Lovprisning

25 (A) Gud har makt att styrka er genom mitt evangelium och förkunnelsen om Jesus Kristus. Han har avslöjat den hemlighet som i oändliga tider varit dold 26 (B) men som nu har uppenbarats och gjorts känd genom profetiska Skrifter på den evige Gudens befallning för att föra alla folk till trons lydnad. 27 (C) Han är den ende vise Guden, och hans är äran genom Jesus Kristus i evighet. Amen.

Read full chapter

Avslutande hyllning till Gud

25 Honom som förmår styrka er genom det evangelium som jag förkunnar om Jesus Kristus, den avslöjade hemlighet, som har legat gömd sedan tidens början 26 men nu har uppenbarats genom profetiska skrifter på den evige Gudens befallning, för att alla folk ska kunna tro och lyda honom, 27 Gud, den ende som är vis, honom tillhör äran genom Jesus Kristus i all evighet. Amen.

Read full chapter

Gud har talat genom Sonen

(A) I forna tider talade Gud många gånger och på många sätt till fäderna genom profeterna, (B) men nu i den sista tiden har han talat till oss genom sin Son. Honom har han insatt som arvinge till allt, och genom honom har han också skapat universum[a]. (C) Sonen är utstrålningen av Guds härlighet och hans väsens avbild, och han bär allt med sitt mäktiga ord. Och sedan han fullbordat en rening från synderna sitter han nu på Majestätets högra sida i höjden.

Sonen är större än änglarna

(D) Sonen är så mycket större än änglarna som namnet han har ärvt är högre än deras. (E) Till vilken av änglarna har Gud någonsin sagt:[b]

Du är min Son,
    jag har fött dig i dag?

Eller:

Jag ska vara hans Far,
    och han ska vara min Son?

Men när han låter den Förstfödde träda in i världen, säger han:[c]

Alla Guds änglar
    ska tillbe honom.

Om änglarna säger han:

Han gör sina änglar till vindar
    och sina tjänare till eldslågor.[d]

Men om Sonen säger han:

Gud, din tron består
        i evigheters evighet,
    och ditt rikes spira
        är rättens spira.[e]
Du älskar rättfärdighet
        och hatar orättfärdighet.
    Därför, Gud, har din Gud
        smort dig med glädjens olja
            mer än dina medbröder.

10 (F) Och:

I begynnelsen lade du, Herre,
        jordens grund,
    och himlarna är
        dina händers verk.[f]
11 De ska gå under,
        men du ska bestå.
    De ska alla nötas ut som kläder,
12 du ska rulla ihop dem
        som en mantel
    och de ska bytas ut
        som kläder.
    Men du är densamme,
        och dina år har inget slut.

13 (G) Till vilken av änglarna har han någonsin sagt:[g]

Sätt dig på min högra sida
    tills jag lagt dina fiender
        som en pall under dina fötter?

14 (H) Är inte änglarna andar i Guds tjänst, utsända för att hjälpa dem som ska ärva frälsningen?

Read full chapter

Footnotes

  1. 1:2 universum   Annan översättning: "världarna", "tidsåldrarna" (även i 11:3).
  2. 1:5 2 Sam 7:14, Ps 2:7.
  3. 1:6 5 Mos 32:43 (Septuaginta), Ps 97:7.
  4. 1:7 Ps 104:4 (Septuaginta).
  5. 1:8f Ps 45:7f. Annan översättning i vers 9: "Därför har Gud, din Gud, smort…".
  6. 1:10f Ps 102:26f.
  7. 1:13 Ps 110:1.

Jesus är Guds Son

För länge sedan talade Gud, i olika omgångar och på olika sätt, till våra förfäder genom profeterna, men nu vid den här tidens slut har han talat till oss genom sin Son, som han har bestämt till att ärva allting och genom vilken han också har skapat världen[a]. Sonen utstrålar Guds egen härlighet. Han är avbilden av hans väsen, och han bär upp allting med sitt mäktiga ord. När han hade utfört syndareningen, satte han sig ner på Majestätets högra sida i höjden.[b]

Guds Son är mäktigare än änglarna

Han står alltså långt över änglarna, liksom det namn han fått ärva är överlägset deras. Gud har ju aldrig sagt till någon ängel:

”Du är min Son.
    Idag har jag blivit din Far[c].”

Och återigen:

”Jag ska vara hans Far,
    och han ska vara min Son.”[d]

Och när Gud låter sin förstfödde[e] komma till världen, säger han:

”Alla Guds änglar ska tillbe honom.”[f]

När han talar om änglarna, säger han:

”Han gör vindarna till sina budbärare
    och eldslågorna till sina tjänare.”[g]

Men till Sonen säger han:

”Gud, din tron består i tid och evighet.
    Din kungaspira är rättens spira.
Du har älskat rättfärdighet och hatat det orätta.
    Därför, Gud, har din Gud smort dig[h] med glädjens olja,
    mer än dina medbröder.”[i]

10 Och:

”Herre, i början lade du jordens grund,
    och himlarna är dina händers verk.
11 De ska försvinna, men du består.
    De ska alla bli som utslitna kläder.
12 Du ska rulla ihop dem som kläder
    och byta ut dem som en mantel.
Men du är densamme,
    och dina år ska aldrig ta slut.”[j]

13 Aldrig har Gud sagt till någon ängel:

”Sätt dig på min högra sida
    tills jag har lagt dina fiender
        som en pall under dina fötter.”[k]

14 Är inte änglarna tjänare, andar, som har sänts ut för att tjäna dem som får frälsningen som arv?

Read full chapter

Footnotes

  1. 1:2 Bokstavligen tidsåldrarna, men med betydelsen universum.
  2. 1:3 Jfr Ps 110:1.
  3. 1:5 Ordagrant: jag har fött dig
  4. 1:5 Dessa ord användes i Mellanöstern förr i tiden då en kung började sin uppgift, om han lydde under en annan mäktigare kung. För att visa att den nya kungen representerade den kung som styrde hela riket, kallades de far och son. Se Ps 2:7 och 2 Sam 7:14.
  5. 1:6 Även i jordiska sammanhang ärvde den son som föddes först mer än sina bröder och stod över dem. Jesus är jämställd med Gud och Herre över skapelsen.
  6. 1:6 Se 5 Mos 32:42-43, citerat från Septuaginta (en vanlig praxis hos Hebreerbrevets författare); i texter från Qumran: Tillbe honom, alla gudar. Jfr även Ps 97:7 (Ps 96:7 i Septuaginta).
  7. 1:7 Ps 104:4 (enligt Septuaginta).
  8. 1:9 Eller: Därför har Gud, din Gud, smort dig.
  9. 1:9 Se Ps 45:7-8.
  10. 1:12 Se Ps 102:26-28.
  11. 1:13 Se Ps 110:1.