^2 (A) Jag vill sjunga om Herrens
        nådegärningar för evigt,
    med min mun
        förkunna din trofasthet
            från släkte till släkte.

^2 (A) Det är gott att tacka Herren
    och att lovsjunga ditt namn,
        du den Högste,
^3 (B) att på morgonen förkunna din nåd
    och om natten din trofasthet,
^4 (C) med tiosträngad lyra och luta,
    med klingande^[a] toner på harpan.

^5 (D) Du gläder mig, Herre,
        med dina gärningar,
    jag jublar över dina händers verk.
^6 (E) Hur stora är inte dina verk, Herre,
    hur djupa dina tankar!
^7 (F) En oförnuftig man förstår det inte,
    dåren fattar det inte.
^8 (G) När de gudlösa grönskar som gräs
    och alla förbrytare blomstrar,
        går de ändå mot evig
            undergång.

^9 (H) Men du, Herre,
    är den Högste för evigt.
^10 (I) Se dina fiender, Herre,
    se, dina fiender ska förgås,
        alla förbrytare skingras!
^11 (J) Men mitt horn höjer du
        som vildoxens,
    jag är överöst med frisk olja.
^12 (K) Mina ögon får se
        mina förföljare falla,
    mina öron får höra om de onda
        som reste sig mot mig.

^13 (L) De rättfärdiga grönskar som palmer,
    de växer som cedrar på Libanon,
^14 (M) planterade i Herrens hus,
    grönskande på vår Guds förgårdar.
^15 (N) Även vid hög ålder bär de frukt^[b],
    de frodas och grönskar
^16 (O) för att förkunna att Herren,
    min klippa, är rättfärdig.
        Ingen orätt finns i honom.