(A) Himlen är skapad
        genom Herrens ord,
    hela dess här
        genom hans muns ande.

Read full chapter

Genom Herrens ord blev himlarna till,
    dess här genom hans muns ande.

Read full chapter

(A) Innan bergen blev till
    och du skapade jorden och världen,
        från evighet till evighet är du,
            Gud.

Read full chapter

Innan bergen föddes, innan du frambringade jorden och världen,
    fanns du, Gud, från evighet till evighet.

Read full chapter

26 [a]För länge sedan[b]
        lade du jordens grund,
    himlarna är dina händers verk.

Read full chapter

Footnotes

  1. 102:26 1 Mos 1:1, Neh 9:6, Ps 8:4, 24:2, 33:6, Hebr 1:10f.
  2. 102:26f Verserna 26-28 citeras i Hebr 1:10-12 med hänsyftning på Kristus som Skapare.

26 För länge sedan lade du jordens grund,
    och himlarna är dina händers verk.

Read full chapter

[a]Du sveper dig i ljus som en mantel,
    du spänner ut himlen som ett tält,
[b]du timrar på vattnen dina salar.
    Du gör molnen till din vagn
        och far fram på vindens vingar.
[c]Du gör vindar till dina sändebud,
    eldslågor till dina tjänare.[d]
[e]Du grundade jorden på dess fästen,
    den vacklar ej till evig tid.
Du täckte den med djupet
        som en dräkt,
    högt över bergen stod vattnen.
[f]Vid din tillrättavisning flydde de,
    för din dundrande röst
        skyndade de bort.
Berg höjde sig, dalar sänkte sig
    på den plats[g] du bestämt för dem.
[h]Du satte en gräns
        som vattnen inte får gå över,
    aldrig mer ska de täcka jorden.

10 Du låter källor flyta fram i dalarna,
    de forsar fram mellan bergen.
11 De vattnar markens alla djur,
    vildåsnor släcker sin törst.
12 Vid dem har himlens fåglar
        sina bon,
    bland grenarna hörs deras sång.
13 Du vattnar bergen från dina salar,
    jorden mättas av det du skapar.
14 [i]Du låter gräs skjuta upp för djuren
        och örter till människans tjänst[j].
    Så låter du bröd
        komma från jorden,
15 [k]och vin som ger glädje
        åt människans hjärta.
    Med olja ger du glans
        åt hennes ansikte,
    och brödet styrker hennes hjärta.

16 Herrens träd blir mättade,
    Libanons cedrar
        som han har planterat.
17 Fåglarna bygger där sina bon,
    storken har sitt hem i cypresserna.
18 Stenbockarna har fått
        de höga bergen,
    klyftorna är klippgrävlingars
        tillflykt.

19 [l]Månen har du gjort
        för att visa tider,
    solen vet när den ska gå ner.
20 Du sänder mörker
        och det blir natt,
    då kommer skogens alla djur
        i rörelse.
21 [m]Unga lejon ryter efter rov
    och begär sin föda av Gud.
22 Solen går upp,
    då drar de sig undan
        och lägger sig ner i sina hålor.
23 Då går människan ut till sin gärning
    och arbetar tills kvällen kommer.
24 [n]Hur mångfaldiga
        är inte dina verk, Herre!
    Med vishet har du gjort dem alla,
        jorden är full av vad du har
            skapat.
25 [o]Där är havet, det stora och vida,
    med ett oräkneligt vimmel av djur,
        både stora och små.
26 [p]Där går skeppen fram,
    och Leviatan som du skapat
        för att leka där.
27 [q]Alla hoppas de på dig,
    att du ska ge dem mat i rätt tid.
28 [r]Du ger dem och de samlar in,
    du öppnar din hand
        och de mättas av goda gåvor.
29 [s]Du döljer ditt ansikte
        och de blir förskräckta,
    du tar ifrån dem deras ande,
        de dör och blir åter till stoft.
30 [t]Du sänder din Ande, då skapas de
    och du förnyar jordens ansikte.

31 [u]Herrens härlighet
        bestå för evigt!
    Herren glädja sig
        över sina verk.
32 [v]Han ser på jorden och den bävar,
    han rör vid bergen och de ryker.

33 [w]Jag vill sjunga till Herren
        så länge jag lever,
    jag vill lovsjunga min Gud
        så länge jag är till.
34 [x]Må min bön behaga honom,
    jag vill glädja mig i Herren.
35 Må syndare försvinna från jorden
        och inga gudlösa mer finnas till.
    Lova Herren, min själ!
        Halleluja!

Read full chapter

Footnotes

  1. 104:2 1 Mos 1:3f, Jes 40:22.
  2. 104:3 Ps 18:11, Amos 9:7.
  3. 104:4 2 Kung 2:11, 6:17, Ps 148:8, Hebr 1:7.
  4. 104:4 Annan översättning (Septuaginta): "Du gör dina änglar till vindar, dina tjänare till eldslågor" (jfr Hebr 1:7). "Vindar", hebr. ruchót, kan också översättas "andar".
  5. 104:5 Job 38:4f, Ps 24:2, 89:12, 102:26.
  6. 104:7 1 Mos 1:9, Ps 18:16, 106:9.
  7. 104:8 Berg höjde sig, dalar sänkte sig på den plats   Annan översättning: "Upp över bergen, ner i dalarna, till den plats".
  8. 104:9 Job 38:8f, Ords 8:29, Jer 5:22.
  9. 104:14 1 Mos 1:11f, 29f, Job 28:5, Ps 147:8f.
  10. 104:14 till människans tjänst   Annan översättning: "för människan att odla".
  11. 104:15 Dom 9:13.
  12. 104:19 1 Mos 1:14.
  13. 104:21 Job 39:1.
  14. 104:24 Ps 40:6, 92:6, 111:2f.
  15. 104:25 1 Mos 1:21, Ps 69:35.
  16. 104:26 Job 40:10, 20f, Ps 74:14, 107:23.
  17. 104:27 Job 39:3, Ps 136:25, 145:15f, 147:9.
  18. 104:28 Matt 6:26.
  19. 104:29 Job 34:14f, Ps 90:3, 146:4, Pred 12:7.
  20. 104:30 Job 33:4, Upp 21:1f.
  21. 104:31 1 Mos 1:31, Ps 111:10.
  22. 104:32 Ps 144:5.
  23. 104:33 Ps 34:2, 63:5, 146:2.
  24. 104:34 Ps 19:15, 71:8.

Han sveper sig i ljus som en klädnad,
    som en tältduk har han spänt upp himlen.
Över vattnen har han timrat sina salar.
    Molnen är hans vagnar,
    och han rider på vindens vingar.
Han gör vindarna till sina budbärare
    och eldslågorna till sina tjänare.

Han har lagt en fast grund för jorden,
    så att den aldrig kan rubbas.
Du bredde ut djupet som en klädnad över den,
    och vattnen stod över bergstopparna.
De flydde vid din tillrättavisning,
    vid ditt dunder tog de till flykten.
Bergen reste sig,
    och i dalarna fick vattnen den plats du bestämde åt dem.
Du satte en gräns för dem,
    och de ska aldrig mer översvämma jorden.

10 Du lät källor springa fram i dalarna,
    och de vällde fram mellan bergen.
11 De ger djuren vatten att dricka.
    Där släcker vildåsnorna sin törst,
12 Vid dem bygger himlens fåglar sina bon
    och låter sin sång höras från trädens grenar.
13 Du sänder regn från dina salar över bergen,
    och jorden mättas med dina goda gåvor.
14 Du låter gräset växa upp åt boskapen
    och örter åt människan att odla.
Så växer det fram mat ur jorden
15 och vin som gör människan glad,
    olja som får hennes ansikte att skina
    och bröd som ger henne styrka.
16 Herrens träd blir väl vattnade,
    Libanons cedrar, som han planterade.
17 Där bygger fåglarna sina nästen,
    och hägern håller till bland cypresserna.
18 De höga bergen tillhör stengetterna,
    och klippgrävlingarna finner skydd bland klipporna.

19 Månen är gjord för att bestämma tider,
    och solen vet när den ska gå ner.
20 Du sänder mörkret och natten kommer,
    då alla skogens djur myllrar fram.
21 Då ryter de unga lejonen efter rov
    och begär sin mat av Gud.
22 Men när solen går upp
    drar de sig tillbaka till sina hålor för att lägga sig.
23 Då går människan till sitt arbete,
    där hon arbetar tills kvällen kommer.

24 Herre, hur många är inte dina verk!
    I vishet har du gjort alltsammans,
    och jorden är full av dina skapelser.
25 Där finns det stora och vida havet,
    som myllrar av otaliga livsformer,
    av både stora och små djur.
26 Där stävar fartygen fram,
    och där leker Leviatan,
    som du format.

27 Alla väntar de på dig,
    att du ska ge dem deras föda i rätt tid.
28 Du ger dem, och de samlar in.
    Du öppnar din hand,
    och de äter och blir mätta.
29 Men om du vänder dig bort från dem
    blir de förskräckta.
När du tar deras livsande ifrån dem
    dör de och blir åter jord.
30 Du sänder din Ande,
    och nytt liv skapas.
    Du förnyar jorden.

31 Herrens ära bestå i evighet!
    Herren glädja sig över sina verk!
32 Han ser på jorden, och den bävar,
    han rör vid bergen, och de ryker.

33 Jag vill sjunga till Herren, så länge jag lever.
    Jag vill prisa min Gud så länge jag är till.
34 Må mina tankar behaga honom,
    jag vill glädjas i Herren.
35 Låt syndarna förgås från jorden
    och de onda inte längre få finnas till!

Lova Herren, min själ.

Halleluja[a]!

Read full chapter

Footnotes

  1. 104:35 Betyder prisa Herren, med en kortform av gudsnamnet Jahve (Jah)

[a]Han gjorde himlen med förstånd,
    evig är hans nåd,
[b]han bredde ut jorden över vattnen,
    evig är hans nåd,
[c]och gjorde de stora ljusen,
    evig är hans nåd,
solen till att råda över dagen,
    evig är hans nåd,
månen och stjärnorna
        till att råda över natten,
    evig är hans nåd.

10 [d]Han slog de förstfödda i Egypten,
    evig är hans nåd,
11 [e]och förde Israel ut därifrån,
    evig är hans nåd,
12 [f]med stark hand och utsträckt arm,
    evig är hans nåd.

13 [g]Han delade Röda havet mitt itu,
    evig är hans nåd,
14 och förde Israel igenom det,
    evig är hans nåd,
15 men skingrade farao
        och hans här i Röda havet,
    evig är hans nåd.

16 Han förde sitt folk genom öknen,
    evig är hans nåd,
17 [h]han slog stora kungar,
    evig är hans nåd,
18 och dräpte mäktiga kungar,
    evig är hans nåd,
19 [i]Sichon, amoreernas kung,
    evig är hans nåd,
20 [j]och Og, Bashans kung,
    evig är hans nåd,
21 [k]och gav deras land som arvedel,
    evig är hans nåd,
22 som arvedel åt sin tjänare Israel,
    evig är hans nåd.

23 [l]Han tänkte på oss i vår förnedring,
    evig är hans nåd,
24 och ryckte oss
        ur våra fienders våld,
    evig är hans nåd.
25 [m]Han ger mat åt allt levande,
    evig är hans nåd.

26 Tacka himlens Gud,
    evig är hans nåd!

Read full chapter

Han gjorde himlen genom sin vishet,
för hans nåd varar för evigt.
Han bredde ut jorden över vattnen,
för hans nåd varar för evigt.
Han gjorde de stora ljusen,
för hans nåd varar för evigt,
solen som råder över dagen,
för hans nåd varar för evigt,
och månen och stjärnorna som råder över natten,
för hans nåd varar för evigt.

10 Han slog de förstfödda i Egypten,
för hans nåd varar för evigt.
11 Han förde Israel ut därifrån,
för hans nåd varar för evigt,
12 med stark hand och utsträckt arm,
för hans nåd varar för evigt.

13 Han delade Sävhavet mitt itu,
för hans nåd varar för evigt.
14 Han ledde Israel rakt genom det,
för hans nåd varar för evigt.
15 Han dränkte farao och hans armé i havet,
för hans nåd varar för evigt.

16 Han förde sitt folk genom öknen,
för hans nåd varar för evigt.

17 Han slog stora kungar,
för hans nåd varar för evigt.
18 Han dödade mäktiga kungar,
för hans nåd varar för evigt:
19 Sichon, amoréernas kung,
för hans nåd varar för evigt,
20 och Og, Bashans kung,
för hans nåd varar för evigt.
21 Han gav deras land till arvedel,
för hans nåd varar för evigt,
22 till arvedel åt sin tjänare Israel,
för hans nåd varar för evigt.

23 Han tänkte på oss i vår förnedring,
för hans nåd varar för evigt,
24 och drog oss ur våra fienders våld,
för hans nåd varar för evigt.
25 Han ger mat till allt levande,
för hans nåd varar för evigt.

26 Prisa himlens Gud,
för hans nåd varar för evigt.

Read full chapter

(A) Allt blev till genom honom, och utan honom blev ingenting till av det som är till.

Read full chapter

Genom honom blev allting till, och utan honom blev ingenting till av det som finns till.

Read full chapter

16 (A) för i honom skapades allt i himlen och på jorden: synligt och osynligt, tronfurstar och herradömen, härskare och makter – allt är skapat genom honom och till honom.

Read full chapter

16 för i honom skapades allt som finns i himlen och på jorden,
    både det synliga och det osynliga,
troner och auktoriteter, härskare och makter.[a]
    Allt är skapat genom honom och till honom.

Read full chapter

Footnotes

  1. 1:16 Området där Kolossai låg var känt för sin ängladyrkan, och Paulus kan här tänkas syfta på sådana andemakter och ville visa att änglarna står under Kristus.

(A) Genom tron förstår vi att universum har skapats genom ett ord från Gud, så att det vi ser inte har blivit till av något synligt.

Read full chapter

Genom tro förstår vi att världen skapades genom ord från Gud, och att det vi ser inte har blivit till av något synligt.

Read full chapter