Bön om räddning

60 För körledaren, till "Vittnesbördets lilja", en sång till lärdom. Av David, (A) när han var i strid med Aram-Naharajim och Aram-Soba[a] och Joab kom tillbaka och slog edomiterna i Saltdalen, tolv tusen man.

Gud, du har förkastat oss
        och krossat oss,
    du har varit vred –
        upprätta oss igen!
Du lät landet bäva och rämna.
    Läk nu dess sprickor,
        för det vacklar.
(B) Du lät ditt folk möta hårda ting,
    du gav oss vin så att vi raglar.
Men åt dem som vördar dig
        gav du ett baner
    att lyfta för sanningens skull[b]. Sela

(C) Fräls med din högra hand
        och svara oss[c],
    så att dina älskade blir räddade.

Gud har talat i sin helgedom[d]:
    "I triumf ska jag dela upp Sikem
        och mäta upp Suckots dal.[e]
(D) Gilead är mitt, Manasse är mitt,
    Efraim är min hjälm
        och Juda min spira.
10 (E) Moab är mitt tvättfat,
        på Edom kastar jag min sko[f].
    Ropa av fröjd över mig, filisteer[g]!"

11 Vem för mig
        till den befästa staden,
    vem leder mig till Edom?
12 (F) Är det inte du, Gud –
        du som har förkastat oss
    och inte drar ut
        med våra härar, Gud?
13 (G) Ge oss hjälp mot fienden,
    människors hjälp är meningslös.
14 (H) Med Gud ska vi göra storverk.
    Han ska trampa ner våra fiender.

Footnotes

  1. 60:2 Aram-Naharajim och Aram-Soba   Områden i östra Syrien. Se 2 Sam 8:3f, 1 Krön 18:3f.
  2. 60:6 för sanningens skull   Annan översättning: "till skydd från pilbågen".
  3. 60:7 oss   Andra handskrifter (så Septuaginta): "mig" (jfr 108:7).
  4. 60:8 helgedom   Annan översättning: "helighet".
  5. 60:7f Stycket 60:7-14 är närmast identiskt med Ps 108:7-14. De kan ha bevarats i två separata samlingar (42-72, 107-150) som sedan sammanförts.
  6. 60:10 kastar jag min sko   Symboliserar att området är erövrat.
  7. 60:10 Ropa av fröjd över mig, filisteer   Andra handskrifter: "Över filisteerna ropar jag i triumf" (jfr Ps 108:10).

Bön om räddning

(Ps 108:7-14)

60 För körledaren, enligt ”Förbundstecknets lilja”[a], miktam. Av David, till undervisning, när han var i strid med araméerna[b] i Naharajim och i Sova och Joav kom tillbaka och slog edoméerna i Saltdalen, tolvtusen man.

Gud, du har förkastat oss och brutit ner oss.
    Du har varit vred, men upprätta oss igen!
Du har skakat landet och fått det att rämna.
    Hela nu dess sprickor, för det bävar.
Du har låtit ditt folk erfara hårda ting,
    du har gett oss vin att dricka så att vi raglar.
Men åt dem som fruktar dig har du rest ett banér
    att fly till undan pilbågen. Séla

Befria dina älskade,
    rädda oss med din starka hand, hjälp oss.
Gud har talat i sin helgedom:
    ”Jag ska triumfera,
    dela ut Shekem och mäta upp Suckotdalen.
Gilead är mitt och Manasse är mitt,
    Efraim är min hjälm och Juda min spira.
10 Moab är mitt tvättfat,
    mot Edom ska jag kasta min sko,
    och över filistéerna ska jag höja ett segerrop.”[c]

11 Vem kan leda mig till den befästa staden?
    Vem kan leda mig till Edom?
12 Har inte du, Gud, förkastat oss
    och inte längre velat gå ut med våra härar?
13 Hjälp oss nu mot fienden,
    för människor kan inte rädda.
14 Med Gud på vår sida ska vi vinna,
    för han kommer att trampa ner våra fiender.

Footnotes

  1. 60:1 Förbundstecknets lilja är en osäker översättning. Ordet som här översatts med lilja kan möjligen också syfta på ortsnamnet Susa, jfr not till 45:1. Förbundstecknet kan också översättas vittnesbörd eller maning.
  2. 60:2 Eller Aram, och då hör det ihop med namnen Naharajim och Sova.
  3. 60:10 Eller Brist ut i jubel över mig, du filistéernas land!