Falsk laglydnad

I kung Darejaveshs fjärde regeringsår kom Herrens ord till Sakarja, på fjärde dagen i nionde månaden[a], som är månaden Kislev.

Från Betel[b] hade då Sareser och Regem-Melek med sina män blivit sända för att bönfalla inför Herren (A) och fråga prästerna i Herren Sebaots hus och profeterna följande: ”Ska jag gråta och fasta i femte månaden, som jag har gjort i många år?”

Då kom Herrens ord till mig. Han sade: (B) ”Säg till allt folket i landet och till prästerna: När ni under sjuttio år har fastat och klagat i femte och sjunde månaden,[c] är det då för mig ni har fastat? Och när ni äter och dricker, är det inte då för er själva som ni äter och dricker? (C) Är inte detta de ord som Herren predikade genom forna tiders profeter, när Jerusalem ännu levde i lugn och ro med sina städer omkring sig och Sydlandet och Låglandet ännu var bebodda?”

Folket har inte lyssnat

Och Herrens ord kom till Sakarja. Han sade: (D) Så säger Herren Sebaot:

”Döm rätta domar
    och visa varandra
        godhet och barmhärtighet.
10 (E) Förtryck inte änkan
        och den faderlöse,
    främlingen och den fattige,
        och tänk inte ut ont
            mot varandra i era hjärtan.”

11 (F) Men de ville inte lyssna på detta utan var upproriska och stängde sina öron så att de inte hörde. 12 (G) De gjorde sina hjärtan hårda som diamant så att de inte hörde den undervisning och de ord som Herren Sebaot genom sin Ande hade sänt genom forna tiders profeter.

Därför kom stor vrede från Herren Sebaot. 13 (H) Och liksom de inte ville höra när han ropade, vill jag inte höra när de ropar, sade Herren Sebaot. 14 (I) ”Jag ska skingra dem genom en stormvind bland alla hednafolk som de inte känner.” Så har nu landet blivit öde efter dem, ingen kommer eller går, för de gjorde det ljuvliga landet till en ödemark.

Footnotes

  1. 7:1 fjärde dagen i nionde månaden   7 dec 518 f Kr.
  2. 7:2 Betel   Låg ca 1-2 mil norr om Jerusalem, vid utkanten av provinsen Juda.
  3. 7:5 fastat och klagat i femte och sjunde månaden   Templets förstöring i femte månaden (juli-augusti, jfr 2 Kung 25:8) högtidlighålls av judarna med fasta än i dag (”Tisha b’Av”). Ståthållaren Gedalja mördades samma år den sjunde månaden (2 Kung 25:25). Männen undrar om sorgeriterna borde upphöra när templet nu återuppbyggs.

Uppmaning till rättfärdighet

I kung Dareios fjärde regeringsår, på den fjärde dagen i nionde månaden, kislev,[a] kom Herrens ord till Sakarja. Från Betel sändes Sareser, Regem Melek och deras män för att vädja till Herren och rådgöra med prästerna i härskarornas Herres hus och profeterna: ”Ska jag gråta och fasta i den femte månaden[b] som jag har gjort i många år?”

Då kom härskarornas Herres ord till mig: ”Fråga allt folket i landet och prästerna: ’När ni under sjuttio år har gråtit och fastat i den femte och den sjunde[c] månaden, har det varit för mig ni har fastat? Och när ni har ätit och druckit, har ni inte gjort det för er egen skull? Är det inte dessa ord Herren predikade genom profeterna i gångna tider, när Jerusalem levde i ro och välfärd med sina omgivande städer, och när Negev och Låglandet var befolkade?’ ”

Herrens ord kom till Sakarja: ”Så säger härskarornas Herre: ’Döm rätta domar och visa varandra nåd och barmhärtighet. 10 Förtryck inte änkan eller den faderlösa, utlänningen eller den fattige. Tänk inte ut onda planer mot varandra.’

11 Men de vägrade att lyda, vände sig upproriskt bort och stängde till sina öron för att slippa höra. 12 De gjorde sina hjärtan hårda som flinta, så att de inte hörde den lag och de ord som härskarornas Herre genom sin Ande hade sänt genom profeterna. Därför kom en stor vrede från härskarornas Herre.

13 ’När han ropade på dem ville de inte höra. När de nu ropar till mig vill jag inte lyssna, säger härskarornas Herre. 14 Jag skingrar dem med en stormvind och sprider ut dem bland folk som de inte känner. Så blev landet öde efter dem, och ingen for ens därigenom. Så har de gjort det ljuvliga landet till en ödemark.’ ”

Footnotes

  1. 7:1 Den 7 dec. 518 f.Kr.
  2. 7:3 Månaden då Jerusalem förstördes år 586 f.Kr. Se 2 Kung 25:8.
  3. 7:5 Månaden då Gedalja mördades år 581 (?) f.Kr. Se 2 Kung 25:25. För femte se not till 7:3.

Och i konung Darejaves' fjärde regeringsår hände sig att HERRENS ord kom till Sakarja, på fjärde dagen i nionde månaden, det är Kisleu.

Ty från Betel hade då Sareser och Regem-Melek med sina män blivit sända för att bönfalla inför HERREN;

de skulle nämligen fråga prästerna i HERREN Sebaots hus och profeterna sålunda: »Skola vi framgent hålla gråtodag och späka oss i femte månaden, såsom vi hava gjort nu i så många år?»

Så kom då HERREN Sebaots ord till mig; han sade:

Säg till allt folket i landet och till prästerna: När I nu under sjuttio år haven hållit faste- och klagodagar i femte och i sjunde månaden, har det då varit åt mig som I haven hållit fasta?

Och när I äten och dricken, är det icke då för eder egen räkning som I äten och dricken?

Haven I icke förnummit de ord som HERREN lät predika genom forna tiders profeter, medan Jerusalem ännu tronade i god ro med sina städer omkring sig, och medan Sydlandet och Låglandet ännu voro bebodda?

Vidare kom HERRENS ord till Sakarja; han sade:

Så sade ju HERREN Sebaot: »Dömen rätta domar, och bevisen varandra kärlek och barmhärtighet.

10 Förtrycken icke änkan och den faderlöse, främlingen och den fattige, och tänken icke i edra hjärtan ut ont mot varandra.»

11 Men de ville icke akta därpå, utan spjärnade emot i gensträvighet och tillslöto sina öron för att slippa att höra.

12 ja, de gjorde sina hjärtan hårda såsom diamant, för att slippa att höra den lag och de ord som HERREN Sebaot genom sin Ande hade sänt, förmedelst forna tiders profeter. Därför utgick stor vrede från HERREN Sebaot.

13 Och det skedde, att likasom de icke hade velat höra, när han ropade, så sade nu HERREN Sebaot: »Jag vill icke höra, när de ropa;

14 utan jag skall förströ dem såsom genom en stormvind bland allahanda hednafolk som de icke känna.» Så har nu landet blivit öde efter dem, så att ingen färdas där, vare sig fram eller tillbaka; ty de hava så gjort det ljuvliga landet till en ödemark.