,
    den förnyar livet[b].
Herrens förordningar är fasta,
    de gör den okunnige vis.
Herrens stadgar är rätta,
    de ger hjärtat glädje,
Herrens bud är klara,
    de lyser upp ögonen.
10 Herrens fruktan är ren,
    den består för evigt.
Herrens bestämmelser är sanna,
    de är alla rättfärdiga,
11 mer värdefulla än guld,
    mer än mängder av rent guld,
sötare än honung,
    honung som droppar från vaxkakan.
12 Genom dem varnas din tjänare,
    och den som följer dem får en stor lön.

13 Vem ser sina egna felsteg?
    Befria mig från mina hemliga synder,
14 och bevara mig, din tjänare, för avsiktliga felsteg[c],
    så att de inte får makt över mig.
Då blir jag oskyldig och fri från stor överträdelse.

15 Låt mina ord och mina innersta tankar behaga dig,
    Herre, min klippa, min befriare!

Footnotes

  1. 19:5 Den masoretiska grundtexten har deras linje gick ut över hela jorden. Septuaginta samt Rom 10:18 har deras röst som även valts här i denna vers. Den enda skillnaden mellan de två grundtexterna är en enda bokstav.
  2. 19:8 Eller själen, människans innersta.
  3. 19:14 Eller: bevara…för fräcka människor.