(A) Därför räds vi inte
    även om jorden ger vika
        och bergen störtar i havets djup,
(B) om vågorna brusar och svallar
    så att bergen bävar
        vid deras uppror. Sela

(C) En ström går fram med flöden
    som ger glädje åt Guds stad,
        den Högstes heliga boning.
(D) Gud bor där inne,
        den vacklar inte.
    Gud hjälper den
        när morgonen gryr.
(E) Folken larmar, riken vacklar,
    han höjer sin röst –
        då smälter jorden.
(F) Herren Sebaot är med oss,
    Jakobs Gud är vår borg. Sela

(G) Kom och se Herrens verk,
    häpnadsväckande saker[a]
        gör han på jorden.
10 (H) Han stillar strider över hela jorden,
    han bryter bågen
        och bräcker spjutet,
    bränner upp vagnarna[b] i eld.
11 (I) "Bli stilla och besinna
        att jag är Gud,
    upphöjd bland folken,
        upphöjd på jorden."
12 Herren Sebaot är med oss,
    Jakobs Gud är vår borg. Sela

Read full chapter

Footnotes

  1. 46:9 häpnadsväckande saker   Annan översättning: "ödeläggelser".
  2. 46:10 vagnarna   Annan översättning (så Septuaginta): "sköldarna".

Därför är vi inte rädda även om jorden skulle skaka
    och bergen störta ner i havsdjupen,
även om dess vatten skulle brusa och skumma
    och bergen skaka vid havets uppror. Séla

Det går en flod vars strömmar gläder Guds stad,
    till den Högstes heliga boning.
Gud själv är i dess mitt, den ska aldrig vackla.
    Gud hjälper den när morgonen gryr.
Folken väsnas och riken faller.
    Han höjer sin röst, och jorden förgås.

Härskarornas Herre är med oss,
    Jakobs Gud är vår borg. Séla

Kom och se Herrens gärningar,
    ödeläggelser som han gör på jorden.
10 Han gör slut på krigen på jorden,
    han bryter sönder bågen och bräcker spjutet,
    han bränner upp sköldarna i eld.
11 ”Bli stilla och inse att jag är Gud,
    upphöjd över folken, upphöjd över jorden.”

12 Härskarornas Herre är med oss,
    Jakobs Gud är vår borg. Séla

Read full chapter

10 (A) Du råder över det stolta havet,
    när dess vågor reser sig
        stillar du dem.

Read full chapter

10 Du råder över det brusande havet.
    När vågorna stiger stillar du dem.

Read full chapter

12 (A) Hör larmet av många folk,
        det brusar som havet brusar.
    Det dånar av folkslag,
        det dånar
            som väldiga vatten dånar.
13 (B) Folkslag dånar,
        som stora vatten dånar.
    Men han tillrättavisar dem
        och de flyr bort i fjärran.
    De jagas som agnar
        för vinden på bergen,
    som virvlande löv för stormen.
14 (C) När kvällen är inne, se,
        då kommer plötslig skräck,
    och innan morgonen gryr
        är de borta.
    Detta är våra rövares del
        och våra plundrares lott.

Read full chapter

12 Hör hur folkmassorna larmar,
    som havets brus är deras rop!
13 Som bruset av stora vatten är folkets raseri,
    men han tillrättavisar dem,
och de flyr långt bort,
    likt agnar för vinden på bergen,
ja, likt virvlande ogräsfrön i stormen.
14     På kvällen väntar skräck,
i gryningen är de borta.
    Detta är våra plundrares del
och våra rövares lott.

Read full chapter

26 Han sade till dem: "Varför är ni rädda? Så lite tro ni har!" Sedan reste han sig och talade strängt till vindarna och sjön, och det blev alldeles stilla.

Read full chapter

26 Men Jesus svarade: ”Varför är ni rädda? Så lite tro ni har!” Sedan reste han sig upp och talade strängt till vinden och sjön, och det blev alldeles lugnt.

Read full chapter