Men ingen kan köpa sin broder fri
    eller ge Gud lösepenning
        för honom.
Hans själs lösen är dyr,
    den kan inte betalas till evig tid
10 så att han får leva för alltid
    och aldrig se förgängelsen.

11 (A) Nej, man ser att de visa dör,
    att både dårar och oförnuftiga
        går under
    och lämnar sin rikedom åt andra.
12 De tror att deras hus
        ska bestå[a] för evigt,
    deras boningar
        från släkte till släkte.
    De uppkallar sina marker
        efter sina namn.
13 (B) Men människan i all sin härlighet
        har inte bestånd[b],
    hon liknar djuren som förgås.

14 Så går det dem
        som litar till sig själva[c]
    och deras efterföljare
        som gillar deras ord. Sela
15 Som får drivs de ner i dödsriket,
        döden blir deras herde[d].
    De rättfärdiga ska råda över dem
        när morgonen gryr.
    Deras gestalt tynar bort i dödsriket,
        de får ingen upphöjd boning.
16 (C) Men Gud ska friköpa min själ
        från dödsrikets våld,
    han ska ta emot mig. Sela

17 Bli inte imponerad när någon blir rik,
    när hans hus växer i härlighet,
18 (D) för han får inget med sig i döden,
    hans härlighet följer inte
        med honom ner.
19 Även om han skattar sig lycklig
        under livet
    och får beröm när han gör det gott
        för sig själv,
20 så går hans själ till sina fäder,
    till dem som aldrig mer ser ljuset.

21 En människa som i all sin härlighet
        inte har förstånd,
    hon liknar djuren som förgås.

Read full chapter

Footnotes

  1. 49:12 De tror att deras hus ska bestå   Andra handskrifter (så Septuaginta): "Deras gravar förblir deras hus".
  2. 49:13 bestånd   Andra handskrifter (Septuaginta): "förstånd" (jfr vers 21).
  3. 49:14 litar till sig själva   Annan översättning: "är dåraktiga".
  4. 49:15 blir deras herde   Annan översättning: "förtär dem".

Men ingen kan betala för någon annans liv,
    och ingen kan ge Gud en lösesumma för någon.
Priset för ett liv är högt,
    och ingen betalning är tillräcklig
10 för att någon ska få leva för evigt
    och komma undan graven.
11 Man ser de visa dö,
    förgås som dåren och den oförnuftige,
    och de lämnar sin rikedom till andra.
12 Graven[a] förblir deras hem för evigt,
    deras boning generation efter generation,
    fastän de har uppkallat sina gods efter sig själva.

13 Men människan i all sin rikedom består inte[b],
    hon är som djuren som förgås.

14 Så går det för dessa som förtröstar på sig själva,
    och deras anhängare som bejakar deras tal. Séla
15 Som en fårhjord förs de till dödsriket,
    och döden är deras herde.
De rättfärdiga ska härska över dem på morgonen.
    Deras kroppar förmultnar i graven, borta från härliga boningar.[c]
16 Men Gud ska befria mig från dödsrikets grepp,
    han ska ta emot mig. Séla
17 Bli inte rädd när du ser någon bli rik,
    när hans hus blir allt mer praktfullt,
18 för när han dör kan han inte ta någonting med sig,
    hans härlighet följer inte med honom ner.
19 Även om en människa anser sig ha ett välsignat liv,
    och din framgång prisas,
20 går var och en ändå till sina fäder,
    till dem som aldrig mer ser ljuset.

21 Men människan i all sin rikedom består inte,
    hon är som djuren som förgås.[d]

Read full chapter

Footnotes

  1. 49:12 Egentligen deras inre (tankar), men här följer översättningen Septuaginta m.fl. gamla översättningar, eftersom sammanhanget tyder på graven. De två hebreiska orden liknar varandra och en förväxling kan ha skett i kopieringen av handskrifter. En möjlig översättning är dock: De tänker att deras hem/hus ska bestå för evigt…
  2. 49:13 Enligt Septuaginta m.fl. …är utan förstånd.
  3. 49:15 I den senare hälften av versen är grundtexten mycket svårbegriplig och översättningen blir närmast en översättning av enstaka ord utan någon sammanhängande mening.
  4. 49:21 Se v. 13 med not.