^13 (A) Men Sodoms män var onda och stora syndare inför Herren.

¹² När du äter och blir mätt och bygger vackra hus och bor i dem, ¹³ när dina kor och får förökas och ditt silver och guld och allt annat du har förökas, ¹⁴ låt då inte ditt hjärta bli högmodigt så att du glömmer Herren din Gud som förde dig ut ur Egyptens land, ur träldomshuset. ^15 (A) Det var han som ledde dig genom den stora och fruktansvärda öknen, bland giftiga ormar och skorpioner och över torr mark utan vatten. Men han lät vatten komma fram åt dig ur den hårda klippan ¹⁶ och gav dig manna att äta i öknen, en mat som dina fäder inte kände till. Han gjorde allt detta för att ödmjuka och pröva dig för att sedan göra dig gott.

¹⁷ Du ska inte säga i ditt hjärta: ”Min egen kraft och min hands styrka har skaffat mig denna rikedom”. ¹⁸ Du ska komma ihåg Herren din Gud, för det är han som ger dig kraft att skaffa rikedom, därför att han vill upprätthålla det förbund som han med ed har slutit med dina fäder, så som det är i dag.

^19 (B) Men om du glömmer Herren din Gud och följer andra gudar, tjänar och tillber dem, så betygar jag i dag för er att ni förvisso ska förgås. ²⁰ Likt de hednafolk som Herren förgör för er ska också ni förgås, därför att ni inte lyssnade till Herren er Guds röst.

Den rike mannen och Lasarus

¹⁹ Det var en rik man som gick klädd i purpur och fint linne och levde i fest och lyx varje dag. ²⁰ Men vid hans port låg en fattig man som hette Lasarus, full av sår. ²¹ Han längtade efter att få äta sig mätt på det som föll från den rikes bord. Hundarna^[a] kom till och med och slickade hans sår. ²² Så dog den fattige, och han fördes av änglarna till platsen vid Abrahams sida^[b].

Även den rike dog och blev begravd. ²³ I helvetet^[c], där han plågades, lyfte han sin blick och fick se Abraham långt borta och Lasarus hos honom. ^24 (A) Då ropade han: Fader Abraham! Förbarma dig över mig och skicka Lasarus att doppa sin fingertopp i vatten och svalka min tunga, för jag plågas i den här elden. ^25 (B) Men Abraham svarade: Mitt barn, kom ihåg att du fick ut ditt goda medan du levde, och Lasarus fick ut det onda. Nu får han tröst här, medan du får plåga. ²⁶ Och dessutom är det satt en stor gapande klyfta mellan oss och er, för att de som vill gå över härifrån till er inte ska kunna det, och inte heller kommer någon därifrån över till oss.

²⁷ Mannen sade: Då ber jag dig, fader, att du skickar honom till min fars hus. ²⁸ Jag har fem bröder, och han måste varna dem så att inte de också kommer hit till plågans plats. ^29 (C) Men Abraham sade: De har Mose och profeterna. De ska lyssna till dem. ³⁰ Nej, fader Abraham, svarade han, men om någon kommer till dem från de döda omvänder de sig. ³¹ Abraham sade till honom: Lyssnar de inte till Mose och profeterna, så låter de sig inte övertygas ens om någon uppstår från de döda."

^28 (A) På samma sätt var det på Lots tid^[a]: de åt och drack, köpte och sålde, planterade och byggde, ^29 (B) men den dag då Lot lämnade Sodom regnade eld och svavel från himlen och gjorde slut på dem alla. ³⁰ På samma sätt ska det bli den dag då Människosonen uppenbarar sig.

^31 (C) Den dagen ska den som är uppe på taket och har sina saker i huset inte gå ner och hämta dem. På samma sätt ska den som är ute på åkern inte återvända hem. ^32 (D) Tänk på Lots hustru! ^33 (E) Den som försöker bevara sitt liv ska mista det, men den som mister sitt liv, han ska rädda det.

^34 (F) Jag säger er: Den natten ska två ligga i samma säng. Den ene ska tas med och den andre lämnas kvar. ³⁵ Två kvinnor ska mala^[b] tillsammans. Den ena ska tas med och den andra lämnas kvar."^{[c] 37 (G)} De frågade honom: "Var då, Herre?" Han svarade dem: "Där kroppen ligger, där samlas gamarna."