Psaltaren 44

Svenska Folkbibeln 2015

^2 (A) Gud, vi har hört med våra öron,
        våra fäder har berättat för oss
    om den gärning du gjorde
        på deras tid, i forna dagar.
^3 (B) Med din hand
    fördrev du hednafolken,
        men våra fäder planterade du.
    Andra folk förgjorde du,
        men dem lät du breda ut sig.
^4 (C) Det var inte med sitt svärd
        som de intog landet,
    inte deras egen arm
        som frälste dem.
    Nej, det var din högra hand,
        din arm och ditt ansiktes ljus,
            för du älskade dem.

⁵ Du är min kung, o Gud.
    Ge befallning om frälsning
        för Jakob!
^6 (D) Genom dig ska vi slå ner
        våra fiender,
    genom ditt namn trampa ner
        våra motståndare.
^7 (E) Jag litar inte till min båge,
    mitt svärd kan inte frälsa mig.
⁸ Nej, du har frälst oss
        från våra fiender,
    du lät dem som hatar oss
        få skämmas.
^9 (F) Gud, vi lovar dig dagen lång,
    vi prisar ditt namn för evigt.
        Sela

^10 (G) Ändå har du förkastat oss
        och vanärat oss,
    du drar inte ut med våra härar.
¹¹ Du låter oss ge vika för fienden,
    och de som hatar oss tar byte.
¹² Du gör oss till slaktfår
    och skingrar oss
        bland hednafolken.
^13 (H) Du säljer ditt folk för ingenting,
    du gör ingen vinst på affären.

^14 (I) Du gör oss till åtlöje
        för våra grannar,
    till spott och spe
        för dem som bor omkring oss.
¹⁵ Du gör oss till ett ordspråk
        bland hednafolken,
    man skakar på huvudet
        bland folken.
^16 (J) Dagen lång är min vanära inför mig,
    mitt ansikte täcks av skam
^17 (K) när jag hör den som hånar och hädar,
    när jag ser fienden
        och den hämndlystne.

¹⁸ Allt detta har drabbat oss,
    men vi har inte glömt dig
        eller svikit ditt förbund.
¹⁹ Våra hjärtan har inte vänt sig bort,
    våra steg har inte vikit från din väg.
²⁰ Men du har krossat oss
        där schakaler bor
    och låtit dödens skugga
        falla över oss.
²¹ Om vi hade glömt vår Guds namn
    och sträckt våra händer
        mot en främmande gud,
^22 (L) skulle då inte Gud ha märkt det,
    han som känner hjärtats
        hemligheter?
^23 (M) Nej, för din skull
        dödas vi dagen lång,
    vi räknas som slaktfår.

²⁴ Vakna! Varför sover du, Herre?
    Vakna upp, förkasta oss inte
        för alltid!
²⁵ Varför döljer du ditt ansikte
    och glömmer vårt lidande
        och betryck?
²⁶ Vår själ är nerböjd i stoftet,
    vår kropp är nertryckt mot jorden.
²⁷ Grip in och hjälp oss!
    Friköp oss för din nåds skull.