Abrahams söner med Ketura

25 Abraham tog sig åter en hustru, och hon hette Ketura. Hon födde åt honom Simran, Jokshan, Medan, Midjan, Jishbak och Shua.[a] Jokshan blev far till Saba och Dedan, och Dedans söner var ashureerna, letusheerna och leummeerna[b]. Midjans söner var Efa, Efer, Henok, Abida och Eldaa. Alla dessa var Keturas söner.

(A) Och Abraham gav allt han ägde till Isak. Men åt sönerna till sina bihustrur gav han gåvor, och medan han ännu levde sände han bort dem från sin son Isak, österut till Österlandet.

Abraham dör och blir begravd

Abrahams ålder blev hundrasjuttiofem år.[c] Sedan gav han upp andan och dog i en god ålder, gammal och mätt på livet, och samlades till sitt folk. Hans söner Isak och Ismael begravde honom i grottan i Makpela mitt emot Mamre, på marken som tillhört hetiten Efron, Sohars son. 10 (B) Där på den mark som Abraham hade köpt av hetiterna begravdes Abraham och hans hustru Sara.

11 (C) Efter Abrahams död välsignade Gud hans son Isak. Och Isak bosatte sig vid Beer-Lahaj-Roi.

VII. ISMAELS FORTSATTA HISTORIA 25:12-18

Ismaels släkttavla

12 (D) Detta är Ismaels, Abrahams sons, fortsatta historia. Han föddes åt Abraham av Hagar, Saras egyptiska slavinna. 13 (E) Och detta är namnen på Ismaels söner i den ordning de föddes: Nebajot, Ismaels förstfödde, vidare Kedar, Adbeel, Mibsam,[d] 14 Mishma, Duma och Massa, 15 Hadad och Tema, Jetur, Nafish och Kedma. 16 Dessa var Ismaels söner och detta var sönernas namn i deras byar och tältläger, tolv furstar för deras stammar.

17 Ismaels ålder blev hundratrettiosju år[e]. Därefter gav han upp andan och dog och samlades till sitt folk. 18 (F) Hans ättlingar bodde i områdena från Havila ända till Shur[f] öster om Egypten, där vägen går mot Assyrien. De slog sig ner mitt emot[g] alla sina bröder.

VIII. ISAKS FORTSATTA HISTORIA 25:19-35:29

Esaus och Jakobs födelse

19 (G) Detta är Isaks, Abrahams sons, fortsatta historia. Abraham blev far till Isak, 20 och Isak var fyrtio år[h] gammal när han tog Rebecka till hustru, dotter till aramén Betuel från Paddan-Aram och syster till aramén Laban. 21 Isak bad till Herren för sin hustru Rebecka, eftersom hon inte kunde få barn. Och Herren bönhörde honom så att hans hustru Rebecka blev havande.

22 Men barnen bråkade mycket med varandra i hennes moderliv. Då sade hon: ”Om det blir så här, varför drabbar det mig?[i]” Och hon gick för att fråga Herren. 23 (H) Herren svarade henne:

”Två folk finns i ditt moderliv,
    två folkstammar
        ska gå skilda vägar ur ditt sköte.
    Det ena folket ska bli
        starkare än det andra,
    och den äldre ska tjäna den yngre[j].”

24 När tiden var inne för henne att föda, se, då fanns det tvillingar i hennes moderliv. 25 Den som kom fram först var rödhårig och hade som en hårmantel över hela kroppen. De gav honom namnet Esau[k]. 26 (I) Sedan kom hans bror fram, och hans hand höll om Esaus häl. Därför fick han namnet Jakob[l]. Isak var sextio år[m] när de föddes.

Esau säljer sin förstfödslorätt

27 Pojkarna växte upp, och Esau blev en skicklig jägare som höll till ute i markerna. Jakob däremot blev en stillsam man som höll till vid tälten. 28 Isak älskade Esau eftersom han hade smak för vilt. Men Rebecka älskade Jakob.

29 En gång när Jakob höll på att koka soppa, kom Esau hem från marken, alldeles utmattad. 30 Han sade till Jakob: ”Låt mig få äta av det röda, det röda där, för jag är helt utmattad.” Därav fick han namnet Edom[n]. 31 Men Jakob sade: ”Sälj först din förstfödslorätt[o] till mig.” 32 Esau svarade: ”Jag håller ju på att dö. Vad ska jag då med förstfödslorätten till?” 33 (J) Jakob sade: ”Ge mig din ed på det först.” Han gav honom sin ed och sålde sin förstfödslorätt till Jakob. 34 Och Jakob gav honom bröd och linssoppa. Han åt och drack, reste sig och gick. Så lite värdesatte Esau sin förstfödslorätt.

Footnotes

  1. 25:2 Simran etc   Sönernas namn förknippas med arabiska stammar (jfr vers 6). Den mest kända är Midjan, som kom att ta emot Mose (2 Mos 2) men längre fram stred mot Israel (4 Mos 22-31, Dom 6-8).
  2. 25:3 leummeerna   Annan översättning: ”folken”.
  3. 25:7 Abrahams ålder blev hundrasjuttiofem år   Ca 2166-1991 f Kr.
  4. 25:13 Nebajot etc   Även Ismaels söner kom att grunda arabstammar. Den kanske mest kända är Kedar (Jes 21:16, 60:7, Jer 49:8f). Nebajot kan möjligen kopplas till nabateerna (se not till 2 Kor 11:32).
  5. 25:17 Ismaels ålder blev hundratrettiosju år   Ca 2080-1943 f Kr.
  6. 25:18 från Havila ända till Shur   Från Saudiarabien till norra Sinai.
  7. 25:18 mitt emot   Ordagrant: ”framför ansiktet på”. Annan översättning: ”öster om”.
  8. 25:20 Isak var fyrtio år   Ca 2026 f Kr.
  9. 25:22 varför drabbar det mig?   Annan översättning: ”varför lever jag då?” (jfr 27:46).
  10. 25:23 den äldre ska tjäna den yngre   Citeras av Paulus i Rom 9:12.
  11. 25:25 Esau   Betyder ”hårig”.
  12. 25:26 Jakob   Betyder ”den som håller i hälen”, men även ”den som bedrar”.
  13. 25:26 Isak var sextio år   Ca 2006 f Kr (jfr 47:28 med not).
  14. 25:30 Edom   Betyder ”röd”.
  15. 25:31 förstfödslorätt   Den äldste sonen fick en dubbel andel vid arvsskiftet och tog över ledarskapet för klanen.

Abraham dör

(1 Krön 1:32-33)

25 Abraham skaffade sig ytterligare en hustru. Hon hette Ketura och hon födde honom Simran, Jokshan, Medan, Midjan, Jishbak och Shuach.

Jokshans två söner hette Saba och Dedan. Dedans ättlingar var ashuréerna, letushéerna och leumméerna. Midjans söner var Efa, Efer, Henok, Avida och Eldaga. Dessa var alltså ättlingar till Ketura.

Abraham gav allt han ägde till Isak. Han gav emellertid gåvor även till sina bihustrurs söner, medan han fortfarande levde, och skickade dem till landet i öster, bort från sin son Isak.

Abrahams ålder blev 175 år. Sedan gav han upp andan och dog i en hög ålder, nöjd med livet, och förenades med sina förfäder[a]. Hans söner Isak och Ismael begravde honom i grottan vid Makpela nära Mamre på den åker som tillhört hettiten Efron, Sochars son, 10 samma åker som Abraham hade köpt av hettiterna. Där begravdes alltså Abraham och hans hustru Sara.

11 Efter Abrahams död välsignade Gud Isak, hans son, som bodde nära Beer Lachaj Roi.

Berättelsen om Ismaels släkt

(1 Krön 1:28-31)

12 Här följer släkttavlan för Ismael, son till Abraham och Hagar, Saras egyptiska slavinna. 13 Ismaels söner i födelseordning var: Nevajot, Ismaels förstfödde, sedan Kedar, Adbeel, Mivsam, 14 Mishma, Duma, Massa, 15 Hadad, Tema, Jetur, Nafish och Kedma.

16 Dessa är namnen på Ismaels söner, och de är också namnen på tolv stamhövdingar med deras byar och läger. 17 Ismael blev 137 år gammal, och sedan dog han och förenades med sina förfäder. 18 Ismaels ättlingar bosatte sig från Havila till Shur, öster om Egypten, vid vägen mot Assyrien, och de låg ständigt i strid med sina bröder.[b]

Isaks släkt: Jakob och Esau

(25:19—35:29)

19 Detta är berättelsen om Isaks, Abrahams sons släkt.

Abraham blev far till Isak. 20 Isak var 40 år gammal när han gifte sig med Rebecka, dotter till araméen Betuel från Paddan Aram och syster till araméen Laban.

21 Isak bad till Herren för sin hustru, för hon var ofruktsam. Herren svarade på hans bön, och hans hustru Rebecka blev gravid. 22 Barnen sparkade varandra i hennes mage. Hon sa: ”Varför ska detta hända mig?” och gick och frågade Herren.

23 Herren svarade henne:

”Det finns två folk i din livmoder,
    två folkstammar ska skiljas från dig.
Den ena kommer att bli starkare än den andra,
    och den äldre ska tjäna den yngre.”

24 När det var dags för henne att föda, födde hon tvillingar. 25 Den förste som föddes hade rödaktig hy som var så hårig att den liknade en skinnfäll. Han fick namnet Esau[c]. 26 Sedan föddes den andre tvillingen med sin hand om Esaus häl. Därför kallade de honom Jakob[d]. Isak var sextio år gammal när tvillingarna föddes.

Esau säljer sin förstfödslorätt

27 Allt eftersom pojkarna växte upp blev Esau en skicklig jägare, som höll till ute på markerna, medan Jakob var mer stillsam och trivdes hemma i tälten. 28 Esau var Isaks favorit, för han tyckte om köttet som Esau kom hem med. Men Rebecka älskade Jakob.

29 En dag när Esau kom hem alldeles utsvulten från jakten, höll Jakob på att koka soppa. 30 ”O, vad jag är hungrig!” klagade Esau. ”Ge mig lite av den där röda soppan som du har!” Därför fick han namnet ”Edom”[e]. 31 ”Det kan jag väl göra, om jag får byta den mot din förstfödslorätt”, svarade Jakob. 32 ”Jag håller ju på att dö. Vad har jag för nytta av förstfödslorätten?” sa Esau. 33 ”Ja, lova då med ed att den är min”, sa Jakob. Esau svor en ed och sålde därmed sin förstfödslorätt till Jakob. 34 Sedan gav Jakob Esau bröd och linssoppa. Han åt och drack och gick sedan och fortsatte med sitt. Så lite värdesatte han sin förstfödslorätt.

Footnotes

  1. 25:8 Att förenas med sina (för)fäder var ett vanligt uttryck för död och begravning.
  2. 25:18 Eller: Öster om alla sina bröder hade han sina lägerplatser. Jfr 16:12 med not.
  3. 25:25 Betyder hårig.
  4. 25:26 Betyder den som håller i hälen och även den som bedrar.
  5. 25:30 Betyder röd.