Abiam kung i Juda

15 (A) I kung Jerobeams, Nebats sons, artonde regeringsår blev Abiam kung över Juda. Han regerade tre år[a] i Jerusalem. Hans mor hette Maaka,[b] Abishaloms dotter. (B) Abiam levde i alla de synder som hans far hade begått före honom, och han var inte hängiven Herren sin Gud så som hans fader Davids hjärta hade varit. (C) Men för Davids skull lät Herren hans Gud honom få en lampa i Jerusalem, genom att han insatte hans son efter honom och lät Jerusalem finnas kvar. (D) Det blev så därför att David hade gjort det som var rätt i Herrens ögon och inte vänt sig bort från något som han befallde honom, så länge han levde, utom ifråga om hetiten Uria. (E) Men Rehabeam och Jerobeam låg i krig med varandra så länge Rehabeam levde.

Vad som mer finns att säga om Abiam och allt som han gjorde, det är skrivet i Juda kungars krönika. Och Abiam och Jerobeam låg i krig med varandra. (F) Abiam gick till vila hos sina fäder, och man begravde honom i Davids stad. Hans son Asa blev kung efter honom.

Asa kung i Juda

I Israels kung Jerobeams tjugonde regeringsår blev Asa kung över Juda. 10 Han regerade fyrtioett[c] år i Jerusalem. Hans mor[d] hette Maaka, Abishaloms dotter.

11 Asa gjorde det som var rätt i Herrens ögon, så som hans fader David hade gjort. 12 Han fördrev ur landet alla dem som ägnade sig åt manlig tempelprostitution. Han skaffade bort alla de eländiga avgudabilder som hans fäder hade låtit göra. 13 (G) Till och med sin mor Maaka avsatte han från hennes drottningvärdighet, därför att hon hade satt upp en avgudabild åt Asheran. Asa högg ner avgudabilden och brände den i Kidrons dal. 14 Offerhöjderna blev inte avskaffade. Men Asas hjärta var hängivet Herren så länge han levde. 15 Han förde in i Herrens hus både det hans far och det han själv hade helgat: silver, guld och kärl.

16 Asa och Israels kung Basha låg i krig med varandra så länge de levde. 17 (H) Basha, Israels kung, drog upp mot Juda och började befästa Rama[e] för att hindra att någon kom vare sig till eller från Asa, Juda kung. 18 (I) Då tog Asa allt silver och guld som fanns kvar i skattkamrarna i Herrens hus, liksom skatterna i kungapalatset och lämnade det åt sina tjänare. Därefter sände kung Asa dem till Ben-Hadad[f], son till Tabrimmon, son till Hezjon, Arams kung som bodde i Damaskus, och lät säga: 19 ”Låt oss ingå förbund du och jag, liksom det var mellan min far och din far. Här sänder jag dig gåvor av silver och guld. Bryt ditt förbund med Basha, Israels kung, så att han lämnar mig i fred.” 20 (J) Ben-Hadad lyssnade till kung Asa och sände sina befälhavare mot Israels städer och slog Ijon, Dan, Abel-Bet-Maaka och hela Kinneret[g] och hela Naftalis land[h]. 21 När Basha hörde det, avstod han från att befästa Rama och stannade kvar i Tirsa.

22 Då kallade kung Asa samman hela Juda, ingen var undantagen. De förde bort stenar och trävirke som Basha hade använt till att befästa Rama. Med detta befäste kung Asa Geba i Benjamin och Mispa.[i]

23 (K) Vad som mer finns att säga om Asa, alla hans bedrifter och allt som han gjorde och städerna han byggde, det är skrivet i Juda kungars krönika. Men när han blev gammal fick han en sjukdom i sina fötter. 24 (L) Asa gick till vila hos sina fäder och blev begravd hos sina fäder i sin fader Davids stad. Hans son Joshafat blev kung efter honom.

Nadab kung i Israel

25 Nadab, Jerobeams son, blev kung över Israel i Juda kung Asas andra regeringsår, och han regerade över Israel i två år.[j] 26 (M) Han gjorde det som var ont i Herrens ögon och vandrade på sin fars vägar och i den synd genom vilken han kom Israel att synda.

27 Men Basha, Ahias son, som var av Isaskars släkt, anstiftade en sammansvärjning mot honom, och Basha dödade honom vid Gibbeton[k] som tillhörde filisteerna medan Nadab med hela Israel belägrade Gibbeton. 28 I Juda kung Asas tredje regeringsår var det som Basha lät döda Nadab, och han blev själv kung i Nadabs ställe. 29 (N) När han hade blivit kung, dödade han alla som hörde till Jerobeams hus. Han lät ingen av Jerobeams hus bli kvar, utan utrotade dem enligt det ord som Herren hade talat genom sin tjänare Ahia från Shilo. 30 (O) Detta för de synder som Jerobeam hade begått och förlett Israel med, så att han därmed väckte Herrens, Israels Guds, vrede.

31 Vad som mer finns att säga om Nadab och allt som han gjorde, det är skrivet i Israels kungars krönika. 32 Men Asa och Israels kung Basha låg i krig med varandra så länge de levde.

Basha kung i Israel

33 I Juda kung Asas tredje regeringsår blev Basha, Ahias son, kung över hela Israel i Tirsa och regerade i tjugofyra år[l]. 34 (P) Han gjorde det som var ont i Herrens ögon och vandrade på Jerobeams väg och i den synd som han hade förlett Israel med.

Footnotes

  1. 15:1f Abiam … tre år   Ca 913-911 f Kr. Namnet har oklar betydelse. Kallas i 2 Krön 13:1f Abia.
  2. 15:2 Maaka   Betyder ”klämma”. Enligt Josefus dotterdotter till Absalom genom Tamar (2 Sam 13).
  3. 15:9f Asa … fyrtioett år   Ca 911-870 f Kr. Asa betyder kanske ”läkare” eller ”myrten”. Se 2 Krön 14-15.
  4. 15:10 mor   Syftar här på Asas farmor (jfr v 2 och 8). Gäller även v 13.
  5. 15:17 Rama   Betyder ”höjd”. Låg innanför Juda rikes gräns, knappt en mil norr om Jerusalem.
  6. 15:18 Ben-Hadad   Betyder ”son till stormguden”. Namnet bars av flera arameiska kungar (se även 20:1, 2 Kung 13:24). Vid denna tid (ca 875 f Kr, se 2 Krön 16:1) regerade Ben-Hadad I.
  7. 15:20 Kinneret   Gennesaret (Matt 14:34) vid Galileiska sjön, som till formen liknar en harpa (hebr. kinnór).
  8. 15:20 Naftalis land   Israels norra ände. De uppräknade orterna låg norr om Galileiska sjön.
  9. 15:22 Geba … och Mispa   Gränsorter 3 km öster och 5 km norr om Rama.
  10. 15:25 Nadab … två år   Ca 910-909 f Kr. Nadab betyder ”furstlig”.
  11. 15:27 Gibbeton   Filisteisk gränsbefästning strax väster om Gezer, ursprungligen en levitstad (Jos 21:23).
  12. 15:33 Basha … tjugofyra år   Ca 909-886 f Kr. Basha har oklar betydelse.

Aviam regerar i Juda

(2 Krön 13:1-2; 13:22—14:1)

15 Under Jerobeams, Nevats sons, artonde regeringsår i Israel blev Aviam kung över Juda. Han regerade i Jerusalem i tre år. Aviams mor var Maaka, dotter[a] till Avishalom. Han syndade på samma sätt som sin far, och hans hjärta var inte hängivet Herren, hans Gud, som hans far Davids hade varit. Men för Davids skull lät Herren, hans Gud, alltid en lampa brinna för honom i Jerusalem och upphöjde hans son till hans efterträdare och gjorde Jerusalem starkt. David hade gjort det som var rätt inför Herren och aldrig vänt sig bort från hans befallningar under hela sin livstid, med undantag för fallet med hettiten Uria.

Under hela Rehabeams[b] livstid var det ständigt krig mellan honom och Jerobeam.

Aviams historia i övrigt, vad han gjorde, finns nedtecknat i Juda kungars krönika. Det var krig mellan Aviam och Jerobeam.

Aviam dog och begravdes i Davids stad. Hans son Asa blev kung efter honom.

Asa regerar i Juda

(2 Krön 14:2-3; 15:16—16:6; 16:11-14)

Asa blev kung i Juda under Jerobeams tjugonde regeringsår i Israel, 10 och han regerade i fyrtioett år i Jerusalem. Hans mor[c] var Maaka, Avishaloms dotter. 11 Asa gjorde det som var rätt i Herrens ögon, precis som hans förfader David hade gjort. 12 Han drev ut de manliga kulttjänarna ur landet och rev ner alla de gudabilder som hans far hade gjort. 13 Han avsatte till och med sin mor Maaka som drottningmoder, därför att hon hade låtit tillverka en asherapåle. Den högg han ner och brände upp i Kidrons dal. 14 Men offerplatserna blev inte avskaffade, fastän Asa i sitt innersta var trogen till Herren under hela sin livstid. 15 Han förde till Herrens hus de silver- och guldföremål som han och hans far hade helgat.

16 Det rådde ett ständigt krig mellan kung Asa och Israels kung Basha. 17 Kung Basha av Israel drog ut mot Juda och befäste Rama för att hindra att någon kom vare sig till eller från Asa, kungen i Juda. 18 Då tog Asa allt silver och guld som fanns kvar i skattkammaren i Herrens hus, och även skatterna i kungapalatset, och bad sina tjänare att föra alltsammans till araméerkungen i Damaskus, Ben-Hadad, son till Tavrimmon, son till Hesjon, och säga:

19 ”Låt oss ingå förbund, du och jag, liksom det var mellan din far och min far. Jag sänder dig en gåva av silver och guld. Bryt ditt förbund med Israels kung Basha, så att han lämnar mig i fred.”

20 Ben-Hadad gick med på kung Asas förslag och sände sina befälhavare mot Israels städer. Han intog Ijon, Dan, Avel Bet-Maaka och hela Kinneret och hela Naftalis land. 21 När Basha hörde detta avslutade han bygget i Rama och vände tillbaka till Tirsa. 22 Kung Asa sammankallade då alla judéerna, och de förde bort från Rama sten och timmer som Basha använt. Det använde kung Asa till att bygga upp Geva i Benjamin och Mispa.

23 Asas historia i övrigt, hans erövringar, vad han gjorde och de städer han byggde finns nedtecknat i Juda kungars krönika.

På äldre dagar fick han en sjukdom i sina fötter. 24 När han dog begravdes han bland sina fäder i sin far Davids stad, och hans son Joshafat efterträdde honom.

Nadav regerar i Israel

25 Under Juda kung Asas andra regeringsår blev Jerobeams son Nadav kung i Israel. Han regerade i Israel i två år. 26 Han gjorde det som var ont i Herrens ögon. Han gick samma vägar som sin far, begick samma synder och förledde Israel till synd.

27 Basha, son till Achia från Isaskars stam, ledde en sammansvärjning mot Nadav och mördade honom när han med den israelitiska armén belägrade den filisteiska staden Gibbeton.

Basha regerar i Israel

28 Basha dödade Nadav under Juda kung Asas tredje regeringsår och blev själv kung efter honom.

29 Så fort han blivit kung dödade Basha alla som tillhörde Jerobeams familj och lämnade ingen levande varelse kvar, utan utplånade dem alla, precis som Herren hade sagt genom sin tjänare Achia från Shilo. 30 Detta skedde därför att Jerobeam hade retat Herren, Israels Gud, till vrede genom att synda och förleda Israel till synd.

31 Nadavs historia i övrigt, vad han gjorde, finns nedtecknat i Israels kungars krönika.

32 Det rådde ständigt krig mellan Asa och Israels kung Basha. 33 Under Juda kungs Asas tredje regeringsår blev Basha, Achias son, kung över Israel och regerade i Tirsa i tjugofyra år. 34 Han gjorde det som var ont i Herrens ögon. Han följde Jerobeams vägar och begick samma synder som denne förlett Israel till.

Footnotes

  1. 15:2 Dotterdotter, enligt 2 Krön 13:2 och 2 Sam 14:27.
  2. 15:6 Enligt en del andra hebreiska och syriska handskrifter Aviams.
  3. 15:10 Uppenbarligen farmor…dotterdotter…farmor, se v. 2 med not.

15 I konung Jerobeams, Nebats sons, adertonde regeringsår blev Abiam konung över Juda.

Han regerade tre år i Jerusalem. Hans moder hette Maaka, Abisaloms dotter.

Och han vandrade i alla de synder som hans fader hade begått före honom, och hans hjärta var icke hängivet åt HERREN, hans Gud, såsom hans fader Davids hjärta hade varit.

Allenast för Davids skull lät HERREN, hans Gud, honom få en lampa i Jerusalem, i det att han uppsatte hans son efter honom och lät Jerusalem hava bestånd --

detta därför att David gjorde vad rätt var i HERRENS ögon och icke vek ifrån något som han bjöd honom, så länge han levde, utom i saken med hetiten Uria.

Men Rehabeam och Jerobeam lågo i krig med varandra, så länge den förre levde.

Vad nu mer är att säga om Abiam och om allt vad han gjorde, det finnes upptecknat i Juda konungars krönika. Men Abiam och Jerobeam lågo i krig med varandra.

Och Abiam gick till vila hos sina fäder, och man begrov honom i Davids stad. Och hans son Asa blev konung efter honom.

I Jerobeams, Israels konungs, tjugonde regeringsår blev Asa konung över Juda.

10 Han regerade fyrtioett år i Jerusalem. Hans moder hette Maaka, Abisaloms dotter.

11 Och Asa gjorde vad rätt var i HERRENS ögon, såsom hans fader David hade gjort

12 Han drev ut tempelbolarna ur landet och skaffade bort alla de eländiga avgudabeläten som hans fader hade låtit göra.

13 Ja, sin moder Maaka avsatte han från hennes drottningsvärdighet, därför att hon hade satt upp en styggelse åt Aseran; Asa högg nu ned styggelsen och brände upp den i Kidrons dal.

14 Men offerhöjderna blevo icke avskaffade; dock var Asas hjärta hängivet åt HERREN, så länge han levde.

15 Och han förde in i HERRENS hus både vad hans fader och vad han själv hade helgat åt HERREN: silver, guld och kärl.

16 Men Asa och Baesa, Israels konung, lågo i krig med varandra, så länge de levde.

17 Baesa, Israels konung, drog upp mot Juda och begynte befästa Rama, för att hindra att någon komme vare sig till eller ifrån Asa, Juda konung.

18 Då tog Asa allt silver och guld som fanns kvar i skattkamrarna i HERRENS hus, ävensom skatterna i konungshuset, och lämnade detta åt sina tjänare; därefter sände konung Asa dem till Ben-Hadad, son till Tabrimmon, son till Hesjon, konungen i Aram, som bodde i Damaskus, och lät säga:

19 »Ett förbund består ju mellan mig och dig, såsom det var mellan min fader och din fader. Se, här sänder jag dig skänker av silver och guld, så bryt då nu ditt förbund med Baesa, Israels konung, för att han må lämna mig i fred.»

20 Och Ben-Hadad lyssnade till konung Asa och sände sina krigshövitsmän mot Israels städer och förhärjade Ijon, Dan, Abel-Bet-Maaka och hela Kinarot jämte hela Naftali land.

21 När Baesa hörde detta, avstod han från att befästa Rama och höll sig sedan stilla i Tirsa.

22 Men konung Asa bådade upp hela Juda, ingen fritagen; och de förde bort stenar och trävirke som Baesa använde till att befästa Rama. Därmed befäste nu konung Asa Geba i Benjamin, så ock Mispa.

23 Allt vad mer är att säga om Asa, om alla hans bedrifter, om allt vad han gjorde och om de städer han byggde, det finnes upptecknat i Juda konungars krönika. Men på sin ålderdom fick han en sjukdom i sina fötter.

24 Och Asa gick till vila hos sina fäder och blev begraven hos sina fäder i sin fader Davids stad. Och hans son Josafat blev konung efter honom.

25 Men Nadab, Jerobeams son, blev konung över Israel i Asas, Juda konungs, andra regeringsår, och han regerade över Israel i två år.

26 Han gjorde vad ont var i HERRENS ögon och vandrade på sin faders väg och i den synd genom vilken denne hade kommit Israel att synda.

27 Men Baesa, Ahias son, av Isaskar hus, anstiftade en sammansvärjning mot honom, och Baesa dräpte honom vid Gibbeton, som tillhörde filistéerna; Nadab med hela Israel höll nämligen på med att belägra Gibbeton.

28 I Asas, Juda konungs, tredje regeringsår var det som Baesa dödade honom, och han blev så själv konung i hans ställe.

29 Och när han hade blivit konung förgjorde han hela Jerobeams hus; han lät intet som anda hade bliva kvar av Jerobeams hus, utan utrotade det, i enighet med det ord som HERREN hade talat genom sin tjänare Ahia från Silo --

30 detta för de synders skull som Jerobeam hade begått, och genom vilka han kom Israel att synda, så att han därmed förtörnade HERREN, Israels Gud.

31 Vad nu mer är att säga om Nadab och om allt vad han gjorde det finnes upptecknat i Israels konungars krönika.

32 Men Asa och Baesa, Israels konung, lågo i krig med varandra, länge de levde.

33 I Asas, Juda konungs, tredje regeringsår blev Baesa, Ahias son, konung över hela Israel i Tirsa och regerade i tjugufyra år.

34 Han gjorde vad ont var i HERRENS ögon och vandrade på Jerobeams väg och i den synd genom vilken denne hade kommit Israel att synda.