Bön vid sjukdom och fienders hån

41 För körledaren. En psalm av David.

(A) Salig är den som bryr sig om
        den fattige!
    Herren ska befria honom
        på olyckans dag.
(B) Herren ska bevara honom
    och hålla honom vid liv,
        han ska skattas lycklig i landet.
    Du utlämnar honom inte
        åt hans fienders vilja.
(C) Herren stöder honom
        vid sjukbädden,
    under hans sjukdom
        förvandlar du helt hans läge.

(D) Jag säger:
        Herre, förbarma dig över mig!
    Bota min själ,
        för jag har syndat mot dig.
Mina fiender säger elakt om mig:
    "När ska han dö
        och hans namn försvinna?"
Kommer någon och besöker mig
        talar han tomma ord,
    han samlar på skvaller
        och går sedan och sprider det.
(E) Alla som hatar mig
        viskar till varandra om mig,
    de tänker det värsta om mig:
"Han har drabbats av något dödligt,
    han ligger där
        och reser sig aldrig mer."
10 (F) Även min vän som jag litade på,
        han som åt mitt bröd,
    lyfter sin häl mot mig[a].

11 Men du, Herre,
    förbarma dig över mig
        och upprätta mig,
    så ska jag ge dem vad de förtjänar.
12 Jag vet att du älskar mig,
    för min fiende
        triumferar inte över mig.
13 (G) Du stöder mig i min oskuld
    och låter mig stå inför ditt ansikte
        för evigt.


14 Välsignad är Herren, Israels Gud,
    från evighet till evighet!
        Amen, amen.

Footnotes

  1. 41:10 lyfter sin häl mot mig   Förråder, sätter krokben. Versen citeras av Jesus i Joh 13:18 som profetia om Judas Iskariot.

En lidandes bön

41 För körledaren. En psalm av David.

Lycklig är den som tar hand om den svage.
    Herren befriar honom på olyckans dag.
Herren skyddar honom och håller honom vid liv.
    I landet prisas hans lycka,
    och han utlämnas inte till sina fiender.
Herren vårdar honom på sjukbädden när han ligger sjuk,
    du låter honom återhämta sig från sjukdomen.

Jag sa: ”Herre, var nådig mot mig
    och gör mig frisk igen,
    för jag har syndat mot dig!”
Mina fiender säger elakt om mig:
    ”När ska han dö och hans namn utplånas?”
När någon kommer och besöker mig
    talar han falskt och samlar på ondska,
    för att sedan gå och sprida ut det.

Alla mina ovänner viskar tillsammans
    och tänker ut ont mot mig.
”Han har drabbats av en förfärlig sjukdom
    och kommer aldrig mer upp ur sängen där han ligger!”
10 Till och med min vän som jag litade på och som åt mitt bröd
    har lyft sin häl mot mig[a].

11 Herre, var mig nådig, hjälp mig upp!
    Låt mig ge dem vad de förtjänar!
12 Då vet jag att du älskar mig,
    om min fiende inte får triumfera över mig.
13 Du upprätthåller min integritet
    och låter mig vara i din närhet för evigt.

14 Välsignad är Herren, Israels Gud,
    från evighet till evighet.
Amen, amen!

Footnotes

  1. 41:10 ”Att äta någons bröd” syftar på en nära gemenskap (måltidsgemenskap), ”att lyfta ens häl” mot någon att vända sig mot denne, bli en aktiv motståndare.

41 För sångmästaren; en psalm av David.

Säll är den som låter sig vårda om den arme; honom skall HERREN hjälpa på olyckans dag.

HERREN skall bevara honom och behålla honom vid liv, han skall prisas säll i landet. Icke skall du överlämna honom åt hans fienders vilja!

HERREN skall på sjukbädden stå honom bi; vid hans krankhet förvandlar du alldeles hans läger.

Så säger jag då: HERRE; var du mig nådig; hela du min själ, ty jag har syndat mot dig.

Mina fiender tala vad ont är mot mig: »När skall han dö och hans namn förgås?»

Kommer någon och besöker mig, så talar han falskhet; hans hjärta samlar åt honom vad ondskefullt är; sedan går han ut och talar därom.

De som hata mig tassla alla med varandra mot mig; de tänka ut mot mig det som är mig till skada.

»Ohjälplig ofärd har drabbat honom, han som ligger där skall icke mer stå upp.»

10 Ja, också min vän, som jag litade på, han som åt mitt bröd, lyfter nu mot mig sin häl.

11 Men du, HERRE, var mig nådig och upprätta mig, så vill jag vedergälla dem.

12 Att du har behag till mig, det vet jag därav att min fiende icke får jubla över mig.

13 Ty mig uppehåller du, för min ostrafflighets skull, och låter mig stå inför ditt ansikte evinnerligen. ----

14 Lovad vare HERREN, Israels Gud, från evighet till evighet! Amen, Amen.